Röd dvärg
| Röd dvärg |
|---|
 (c) ESA/Hubble, CC BY 4.0 Proxima Centauri, solsystemets närmaste grannstjärna i rymden (4,2 ljusår) är en röd dvärg.
|
Röda dvärgar är dvärgstjärnor med cirka en tredjedels solmassa och mindre diameter. Dessa lätta stjärnor är de vanligaste stjärnorna. De förbränner sitt bränsle mycket långsamt och blir därför mycket gamla.
Beskrivning
En röd dvärg är en relativt liten och sval stjärna på huvudserien, med spektraltyp antingen K eller M. Röda dvärgar har en massa på mellan 0,075 och 0,5 solmassor och har en yttemperatur på mindre än 4,000 K, de förbränner sitt bränsle mycket långsamt och blir därför mycket gamla. Röda dvärgar är de vanligaste stjärnorna i Vintergatan, eller i alla fall runt solen. Eftersom de röda dvärgarna lyser så svagt är det svårt att se individuella stjärnor. Inga röda dvärgar är synliga för blotta ögat.
Proxima Centauri, den närmaste stjärnan till solen, är en röd dvärg (typ M5, ca magnitud 11,05). Enligt vissa uppskattningar består Vintergatan till tre fjärdedelar av röda dvärgar.
Vissa modeller visar att röda dvärgar som är mindre än 0,35 M☉ är helt konvektiva. Detta betyder att det helium som produceras genom den termonukleära fusionen av väte konstant blandas och fördelas jämnt i hela stjärnan. Detta gör att det inte byggs upp en stor mängd helium i kärnan vilket leder till att de röda dvärgarna utvecklas långsamt, och har konstant luminositet och spektraltyp under väldigt lång tid, tills deras bränsle tar slut. På grund av att universum är relativt ungt finns det inga röda dvärgar som har kommit in i slutstadiet av sina liv. Planeter har identifierats i omlopp runt flera sådana stjärnor.
Några röda dvärgar
Ett exempel på röd dvärg är vår närmaste stjärna (undantaget solen), Proxima Centauri. Planeter har identifierats i omlopp runt flera sådana stjärnor.
Lalande 21185 är en röd dvärg i stjärnbilden Stora björnen och den ljusstarkaste röda dvärgen på norra stjärnhimlen, med magnitud 7,52.[1][2]
På södra stjärnhimlen finns två röda dvärgar som är ljusstarkare ändå: AX Microscopii (Lacaille 8760) och Lacaille 9352 med magnituderna 6,7 och 7,3.[2][3][4]
Se även
Referenser
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Red_dwarf, 21 april 2015.
Noter
- ^ David Dickinson (23 december 2015). ”14 Red Dwarf Stars to View with Backyard Telescopes” (på engelska). Universe Today. http://www.universetoday.com/111716/14-red-dwarf-stars-to-view-with-backyard-telescopes/. Läst 9 januari 2017.
- ^ [a b] Ken Croswell (juli 2002). ”The Brightest Red Dwarf” (på engelska). KenCroswell.com. http://kencroswell.com/thebrightestreddwarf.html. Läst 9 januari 2017.
- ^ Research Consortium on Nearby Stars. ”The One Hundred Nearest Star Systems” (på engelska). Georgia State University. Arkiverad från originalet den 13 maj 2012. https://web.archive.org/web/20120513202710/http://www.chara.gsu.edu/RECONS/TOP100.posted.htm. Läst 9 januari 2017.
- ^ ”Basic data: * Lacaille 9352 – High proper motion star” (på engelska). Centre de Données astronomiques de Strasbourg. http://simbad.u-strasbg.fr/simbad/sim-basic?Ident=Lacaille+9352&submit=SIMBAD+search. Läst 9 januari 2017.
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Röd dvärg.- Imagine the Universe! - Advanced Science - Stars
Media som används på denna webbplats
Hertzsprung–Russell diagram, no text, for navigation images with active text links.
(c) ESA/Hubble, CC BY 4.0
Shining brightly in this Hubble image is our closest stellar neighbour: Proxima Centauri.
Proxima Centauri lies in the constellation of Centaurus (The Centaur), just over four light-years from Earth. Although it looks bright through the eye of Hubble, as you might expect from the nearest star to the Solar System, Proxima Centauri is not visible to the naked eye. Its average luminosity is very low, and it is quite small compared to other stars, at only about an eighth of the mass of the Sun.
However, on occasion, its brightness increases. Proxima is what is known as a “flare star”, meaning that convection processes within the star’s body make it prone to random and dramatic changes in brightness. The convection processes not only trigger brilliant bursts of starlight but, combined with other factors, mean that Proxima Centauri is in for a very long life. Astronomers predict that this star will remain middle-aged — or a “main sequence” star in astronomical terms — for another four trillion years, some 300 times the age of the current Universe.
These observations were taken using Hubble’s Wide Field and Planetary Camera 2 (WFPC2). Proxima Centauri is actually part of a triple star system — its two companions, Alpha Centauri A and B, lie out of frame.
Although by cosmic standards it is a close neighbour, Proxima Centauri remains a point-like object even using Hubble’s eagle-eyed vision, hinting at the vast scale of the Universe around us.