Quechuafolket

Quechuafolket lever i Anderna i Sydamerika, i Peru, Bolivia, Ecuador, Chile och Argentina. De utgör en befolkning på mellan 10 och 13 miljoner invånare. Quechuéer definieras av sitt språk, quechua, som är detsamma som deras förmodade förfäder inkafolket talade. "Quechua" får därför hänvisa till flera olika etniska grupper. Quechuafolket lever av jordbruk och boskapsuppfödning. Det är i deras område potatis och quinoa har sitt ursprung. Lama och alpacka hålls som husdjur.

Historia

På 1400-talet och början på 1500-talet erövrade Inkafolket sina grannfolk och inlemmade dem i sitt rike. När spanjorerna kom till detta område var Inkarikets befolkning omkring sex miljoner. På grund av inbördeskrig kunde conquistadorerna snabbt erövra hela riket. På bara 30 år dog närmare fem miljoner på olika sätt, de flesta i smittsamma sjukdomar som urfolken inte hade något immunförsvar mot. Men språket och traditionerna överlevde.

Demografi

Quechuafolket lever i de andinska länderna utom i Colombia. Störst befolkning har Bolivia och Peru.

Land	Folkmängd	År	Källa
Argentina	206 739	2001	^[1]
Bolivia	2 283 465	2001	^[2]
Chile	6 175	2002	^[3]
Colombia
Ecuador	451 783	2001	^[4]
Peru	3 360 331	2007	^[5]

Quechuaspråket talas av mer än 10 miljoner människor i de andinska länderna. Den vanligaste dialekten är Sydquechua. I Ecuador talas Kichwadialekten.

Sedan den koloniala tiden tillhör de flesta i Anderna den Romersk-katolska kyrkan. Från 1900-talet har även protestantiska kyrkor brett ut sig. Men den traditionella religionen lever kvar på många håll, särskilt tron på Moder Jord. Pachamama ger lycka och fruktbarhet och därför är det vanligt att skänka rök- eller dryckesoffer till henne.

Ekonomi

Quechuafolket lever i mindre samhällen och huvudsaklig försörjning är jordbruk och djurhållning, främst lamadjur och alpacka. Dessa djur används som lastdjur och ger fett, kött, gödsel, ull och läder.

Odlingar kan sträcka sig över flera olika nivåer, vilket möjliggör odling i flera klimatzoner. Marken ägs normalt av lokala kollektiv. Quechuafolket lägger stor vikt vid samarbete och inbördes hjälp.^[6]

När spanjorerna anlände konfiskerade de den bästa marken och många quechuéer blev livegna.

Kända personer

Diego Quispe Tito, (1611-1681) konstnär
Túpac Amaru II, (1738-1781), frihetskämpe
Ollanta Humala, (1962), Perus president
Benjamin Bratt, (1963), amerikansk skådespelare
Josh Keaton, (1979), amerikansk skådespelare
Q'orianka Kilcher, (1990), amerikansk skådespelare

Referenser

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från norska Wikipedia (bokmål/riksmål), Quechuafolket, 26 mars 2013.

Noter

^ «Población por pueblo indígena -Instituto nacional de estadística y censos de Argentina - INDEC» (XLS). Archivado desde el original, el 2015-09-242015-09-24. Consultado el 23 de enero de 2011. Arkiverad 24 september 2015 hämtat från the Wayback Machine. ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 24 september 2015. https://web.archive.org/web/20150924034437/http://www.indec.mecon.ar/nuevaweb/cuadros/2/w000002.xls. Läst 3 juli 2016.
^ «Instituto nacional de estadística de Bolivia - INE». Consultado el 23 de enero de 2011.
^ «Instituto nacional de estadística de Chile - Resultado Censo 2002» (PDF) pág. 23 págs. 52. Consultado el 23 de enero de 2011.
^ «Población indígena del Ecuador por provincias» (PDF). Archivado desde el original, el 2011-05-092011-05-09. Consultado el 23 de enero de 2011. ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 9 maj 2011. https://web.archive.org/web/20110509124949/http://www.inec.gob.ec/c/document_library/get_file?folderId=2139057&name=DLFE-21924.pdf. Läst 3 juli 2016.
^ «INEI:Censo de población y vivienda 2007». Archivado desde el original, el 2008-12-182008-12-18. Consultado el 23 de enero de 2011. ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 20 december 2010. https://web.archive.org/web/20101220211716/http://desa.inei.gob.pe/Censos2007/tabulados/. Läst 3 juli 2016.
^ ”Inbördes hjälp”. Läst 2 juli 2016.

Källförteckningar

Quichua, Peoples of the World Foundation

[1] «Población por pueblo indígena -Instituto nacional de estadística y censos de Argentina - INDEC» (XLS). Archivado desde el original, el 2015-09-242015-09-24. Consultado el 23 de enero de 2011. Arkiverad 24 september 2015 hämtat från the Wayback Machine. ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 24 september 2015. https://web.archive.org/web/20150924034437/http://www.indec.mecon.ar/nuevaweb/cuadros/2/w000002.xls. Läst 3 juli 2016.

[2] «Instituto nacional de estadística de Bolivia - INE». Consultado el 23 de enero de 2011.

[3] «Instituto nacional de estadística de Chile - Resultado Censo 2002» (PDF) pág. 23 págs. 52. Consultado el 23 de enero de 2011.

[4] «Población indígena del Ecuador por provincias» (PDF). Archivado desde el original, el 2011-05-092011-05-09. Consultado el 23 de enero de 2011. ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 9 maj 2011. https://web.archive.org/web/20110509124949/http://www.inec.gob.ec/c/document_library/get_file?folderId=2139057&name=DLFE-21924.pdf. Läst 3 juli 2016.

[5] «INEI:Censo de población y vivienda 2007». Archivado desde el original, el 2008-12-182008-12-18. Consultado el 23 de enero de 2011. ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 20 december 2010. https://web.archive.org/web/20101220211716/http://desa.inei.gob.pe/Censos2007/tabulados/. Läst 3 juli 2016.

[6] ”Inbördes hjälp”. Läst 2 juli 2016.

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

Navigation

Navigering

Temaportaler