Quseir Amra
| Quseir Amra | |
 Quseir Amra | |
| Geografiskt läge | |
|---|---|
| Koordinater | 31°48′10″N 36°35′13″Ö / 31.80278°N 36.58694°Ö |
| Land |  Jordanien |
| Region* | Arabstaterna |
| Data | |
| Typ | Kulturarv |
| Kriterier | i, iii, iv |
| Referens | 327 |
| Historik | |
| Världsarv sedan | 1985 (9:e mötet) |
  Quseir Amra . | |
| * Enligt Unescos indelning. | |
Quseir Amra (även Quṣayr ʿAmra [1] och Qasr al-Amra,[2] arabiska قصر عمرة ) är en ökenborg[3] i södra[4] Jordanien. Det är ett av de kvarvarande ökenslotten i Jordanien, byggnaden är upptagen på UNESCOs[5] lista över världsarv.[6] Quseir betyder litet palats eller borg.
Byggnaden
Ökenslottet ligger i guvernementet Zarqa cirka 85 km[3] sydöst[6] om huvudstaden Amman och cirka 20 km väster om Qasr Azraq. Området är det mest bevarade[1] och mest kända bland ökenslotten.
Byggnaden är huvudsakligen uppfört i kalkstenblock[4] och tegelsten. Byggnaden består av 3[3] enheter[1] med välvda tak, väggar och tak är täckta av freskon[2] med varierande[5] motiv.[3] Entreporten finns i den norra sidan.[4] Huvudbyggnaden är rektangulär[3] och består av 3 tunnvalv[2] och är länkad till ett Apodyterium[1] som leder till badhuset (s.k. Hamam). Badhuset[5] består av 3 delar[2] (i likhet med de romerska badhusen: tepidarium-varma rummet, caldarium-heta rummet och frigidarium-kalla rummet) och golv är täckta av mosaiker. Byggnaden var del i ett större byggnadskomplex.[4]
Väggmålningarna är ett betydande exempel på tidig islamisk konst[6] då de visar bilder och personer i övergångsperioden från bysantinsk kultur till islamisk kultur. På en av väggarna framställs fyra furstar som ska gälla som representanter riken som besegrats av islam. Dessa identifieras i underskrifterna som Bysans kejsare, sasanidernas kung, Etiopiens negus samt visigoternas siste kung Roderik.[7] Förutom detta förhärligande av den arabiska makten framställer slottets målningar hovlivet (jaktscener, kapplöpningar, musikaliska föredrag, herdestunder och framför allt badets njutningar).[7]
Historia
Quseir Amra uppfördes under Umayyadernas Kalifat under kalifen[4] Al-Walid I[1] kring år 710. Bygget fungerade främst som badhus[1] och mötesplats[5] men även som en central karavanstation.
1898[6] besökte österrikisk-ungerske upptäcktsresande Alois Musil platsen kort efter besöket vid Qasr Tuba.[2]
1985[5] upptogs platsen på UNESCO:s världsarvslista.
Referenser
- ^ [a b c d e f] Qusayr ‘Amra Jordanska turistbyrån (läst 12 juni 2017)
- ^ [a b c d e] Qusayr Amra Jordan Select Tours (läst 12 juni 2017)
- ^ [a b c d e] Qusayr Amra Atlas Tours (läst 12 juni 2017)
- ^ [a b c d e] Qusayr 'Amra ArchNet (läst 12 juni 2017)
- ^ [a b c d e] Quseir Amra UNESCO (läst 12 juni 2017)
- ^ [a b c d] Qusayr ‘Amra World Monuments Fund (läst 12 juni 2017)
- ^ [a b] Hildebrand, Hans; Hjärne, Harald; Pflugk-Harttung, Julius von. ”181 (Världshistoria / Orienten)”. runeberg.org. https://runeberg.org/vrldhist/3/0203.html. Läst 7 augusti 2021.
Externa länkar
- om Quseir Amra
- bilder Quseir Amra (Flickr)
- bilder Quseir Amra (Imago)
- filmer Quseir Amra (YouTube)
Wikimedia Commons har media som rör Quseir Amra.
| ||||||||||
| ||||||||
Media som används på denna webbplats
Shiny red button/marker widget. Used to mark the location of something such as a tourist attraction.
Författare/Upphovsman: Dr Brains, Licens: GFDL
Location map of Jordan Equirectangular projection, N/S stretching 115 %. Geographic limits of the map:
Drawing of six kings. Reproduced from Alois Musil. Kusejr 'Amra und Schlösser östlich von Moab. Vol. 2, pl. XXVI. Vienna, 1907. The original is a fresco, 705–15. West wall, hall, Qusayr ‘Amra, Jordan. Reproduced from Alois Musil. Kusejr ‘Amra und Schlösser östlich von Moab. Vol. 2, pl. XXVI. Vienna, 1907 A particularly dramatic scene depicts six kings in elaborate headgear, four of which feature bilingual inscriptions in Arabic and Greek listing: "Kaisar," or Byzantine emperor (caesar), the Sasanian shah "Kisra" (Khusro), "Negus" or King of Ethiopia, and "Roderick," the Visigothic king. It has been posited that the two kings that are not identified in the inscription were the ruler of China and a Turkic leader. All six figures gesture in supplication toward the spot in the hall where the caliph would presumably have been seated. The intricate arrangement of this and other scenes hint at narrative, suggesting now-lost associations drawn from epic poetry or song.
