Rödfalk

Rödfalk
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningFalkfåglar
Falconiformes
FamiljFalkfåglar
Falconidae
UnderfamiljEgentliga falkar
Falconinae
SläkteFalco
ArtRödfalk
F. naumanni
Vetenskapligt namn
§ Falco naumanni
AuktorFleischer, 1818
Utbredning

Rödfalk (Falco naumanni) är en liten falk.[2] Den häckar i Medelhavsområdet och vidare österut till Kina. Vintertid flyttar den till Afrika söder om Sahara. Tidigare har den ansetts vara utrotningshotad, men beståndet har på sistone stabiliserats något och till och med ökat i vissa områden.

Utseende

Rödfalken är omkring 30 centimeter lång med ett vingspann på cirka 65 centimeter, knappt så stor som en tornfalks. Fjäderdräktens liknar tornfalkens, och arten uppvisar liksom denna stor könsdimorfism. Rödfalkens hane saknar tornfalkens falkmustasch och är jämnare grå på huvudet. Den är även mindre tydligt fläckad på ryggen än tornfalkshanen. Ryggen är tegelröd. Undersidan och vingarna är mindre tydligt fläckade än hos tornfalken. Det är svårare att skilja honor och ungfåglar från tornfalkar. Rödfalken har vita klor, medan tornfalken har svarta, och rödfalken har spetsigare stjärt.

Läte

Lätet skiljer sig tydligt från tornfalkens, ett hest och ljust "tje-tje-tje", påminnande om rapphönan i rösten. Andra läten är mer tornfalkslika, men vanligen snabbare och mer tjattriga.

Utbredning och systematik

Rödfalken häckar i områden runt om Medelhavet och österut till östra Kina. Delar av populationen flyttar vintertid till Afrika, söder om Sahara, och till södra Asien.[2] Rödfalken delas vanligtvis inte upp i några underarter.[2]

Häckningsområde i gult, övervintringsområde i blått och grönt året runt.

Rödfalken i Sverige

Fågeln är en mycket sällsynt gäst i Sverige och har fram till och med 2023 setts vid 19 tillfällen, första gången vid skånska Falsterbonäset i september 1955.[3]

Ekologi

Rödfalken häckar kolonivis på klippbranter och i ruiner, gärna nära människan. Den födosöker i stäppliknande miljöer, i gräsmarker och icke-intensiv odlingsbygd.[1] Äggen liknar tornfalkens. Rödfalken jagar företrädesvis insekter, gärna i flock och ryttlar sällan.

Rödfalkens ägg.

Fågeln lämnar häckningsmarkerna i september och återvänder mellan februari och april.[1] Den flyttar i flockar av olika storlekar, oftast med andra arter som amurfalk, aftonfalk och tornfalk.[1] Stora flockar, ibland i tusental, samlas för nattkvist under flyttningen.[1] Över vatten flyger den på bred front och så högt upp att de är svåra att se.[1]

Status och hot

Fram till 2011 kategoriserade internationella naturvårdsunionen IUCN arten som sårbar eftersom den under många år minskade kraftigt både på häckplats i Europa och i övervintringsområdena i södra Afrika.[1] Nya data visar dock att populationen stabiliserats och till och med stärkts något.[1] Följaktligen kategoriseras arten numera som livskraftig.[1] Populationen i Europa uppskattas till 30 500–38 000 par.[1] Därutöver tros tusentals par häcka i andra delar av utbredningsområdet, huvudsakligen i Centralasien.[1]

Namn

Fågelns vetenskapliga artnamn hedrar den tyska konstnären och ornitologen Johann Friedrich Naumann (1780-1857).[4]

Referenser

Noter

  1. ^ [a b c d e f g h i j k] Birdlife International 2012 Falco naumanni Från: IUCN 2015. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2015.4 www.iucnredlist.org. Läst 14 mars 2016.
  2. ^ [a b c] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2017) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2017 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2017-08-11
  3. ^ Rödfalk, BirdLife Sveriges raritetskatalog.
  4. ^ Jobling, J. A. (2016). Key to Scientific Names in Ornithology. Ur del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.) (2016). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. Hämtad från www.hbw.com.

Källor

  • Henning Anthon (1995) Fågelboken (omtryck), ISBN 91-37-10481-0
  • Svensson, Lars; Peter J. Grant, Killian Mullarney, Dan Zetterström (2009). Fågelguiden: Europas och Medelhavsområdets fåglar i fält (andra upplagan). Stockholm: Bonnier Fakta. sid. 292. ISBN 978-91-7424-039-9 

Externa länkar

Media som används på denna webbplats

Falco naumanni, Israel 02.jpg
Författare/Upphovsman: מינוזיג - MinoZig, Licens: CC BY-SA 4.0
Lesser kestrel (Falco naumanni), Male. Israel
Falco naumanni MHNT.ZOO.2010.11.104.2.jpg
Författare/Upphovsman: , Licens: CC BY-SA 4.0
Eggs of Falco naumanni Three specimens of the same spawn ; collection of Jacques Perrin de Brichambaut.
Falco naumanni distribution.png
Författare/Upphovsman: unknown, Licens: CC BY 2.5
Lesser Kestrel-2.jpg
Författare/Upphovsman: , Licens: CC BY-SA 3.0
Lesser Kestrel- a very rare winter visitor to India. This image of Lesser Kestrel was shot in Bangalore- India in October 2012
Falco naumanni-ku.jpg
Författare/Upphovsman: Dûrzan, Licens: CC BY-SA 3.0
Lesser kestrel
Female Lesser Kestrel in flight.jpg
Female Lesser Kestrel in flight. Photographed by Neil Gray on 25 February 2006 near Hanover, Northern Cape, South Africa. Camera: Canon EOS 20D Shutter: 1/1250 sec Aperture: 5.6 ISO: 200 Focal length: 235mm
Lesser Kestrel (Falco naumanni) couple (12819743614).jpg
Författare/Upphovsman: Bernard DUPONT from FRANCE, Licens: CC BY-SA 2.0
S129 Road North of Lower Sabie, Kruger NP, SOUTH AFRICA