Rättvisan (1783)
| |||
 | |||
| Allmänt | |||
|---|---|---|---|
| Typklass/Konstruktion | Linjeskepp | ||
| Historik | |||
| Byggnadsvarv | Karlskrona Örlogsvarv | ||
| Sjösatt | 2 september 1783 | ||
| I tjänst | Svenska flottan 1783-1790 Ryska flottan 1790-1808 Brittiska flottan 1808-1813 | ||
| Öde | 1813 försålt i England | ||
| Tekniska data | |||
| Maskin | Segel | ||
| Bestyckning | 62 kanoner | ||
Rättvisan, officiellt HM Skepp Rättvisan[a], var ett linjeskepp i svenska Kungliga flottan. Hon var det fjärde av tio snarlika systerfartyg i Kronprins Gustaf Adolf-klassen, som hon bildade tillsammans med Kronprins Gustaf Adolf, Fäderneslandet, Ömheten, Dygden, Äran, Dristigheten, Försiktigheten, Manligheten och Tapperheten. Rättvisan byggdes på örlogsvarvet i Karlskrona efter ritningar av skeppsbyggmästare Fredrik Henrik af Chapman, och sjösattes den 2 september 1783. Skeppet förde en bestyckning av 62 kanoner uppställda på två batteridäck.
Rättvisan deltog i ett antal sjöslag under Gustav III:s ryska krig 1788–90, däribland Hogland 1788, Öland 1789 och Reval 1790. Vid flottans utbrytning ur Viborgska viken seglade hon som andra skepp i den svenska kolonnen efter Dristigheten, men skadades så illa att hon hamnade på efterkälken under den svenska reträtten. Samma eftermiddag blev Rättvisan upphunnen nära Sveaborg av två ryska linjeskepp och en fregatt. Efter 45 minuters strid var det svenska fartyget manöverodugligt och tvingades stryka flagg. Ryssarna inkorporerade därefter Rättvisan i sin egen flotta och ändrade hennes namn till Retvizan (Ретвизан). Rättvisan gjorde sedan tjänst i ryska flottan fram till 1808, då hon beslagtogs av en brittisk örlogseskader i Lissabon. 1813 såldes skeppet i England.
Namnet
Namnet Retvizan användes sedan som traditionsnamn på en lång rad fartyg inom ryska Kejserliga flottan. Det sista var slagskeppet Retvizan, som sänktes av japanska styrkor i Port Arthurs hamn 1904 (se foto nedan).[2]
Foto på det ryska slagskeppet Retvizan från 1902.
Ritning av linjeskeppet Rättvisans akterspegel från 1780-talet.
Ryssarna erövrar Rättvisan efter slaget vid Viborg. Nationalromantisk målning av Carl Sharenberg. I verkligheten var det dock två linjeskepp som tvingade det svenska fartyget till kapitulation.
Anmärkningar
- ^ Förkortningen "HMS" (Hans/Hennes Majestäts Skepp) började inte användas inom svenska flottan förrän efter 1950. Tidigare användes ”HM” (Hans Majestäts) följt av fartygstyp och namn. Benämningen "linjeskepp" kom inte i allmänt bruk i Sverige förrän omkring 1808. Fram till dess kallades dessa fartyg enbart för "skepp" eller "örlogsskepp".[1]
Referenser
Tryckta källor
- Harris, Daniel G. (1998). Fredrik Henrik af Chapman: Den förste skeppsbyggnadsarkitekten och hans verk. Stockholm: Literatim. Libris 7798985. ISBN 91-973075-0-5
- Hägg, Erik (1941). Under tretungad flagga: Vår seglade örlogsflotta och dess män 1750–1900. Stockholm: Aktiebolaget Svensk Litteratur. Libris 1408110
- Unger, Gunnar (1923). Illustrerad svensk sjökrigshistoria: Senare delen, omfattande tiden 1680–1814. Stockholm: Albert Bonniers Förlag. Libris 648420
- Wollin, Adolf. ”En gustaviansk sjöofficer, Contre Amiralen Lars Wollin”. Tidskrift i sjöväsendet (Kungliga Örlogsmannasällskapet) (12/1948). ISSN 0040-6945.
Noter
- ^ Hägg 1941, s. 37.
- ^ Wikipedia:Retwisan2012-08-24.
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Rättvisan (1783).
| |||||||||||
Media som används på denna webbplats
Författare/Upphovsman: User: David Newton, Licens: CC BY-SA 3.0
Swedish war flag and naval ensign
↑Adoption: Dates back to the mid-1600s. Described in law on November 6, 1663. Current design: June 22, 1906
Författare/Upphovsman: Mörrby, Jahn, Licens: CC BY 4.0
Fullriggad modell med segel, 60 kanoner. Restaurerad och kompletterad. Modellen återger den serie om tio linjeskepp av Kronprins Gustaf Adolf-typ som byggdes efter ritningar av Fredrik Henrik af Chapman i Karlskrona 1782–85.
Ur Äldre fartygsmodeller vid Statens sjöhistoriska museum av Jan Glete 1989–1990:
Modell Ö 15
Linjeskepp av Kronprins Gustaf Adolf-typen, 64 kanoner, 1782–85
Skala: 1:16
Modellen föreställer de 10 linjeskepp av af Chapmans konstruktion som sjösattes i Karlskrona 1782–85. På Marinmuseum i Karlskrona finns en svit om fyra modeller som föreställer samma typ, en parallell till de fyra modeller av den samtidiga Bellona-typen som finns på Statens sjöhistoriska museum. Ö 15 är byggd i samma skala (1:16) och med samma höga kvalitet som dessa modeller men den skiljer sig i detaljer. Karlskronamodellerna av linjeskeppstypen visar dessa som de projekterades med 26 portar på övre batteridäck medan Ö 15 visar dem sådana de blev som färdiga (med 28 portar) men före de ombyggnader som inleddes vid 1790-talets mitt. Modellen har också segel och undervattenskropp, vilket skiljer den från modellen i Karlskrona.
Ö 15 kom enligt uppgift på registerkortet till museisamlingarna år 1913 från Exercisskolan i Stockholm. Den kan inte återfinnas i något inventarium från modellkamrarna vare sig i Stockholm eller Karlskrona. Modellens höga kvalitet tyder på samband med 1780-talets modellbyggen i Karlskrona och dess utformning tyder på att den tillkommit omkring 1790. Av Börjesons anteckningar framgår att det i ett Kungligt Brev 8/9 1794 uppges att en modell av ett 60-kanonersskepp under 1793 tillverkats i Karlskrona av fänrik Pihlström och segelmakare Wahlberg. Den hade sänts till Krigsakademien i Stockholm, det vill säga den 1792 inrättade kadettskolan på Karlberg. Vid denna undervisades till 1860-talet såväl armé- som sjökadetter, vilket förklarar behovet av en instruktionsmodell. På 1860-talet inrättades en särskild Sjökrigsskola, från 1880-talet lokaliserad till Skeppsholmen. Det är rimligt att anta att Ö 15 är modellen från ca 1793 och att den under 120 år haft sin tillvaro på olika skolor vilket gjort att den aldrig kommit in i något modellkammarinventarium. Sambandet med denna modell stärks ytterligare av att modellen visar fartygstypen just sådan den såg ut åren kring 1790 (jag bortser här från att anakronismer kan ha tillförts riggen vid reparationer).
Registerkortets uppgifter om att Ö 15 skulle föreställa 70-kanonersskeppen Adolf Fredrik och Gustaf III från 1775–77 är uppenbart felaktiga. Antalet kanoner stämmer inte, gångborden är för smala, hytta saknas, och så vidare. Tyvärr har uppgiften vunnit spridning i litteraturen.
Modellen har i sitt nuvarande skick 30 kanoner på nedre batteridäck. Både jaktportarna förut och de två akterportarna har kanoner liksom de 26 bredsidesportarna. Detta är felaktigt. Det finns inga belägg för att fartyg av denna typ någonsin haft mer än 26 pjäser på nedre däck – för- och akterportarna stod normalt tomma och vid de speciella tillfällen då man behövde ge eld i dessa riktningar flyttades bredsidespjäser dit. De två 6-pundingarna på skansdäck som riktas akterut kan däremot anses vara autentiska även om de lika gärna kunde ha stått på backen riktade förut eller åt sidan. De lätta pjäserna på back och skans förefaller ha placerats lite grann som fartygschefen fann lämpligt. "
En förpackning med äldre segel som anges ha tillhört Ö 15 finns bevarade i magasin.
Battleship Retvizan.
Författare/Upphovsman: Junesbanunes, Licens: CC BY-SA 4.0
Fotografi av ritningen till linjeskeppet Rättvisan.
Карл Вальдемарович Шаренберг. Захват фрегатом «Венус» шведского линейного корабля «Ретвизан» 23 июня 1790 г.
Холст. Масло. 70*108 см.
http://radikal.ru/fp/01133842ab724833b6d02666ffe9b6e7