Rådstugan, Stockholm
Rådstugan var från 1300-talet Stockholms rådstuga (rådhus), belägen i kvarteret Rådstugan vid Stortorget i Gamla stan. Rådet flyttade 1732 till Bondeska palatset, vid vilken tid rådstugan bestod av en samling byggnader med delvis medeltida ursprung. Byggnaderna revs 1768 för att ge plats åt det nutida Börshuset. I rådstugan återfanns Stockholms rådhusrätt och häkte, och var säte för stadens råd eller magistrat.
Historik
Rådstugan låg vid Stortorgets norra del, alltså i medeltida Stockholms absoluta mitt. Rådstugan omnämndes första gången 1330 i samband med att den eldhärjades. Själva byggnaden var till en början bara en av ett tiotal fastigheter mellan Storkyrkan och torget. Under 1600- och 1700-talet förvärvade staden de övriga byggnaderna.[1]
Den senmedeltida rådstugan upptog den östra delen av kvarteret. Huset har byggts om och till under flera hundra år och bestod slutligen av ett oöversiktlig samling olika utrymmen fördelade på fem våningsplan. Mycket litet är känt om dess utformning och planlösning. Uppmätningsritningar från 1700-talet visar att det vid medeltidens slut bland annat fanns en rådssal och ett rum för stadsskrivaren en trappa upp och en arrestlokal samt stadens vinkällare i bottenvåningen (se Storkällaren). Strax innan byggnaderna i kvarteret revs avbildades det gamla (då redan ur bruk tagna) rådhuset av Erik Palmstedt, då vice stadsarkitekt i Stockholm.[1]
Stockholm fick under medeltiden aldrig något monumentalt rådhus på samma sätt som i hansestäderna, exempelvis Lübeck, Stralsund och Reval. Enligt historikern Göran Dahlbäck kan det ha varit ett uttryck för att Stockholm stod under kungamaktens kontroll, medan städer som Lübeck och Stralsund kunde demonstrera sin självständighet genom ett monumentalt och av handeln påkostat rådhus.[1]
Ritningar
Planritningar över rådstugan år 1732:
Bottenvåning
Våning 1 trappa
Våning 2 trappor
Våning 3 trappor
Våning 4 trappor
Se även
- Rådstugurätt
- Stockholms rådhusrätt
- Siskeburen
- Rådstugans brandstation som fanns mellan 1876 och 1910 i Bondeska palatset.
- Fuhrmannska källaren
Referenser
Webbkällor
- Stockholmskällan: Stortorget i Stockholm med gamla Rådhusbyggnaden innan dess afrifning 1768
- Förteckning på de befintliga Logementer i Gambla Rådhuset på Stortorget efter bijfogade rithningar (1732)
Tryckta källor
- Dahlbäck, Göran (1995) [1987]. I medeltidens Stockholm. Monografier utgivna av Stockholms stad (2:a upplagan). Stockholm: Stockholmia förlag. Libris 7593257. ISBN 91-7031-051-3
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Rådstugan, Stockholm.
| ||||||||||||||||||||||||||||||||
Media som används på denna webbplats
Författare/Upphovsman: User:Kildor
, Licens: CC BY-SA 3.0
See about CoA blazoning: [Expand]
Författare/Upphovsman: Mastad, Licens: CC BY-SA 3.0
Mårten Trotzigs gränd i Gamla stan är den smalaste gatan i Stockholm. Det är okänt när gatan konstruerades, men den omnämndes i varje fall redan 1544 som Tronge trappe grenden ("Trånga trappgränden").
Stockholms rådstuga plan 1 tr
Stockholms rådstuga plan 2 tr
Stockholms rådstuga plan 4 tr
Stockholms rådstuga plan 3 tr
Stockholms rådstuga bottenplan
Författare/Upphovsman: Holger.Ellgaard, Licens: CC BY-SA 3.0
äldre gatuskylt i Stockholm
Stockholms före detta rådhus (rådstugan) vid Stortorget i Stockholm, laverad teckning av Erik Palmstedt