Quilombo
.jpg)
Quilombo avser de historiska bosättningar som grundades, förrymda brasilianska slavar som hade flytt ut och grundat egna permanenta bosättningar. Dess invånare kallades quilombolas. De ska inte förväxlas med mocambo, som var maroonernas mer tillfälliga krigsläger.
Det fanns många quilombo-bosättningar i Brasilien mellan 1500-talet och 1800-talet. Förrymda slavar rymde till dem, och de portugisiska koloniala myndigheterna företog militärexpeditioner mot dem som ibland kunde liknas vid krigföring. De allra flesta quilombo-samhällen var små och förstördes efter i genomsnitt två år efter grundandet, men det fanns också flera som erbjöd betydande och framgångsrikt långvarigt motstånd. Den mest berömda quilombo-staden var Palmares, som existerade från cirka 1600 tills den förstördes av militärmakten 1694, efter att ha anfallits av militärexpeditioner varenda år från 1672 och framåt.
Se även
Referenser
- Glenn Alan Cheney, Quilombo dos Palmares: Brazil's Lost Nation of Fugitive Slaves, Hanover, Connecticut: New London Librarium, 2014.
|
Media som används på denna webbplats
Författare/Upphovsman: Ministério da Cultura, Licens: CC BY 2.0
Com saudações religiosas, dança, músicas e muito diálogo, cerca de cinco mil pessoas celebraram, durante todo o domingo (20), o Dia da Consciência Negra, no Parque Memorial Quilombo dos Palmares, localizado na Serra da Barriga, em Alagoas. Todos os anos, o Ministério da Cultura e a Fundação Cultural Palmares (FCP) promovem no local, que abrigou o maior quilombo das Américas, diversos tributos ao líder Zumbi dos Palmares e a todos os negros que lutaram contra a escravidão. As celebrações contaram a participação do presidente da FCP, Erivaldo Oliveira, além das autoridades locais e lideranças do movimento negro.
A tradicional comemoração do dia 20 de novembro teve início no alvorecer do dia, com a realização de rituais de matriz africana e rodas de capoeira. Nos rituais, mães e filhos de santos cantaram aos ancestrais e renderam homenagens a todos os habitantes assassinados no Quilombo no final do século 17. Lideradas por Mãe Neide Oyá D'Oxum, centenas de pessoas subiram a Serra da Barriga no cortejo Issegum Caojubá.
Fotos: Janine Moraes/MinC