Rödbukig rall
| Rödbukig rall Status i världen: Livskraftig (lc)[1] | |
 | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass | Fåglar Aves |
| Ordning | Tran- och rallfåglar Gruiformes |
| Familj | Rallar Rallidae |
| Släkte | Eulabeornis |
| Art | Rödbukig rall E. castaneoventris |
| Vetenskapligt namn | |
| § Eulabeornis castaneoventris | |
| Auktor | Gould, 1844 |
| Synonymer | |
| Gallirallus castaneoventris | |
Rödbukig rall[2] (Eulabeornis castaneoventris) är en fågel i familjen rallar inom ordningen tran- och rallfåglar.[3] Den förekommer i mangroveträsk i norra Australien och på en ögrupp utanför Nya Guinea. Beståndet anses vara livskraftigt.
Utseende och läte
Rödbukig rall är en mycket stor (52 cm) och kraftig rall. Den har rätt lång stjärt, lång och kraftig grön näbb och ljusgula eller gröna ben. Fjäderdräkten är olivbrun ovan, kastanjebrun under, med grått huvud. Arten är ljudlig, med olika stönande och trumpetande ljud.[4]
Utbredning och systematik
Rödbukig rall delas in i två underarter med följande utbredning:[5]
- sharpei – förekommer på Aruöarna utanför Nya Guinea
- castaneoventris – i kustnära områden i norra Australien
Släktestillhörighet
Arten placeras traditionellt i det egna släktet Eulabeornis. Genetiska studier visar dock att den är inbäddad i släktet Gallirallus så som det normalt sett är indelat.[6] Olika taxonomiska auktoriteter implementerar resultaten på skilda vis. International Ornithological Congress (IOC), som följs här, delar upp Gallirallus i flera mindre släkten,[3] medan Clements et al[5] expanderar det till att även omfatta rödbukig rall.
Levnadssätt
Rödbukig rall är en skygg fågel begränsad till mangroveträsk. Födan består huvudsakligen av krabbor och andra kräftdjur, men tar också små mollusker, insekter och hundrafotingar. Dess häckningsbiologi är dåligt, men har noterats bygga stora bon likt avskurna pyramider, av döda kvistar, gräs, löv, bark och sjögräs. Boet placeras 0,6–3 meter upp i ett mangroveträd. Däri lägger den fyra till fem ägg. Ungarna lämnar boet strax efter kläckning.[4]
Status
Arten har ett relativt begränsat utbredningsområde. Populationsstorleken är okänd, liksom dess utveckling. Internationella naturvårdsunionen IUCN anser ändå inte att den är hotad, varför de kategoriserar arten som livskraftig.[1]
Referenser
- ^ [a b] Birdlife International 2012 Eulabeornis castaneoventris Från: IUCN 2014. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2014.3 www.iucnredlist.org. Läst 1 februari 2015.
- ^ ”Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter – januari 2024”. BirdLife Sverige. https://birdlife.se/tk/svenska-namn-pa-varldens-faglar/. Läst 10 januari 2024.
- ^ [a b] Rasmussen P & D Donsker (Eds). 2020. IOC World Bird List (v10.2). doi : 10.14344/IOC.ML.10.2.
- ^ [a b] Taylor, B. (2020). Chestnut Rail (Gallirallus castaneoventris), version 1.0. In Birds of the World (J. del Hoyo, A. Elliott, J. Sargatal, D. A. Christie, and E. de Juana, Editors). Cornell Lab of Ornithology, Ithaca, NY, USA. https://doi.org/10.2173/bow.cherai1.01
- ^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2019) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2019 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2019-08-11
- ^ Kirchman, J.J. (2012), Speciation of Flightless Rails on Islands: A DNA-based Phylogeny of the Typical Rails of the Pacific, Auk 129, 56-69.
Externa länkar
Wikispecies har information om Eulabeornis castaneoventris.
Wikimedia Commons har media som rör Eulabeornis castaneoventris.- Läten på xeno-canto.org
|
Media som används på denna webbplats
Författare/Upphovsman: Summerdrought, Licens: CC BY-SA 4.0
Chestnut Rail (Eulabeornis castaneoventris) taken at Porosus Creek, in the Kimberley region of Western Australia