Rätans socken

	Rätans socken; Socken
	Rätans kyrka;
Land	Sverige
Landskap	Jämtland
Kommun	Bergs kommun
Bildad	1530
Area	793 kvadratkilometer
Upphov till	Rätans landskommun; Rätans församling
Motsvarar	Rätans distrikt
Tingslag	Bergs tingslag
Karta
	Rätans sockens läge i Jämtlands län. Rätans sockens läge i Jämtlands län.
Koordinater	62°28′38″N 14°32′55″Ö / 62.47722222°N 14.54861111°Ö
	; Socknen i häradet/länet.
Koder, länkar
Sockenkod	2561
Namn (ISOF)	lista
Kulturnav	länk
Hembygds-; portalen	Rätans distrikt
	Redigera Wikidata

Rätans socken ligger i Jämtland, ingår sedan 1971 i Bergs kommun och motsvarar från 2016 Rätans distrikt.

Socknens areal är 792,50 kvadratkilometer, varav 761,10 land.^[1] År 2000 fanns här 799 invånare.^[2] Tätorten kyrkbyn Rätan med sockenkyrkan Rätans kyrka ligger i socknen.

Administrativ historik

Rätans socken bildades på 1530-talet genom en utbrytning ur Bergs socken och tillhörde Norge fram till freden i Brömsebro år 1645. 1891 överfördes Turingenbyarna, Hede, Kroknäs och Lönstersjön från Rätans socken i Jämtlands län till Haverö socken i Västernorrlands län. Det överförda området tillhörde dock fortsatt landskapet Jämtland.

Vid kommunreformen 1862 överfördes ansvaret för de kyrkliga frågorna till Rätans församling och för de borgerliga frågorna till Rätans landskommun. Landskommunen uppgick 1971 i Bergs kommun.^[2] Församlingen uppgick 2010 i Rätan-Klövsjö församling.^[3]

1 januari 2016 inrättades distriktet Rätan, med samma omfattning som församlingen hade 1999/2000.

Socknen har tillhört fögderier, tingslag och domsagor enligt vad som beskrivs i artikeln Jämtland. De indelta soldaterna tillhörde Jämtlands fältjägarregemente.^[4]

Geografi

Rätans socken ligger kring Ljungan. Socknen är utanför älvdalen en kuperad skogsbygd som i sydväst har höjder som når 900 meter över havet.^[5]^[6]^[1]

Socknen genomkorsas av Europaväg 45, länsväg 315 samt Inlandsbanan.

Fornlämningar

Man har funnit omkring 70 fornlämningar. De flesta är fångstboplatser från stenåldern. Från järnåldern finns några gravar i strandlägen. I området finns även gott om slagg från medeltida järnhantering. I anknytning till dessa slagghögar finns det fortfarande en del blästerugnar. Vidare finns ungefär 230 fångstgropar.^[5]^[6]^[7]^[8]

Namnet

Namnet (1479 Rætan) kommer från kyrkbyn som i sin tur fått namn efter sjön Rätansjön. Förleden rät, 'den raka' syftar då på sjöns form, efterleden är vin, 'betesmark; äng'.^[9]^[6] Från 1168, hade byn namnet Rett an, således norskt, och kommer av att de pilgrimer som färdades mot Stiklestad vid framkomsten till sjöns, "Rettens", södra ände fann att sjön pekade rakt mot Stiklestad. Efter 1645 var bynamnet Rätt an, eller Rätta by, senare Rätan.^{[källa behövs]} I slutet av 1800-talet fick poststationen namnet Rätansbyn, på grund av de många sammanblandningarna med Ratan, norr om Umeå.

Befolkningsutveckling

Befolkningsutvecklingen i Rätans socken 1750–1990

År			Folkmängd
1750			195
1760			239
1769			272
1810			377
1820			459
1830			641
1840			533
1850			633
1860			838
1870			1 004
1880			1 224
1890			1 422
1900			1 504
1910			1 580
1920			1 746
1930			1 930
1940			2 018
1950			1 929
1960			1 748
1970			1 403
1980			1 187
1990			924
Anm: Källor: Umeå universitet - Tabellverket 1749-1859, Demografiska databasen, CEDAR, Umeå universitet.

Se även

Referenser

Noter

^ [a b] Svensk Uppslagsbok andra upplagan 1947–1955: Rätan socken
^ [a b] Harlén, Hans; Harlén Eivy (2003). Sverige från A till Ö: geografisk-historisk uppslagsbok. Stockholm: Kommentus. Libris 9337075. ISBN 91-7345-139-8
^ ”Församlingar”. Statistiska centralbyrån. https://www.scb.se/hitta-statistik/regional-statistik-och-kartor/regionala-indelningar/forsamlingar/. Läst 30 december 2022.
^ Administrativ historik för Rätan socken (Klicka på församlingsposten). Källa: Nationella arkivdatabasen, Riksarkivet.
^ [a b] Sjögren, Otto (1935). Sverige geografisk beskrivning del 5 Örebro, Västmanlands, Kopparbergs län och Norrlandslänen. Stockholm: Wahlström & Widstrand. Libris 9942
^ [a b c] Nationalencyklopedin
^ Fornlämningar, Statens historiska museum: Rätans socken
^ Fornminnesregistret, Riksantikvarieämbetet: Rätans socken Fornminnen i socknen erhålls på kartan genom att skriva in sockennamn (utan "socken") i "Ange geografiskt område"
^ Mats Wahlberg, red (2003). Svenskt ortnamnslexikon. Uppsala: Institutet för språk och folkminnen. Libris 8998039. ISBN 91-7229-020-X. https://isof.diva-portal.org/smash/get/diva2:1175717/FULLTEXT02.pdf

Externa länkar

Arkiv relaterade till Rätans socken. Källa: Nationella arkivdatabasen, Riksarkivet.
Föremål från Rätans socken. Källa: Digitalt Museum, Nordiska museet m.fl.
Bilder från Rätans socken. Källa: Jämtlands läns museum
Rätans hembygdsförening

[Svensk_uppslagsbok-1] [a b] Svensk Uppslagsbok andra upplagan 1947–1955: Rätan socken

[Harlen-2] [a b] Harlén, Hans; Harlén Eivy (2003). Sverige från A till Ö: geografisk-historisk uppslagsbok. Stockholm: Kommentus. Libris 9337075. ISBN 91-7345-139-8

[3] ”Församlingar”. Statistiska centralbyrån. https://www.scb.se/hitta-statistik/regional-statistik-och-kartor/regionala-indelningar/forsamlingar/. Läst 30 december 2022.

[4] Administrativ historik för Rätan socken (Klicka på församlingsposten). Källa: Nationella arkivdatabasen, Riksarkivet.

[geogr-5] [a b] Sjögren, Otto (1935). Sverige geografisk beskrivning del 5 Örebro, Västmanlands, Kopparbergs län och Norrlandslänen. Stockholm: Wahlström & Widstrand. Libris 9942

[NE-6] [a b c] Nationalencyklopedin

[7] Fornlämningar, Statens historiska museum: Rätans socken

[8] Fornminnesregistret, Riksantikvarieämbetet: Rätans socken Fornminnen i socknen erhålls på kartan genom att skriva in sockennamn (utan "socken") i "Ange geografiskt område"

[9] Mats Wahlberg, red (2003). Svenskt ortnamnslexikon. Uppsala: Institutet för språk och folkminnen. Libris 8998039. ISBN 91-7229-020-X. https://isof.diva-portal.org/smash/get/diva2:1175717/FULLTEXT02.pdf

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]

[9]

Navigation

Navigering

Temaportaler