Rätiska alperna

Rätiska alperna (Rätische Alpen, Alpi Retiche)
Bergskedja
Piz Berninas nordrygg
Etymologi: Räter
Land	Schweiz  Italien  Österrike  Liechtenstein
Kanton/Delstat	Graubünden, Vorarlberg, Tyrolen
Region	Lombardiet, Trentino-Alto Adige
Flod	Inn, Adige
Högsta punkt	4049
- läge	Piz Bernina, Schweiz
Längd	160 km (VSV-NNO)
Area	17 000 km²
Tidszon	CET (UTC+1)
- sommartid	CEST (UTC+2)
Geonames	2659066

SOIUSA-indelning av östalperna. Områdena 15, 16 och 28 utgör de Rätiska alperna

Rätiska alperna (italienska: Alpi Retiche, tyska: Rätische Alpen) är ett namn för en grupp bergskedjor i Östalperna mellan Splügenpasset och Brennerpasset. Politiskt tillhör området östra Schweiz,^[1] sydvästra Österrike, norra Italien och Liechtenstein. Högsta topp är Piz Bernina, 4 049 meter över havet.

Namn

Den alpina folkgruppen räter levde i nuvarande övre Inndalen och Sydtyrolen och underkastades av romarna år 15 före Kristus. Runt år 50 inordnades området i en romersk provins som fick namnet Raetia.

Allmänt

De rätiska alperna ligger i den schweiziska kantonen Graubünden, i Liechtenstein, i de österrikiska delstaterna Vorarlberg och Tyrolen och i de italienska regionerna Lombardiet och Trentino-Alto Adige.

Gränser enligt SOIUSA

SOIUSA-systemet delar in de rätiska alperna i västra, östra och södra rätiska alperna (SZ 15, 16 och 28), alla i Ostalperna. Enligt denna indelning begränsas de rätiska alperna i väster av Splügenpasset och Rhen, i norr av Klostertal, Arlberg och floden Inn. I öster av Innsbruck, Brennerpasset, Bolzano, Trento. I söder ingår Adamello-massivet till Passo die Croce Domini och Passo dell'Aprica. Väster därom utgör floden Adda sydgräns. Avståndet mellan Splügen- och Brennerpassen är 16 mil. Ytan är 17 000km² ^[2]

Berggrund

Sedimentära bergarter är vanliga i västra rätiska alperna (SZ15) - särskilt Graubünden, Liechtenstein, Vorarlberg och Inndalen ovanför Fliess, dessutom norr och väster om Trient. I övrigt består berggrunden mest av kristallina bergarter.

Kommunikationer

Området har ett flertal passvägar. Vanligen vinteröppna är: Julierpasset, Malojapasset, Berninapasset, Fuornpasset, Reschenpasset och, längst i öster, Brennerpasset. Den schweiziska delen trafikeras med täta turer av smalspårsjärnvägen Rhätische Bahn och postbussar. Järnvägar i andra länder är Vinschgaubanan, Brennerbanan, Arlbergbanan och Valtellinabanan, de tre senare längs rätiska alpernas utkanter.

Natur och turism

• Den schweiziska nationalparken ligger i Inndalen mellan Zernez och Ofenpasset.
• Smalspårsjärnvägen Thusis - Sankt Moritz - Berninapasset - Tirano är skyddad som världsarv.
• Den västra delen finns många kända och stora vintersportorter. I Schweiz: Davos, Klosters och Sankt Moritz. I Österrike: Montafon-dalen, Paznauntal med Ischgl och Serfaus i övre Inndalen. I Italien: Bormio.
• Även i östra och södra rätiska alperna finns mycket turism, bland annat i Ötztal och Stubaital. Söder om huvudkedjan i Sydtyrolen och i Madonna di Campiglio.

Språk

Generellt talas tyska norr om huvudkedjan, i Schweiz delvis rätoromanska. Söder om huvudkejdan talas mest italienska, men i Sydtyrolen talas tyska och i den schweiziska delen av Val Müstair rätoromanska.

Källor

• La “Suddivisione orografica internazionale unificata del Sistema Alpino” (SOIUSA) Sergio Marazzi