Quechua
| Quechua | |
| kechua, kichua, qheshwa, quichua | |
| runa simi | |
| Talas i |  Bolivia Chile Peru Argentina Ecuador Colombia |
|---|---|
| Antal talare | 8-10 miljoner |
| Status | stabilt |
| Språkfamilj | Quechuanska språk
|
| latinska alfabetet | |
| Officiell status | |
| Officiellt språk i | Bolivia Ecuador Peru |
| Språkmyndighet | Academia Mayor de la Lengua Quechua |
| Språkkoder | |
| ISO 639‐1 | qu |
| ISO 639‐2 | que |
| ISO 639‐3 | que |
 Regiorer där quechua talas i | |
Quechua är ett makrospråk som utgörs av 46 olika varianter talade i Peru, Colombia, Ecuador, Chile, Bolivia och Argentina.[1] Quechuatalande diaspora finns också bl.a. i Spanien, Italien och USA (speciellt i Miami och New York).[2]
Språkets eget namn är runa simi (svenska: "folkets tal"). Alternativa namn inkluderar bl.a. kechua, kichua, qheshwa eller quichua.[3] I Colombia heter språket inga.[2]
Historia och skriftspråk
Språket var Inkarikets officiella språk.[4] Språket spreds av Inkariket då det expanderade och ibland ersatte de lokala språken. Efter Inkariket erövrades av konkvistadorer, användes quechua för att sprida kristendom. Det var också spanjorerna som gav språket namnet "quechua".[3]
De första texterna på quechua var en ordbok och några religiösa text som utgavs av den spanska missionären Domingo de Santo Tomas.[5] Språket skrivs med latinska alfabetet.[6] Bibeln översattes i sin helhet till quechua för första gången år 1986.[7]
Idag är quechua ett officiellt språk i Bolivia, Peru och Ecuador.[8][9][10] Språkmyndigheten i Peru är Academia Mayor de la Lengua Quechua och den grundades år 1958.[11]
Antal talare och status
När alla varianter är inkluderade, uppskattas quechua att ha cirka 8-10 miljoner talare. Detta betyder att det är det mest talade urprungsspråket i hela Amerika.[12][13] Skillnaderna mellan dess olika varianter är dock stora och talarna av olika varianter kan ha svårigheter att förstå varandra.[14]
Attityderna till språket har varit negativa: inte alla de som kan quechua, identifierar sig som quechuatalare eftersom språket anses att vara primitivt. Under 2000-talet har attityderna blivit mer positiva och folk blir allt villigare att studera språket.[15]
Fonologi
Fonologin är enligt Cuscos variant.
Konsonanter
| Labial | Alveolar | Palatal | Velar | Uvular | Glottal | ||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Klusii | Norm. | p | t | t͡ʃ | k | q | ʔ |
| Asp. | pʰ | tʰ | t͡ʃʰ | kʰ | qʰ | ||
| Ejek. | pʼ | tʼ | t͡ʃʼ | kʼ | qʼ | ||
| Frikativ | s | x | h | ||||
| Nasal | m | n | ɲ | ||||
| Lateral | l | ʎ | |||||
| Tremulant | r | ||||||
| Approximant | w | j | |||||
Källa:[16]
Vokaler
| Främre | Bakre | |
|---|---|---|
| Sluten | ɪ | ʊ |
| Öppen | æ |
Källa:[16]
Lexikon och grammatik
Quechua är agglutinerande. Det finns flera olika suffix för att markera olika grammatiska funktioner. Suffix och deras användning är väldigt regelbundet.[17] Den vanligaste ordföljden är subjekt–objekt–verb.[5]
Räkneorden 1-10 i quechuas sydliga variant:[18]
| 1 | 2 | 3 | 4 | 5 | 6 | 7 | 8 | 9 | 10 |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| huk | iskay | kimsa | tawa | pichqa | suqta | qanchis | pusaq | isqun | chunka |
Se även
- Lista över mest talade språk
Källor
- Noble, Judith & Lacasa, Jaime (2007) (på engelska). Introduction to Quechua: Language of the Andes. Dog Ear Publishing. ISBN 978-160844-154-9
Referenser
- ^ ”Quechua” (på engelska). Ethnologue. 2024. https://www.ethnologue.com/language/que/. Läst 17 oktober 2024.
- ^ [a b] ”Quechua” (på engelska). University of Pennsylvania. Arkiverad från originalet den 8 januari 2022. https://web.archive.org/web/20221218170655/https://plc.sas.upenn.edu/quechua. Läst 17 oktober 2024.
- ^ [a b] Noble & Lacasa (2007): sid. 1
- ^ ”Quechua” (på engelska). Center for Language Technology. 2024. https://celt.indiana.edu/portal/Quechua/index.html. Läst 17 oktober 2024.
- ^ [a b] ”Quechua Language - Structure, Writing & Alphabet” (på engelska). MustGo. 2024. https://www.mustgo.com/worldlanguages/quechua/. Läst 17 oktober 2024.
- ^ ”Quechua written with Latin script qu-Latn” (på engelska). scriptsource.org. 2024. https://scriptsource.org/cms/scripts/page.php?item_id=wrSys_detail&key=qu-Latn. Läst 17 oktober 2024.
- ^ ”Quechua, South Bolivian in Bolivia” (på engelska). Joshua Project. 2024. https://joshuaproject.net/people_groups/14502/BL. Läst 17 oktober 2024.
- ^ ”Bolivia (Plurinational State of) 2009 Constitution” (på engelska). constituteproject.org. 2024. https://www.constituteproject.org/constitution/Bolivia_2009. Läst 17 oktober 2024.
- ^ ”Peru 1993 (rev. 2021) Constitution” (på engelska). constituteproject.org. 2024. https://www.constituteproject.org/constitution/Peru_2021. Läst 17 oktober 2024.
- ^ ”Ecuador 2008 (rev. 2021) Constitution” (på engelska). constituteproject.org. 2024. https://www.constituteproject.org/constitution/Ecuador_2021. Läst 17 oktober 2024.
- ^ ”Información institucional” (på spanska). Gob.pe. 2024. https://www.gob.pe/institucion/amlq/institucional. Läst 17 oktober 2024.
- ^ Collyns, Dan (14 december 2016). ”Peru airs news in Quechua, indigenous language of Inca empire, for first time” (på brittisk engelska). The Guardian. ISSN 0261-3077. https://www.theguardian.com/world/2016/dec/14/peru-nuqanchik-quechua-broadcast-inca-empire. Läst 17 oktober 2024.
- ^ Coronel-Molina, Serafín M. (2008) (på engelska). Quechua Phrasebook. Lonely Planet. sid. 9
- ^ ”Quechua” (på engelska). languagesgulper.com. 2024. http://www.languagesgulper.com/eng/Quechua.html. Läst 17 oktober 2024.
- ^ ”Miljoonien puhuma inkakieli sai vihdoin omat tv-uutiset” (på finska). Yle Uutiset. 8 december 2009. https://yle.fi/a/3-5977144. Läst 17 oktober 2024.
- ^ [a b] ”Cuzco Quechua language and alphabet”. omniglot.com. https://omniglot.com/writing/cuzcoquechua.htm. Läst 17 oktober 2024.
- ^ Noble & Lacasa (2007): sid. 2-3
- ^ ”Southern Quechua numbers” (på engelska). Of Languages and Numbers. https://www.languagesandnumbers.com/how-to-count-in-southern-quechua/en/quz/. Läst 17 oktober 2024.
Externa länkar
Media som används på denna webbplats
| Bolivias flagga* | |
|---|---|
| country | Template:I18n/Republic of Bolivia |
| används av | Bolivia |
| från | 1851 |
| till | Present |
| skapad av | Government of Bolivia |
| format | 15:22 |
| form | rektangulär |
| färger | röd, gul, grön
flag has 3 horizontal stripes |
| andra egenskaper | A horizontal tricolor of red, yellow and green. |
Det är enkelt att lägga till en ram runt den här bilden
Författare/Upphovsman: Katariq, Licens: CC BY-SA 4.0
Kay saywitu achka simi-yacahqkunawan ruwarqani, aswan allin siminchikta clasifikanaykupaq
Författare/Upphovsman: Wikitongues, David Ancalle, Licens: CC BY-SA 4.0
This video was recorded by David Ancalle in Atlanta, Georgia and features Quechua speaker Casiano Ancalle. Quechua is actually a collection of languages spoken by a total of approximately 8,912,820 people (though census data remains problematic) living around the Andes and highlands of South America, and constituting one of the world's primary language families and the largest speaker population of any indigenous language. With roots extending beyond the rise of the vast Inca Empire, Quechua was eventually suppressed by Spanish colonizers who attempted to quell indigenous autonomy, but were ultimately unsuccessful as Quechua flourishes today with over a quarter of Peruvians speaking one of the Quechuan languages. Although the Quechaun grouping varies widely between its two sub-classifications, Quechua I and Quechua II, within these groups languages are quite similar and form dialect continua. Mutual intelligibility does not occur across the boundary between Quechua I and Quechua II. Quechuan orthography has undergone changes since the Roman alphabet was first applied to it by the Spanish: until recently, Spanish-tailored orthography had been fitted perhaps incongruously to a different Quechuan phonology, causing the Peruvian government to implement a series of new orthographic changes in the 1970's and '80s. The Quechuan languages are among a number around the world that use evidentiality to mark a speaker's source of information.
Help us caption & translate this video!
https://amara.org/v/mdHY/