Québecs regioner

Sedan 1966 är den kanadensiska provinsen Québec indelad i administrativa regioner, sedan 1999 17 stycken. Förutom den administrativa indelningen finns också en traditionell indelning i 20 regioner.

De administrativa regionerna är grunden för provinsmyndigheternas regionala indelningar. I varje region fanns 2003–2015 också ett regionalt samarbetsorgan för kommunpolitiker (conférence régionale des élus på franska) utom i Montérégie, som hade tre, och Nord-du-Québec, där Administration régionale Kativik, cree-organisationen Eeyou Istchee och Conférence régionale des élus de la Baie-James hade denna funktion.[1][2]

Administrativa regioner

    OCÉAN
ATLANTIQUE
    Baie
d'Hudson
    Baie
James
    Baie
d'Ungava
    Golfe du
Saint-Laurent
NrNamnInvånarantal (2023)[3]Area (km²)[4][5]Tidigare namn
01Bas-Saint-Laurent202 95522 185del av Bas-Saint-Laurent–Gaspésie (–1987)
02Saguenay–Lac-Saint-Jean283 23495 893
03Capitale-Nationale795 91718 639Québec (–1999)
04Mauricie283 18835 452del av Trois-Rivières (–1987), del av Mauricie–Bois-Francs (1987–1997)
05Estrie516 91912 484Cantons-de-l'Est (–1981)
06Montréal2 124 865498
07Outaouais418 99930 504
08Abitibi-Témiscamingue148 79757 340Nord-Ouest (–1981)
09Côte-Nord89 979236 700
10Nord-du-Québec46 703718 229Nouveau-Québec (–1987)
11Gaspésie–Îles-de-la-Madeleine92 10420 272del av Bas-Saint-Laurent–Gaspésie (–1987)
12Chaudière-Appalaches448 66515 071
13Laval451 986246
14Lanaudière551 70912 313
15Laurentides664 51020 560
16Montérégie1 494 1198 825
17Centre-du-Québec260 0346 921del av Trois-Rivières (–1987), del av Mauricie–Bois-Francs (1987–1997)

Traditionella regioner

Se även

Referenser

  1. ^ ”Foire aux questions – Dissolution des conférences régionales des élus (CRÉ)” (på franska). Affaires municipales et Habitation Québec. Arkiverad från originalet den 25 maj 2023. https://web.archive.org/web/20230525201457/https://www.mamh.gouv.qc.ca/developpement-territorial/gouvernance-municipale-en-developpement-local-et-regional/pour-plus-de-precisions/foire-aux-questions-dissolution-des-conferences-regionales-des-elus-cre/. Läst 27 maj 2024. 
  2. ^ ”Loi sur le ministère des Affaires municipales, des Régions et de l’Occupation du territoire” (på franska). Légis Québec. 1 januari 2014. sid. 21.5. https://www.legisquebec.gouv.qc.ca/fr/document/lc/M-22.1/20140101#se:21_5. Läst 27 maj 2024. 
  3. ^ ”Fiches démographiques : Les régions administratives du Québec en 2023” (på franska) (PDF). Institut de la statistique du Québec. 2024. sid. 47–51. https://statistique.quebec.ca/fr/fichier/fiches-demographiques-regions-administratives-quebec-2023.pdf. Läst 27 maj 2024.  ISBN 978-2-550-97655-4
  4. ^ ”Évolution et distribution de la population par région administrative, superficie et densité, Québec, 1971-2006”. Institut de la statistique du Québec. 31 januari 2007. Arkiverad från originalet den 12 oktober 2007. https://web.archive.org/web/20071012210039/http://stat.gouv.qc.ca/donstat/societe/demographie/dons_regnl/regional/203.htm. Läst 13 november 2007. 
  5. ^ Keith, Maxime (september 2021). ”Modifications aux municipalités du Québec” (på franska) (PDF). Institut de la statistique du Québec. sid. 6. https://statistique.quebec.ca/statistiques/divisions-territoriales/bulletins/modifications-municipalites-septembre-2021.pdf. Läst 27 maj 2024. 
Auktoritetsdata

Media som används på denna webbplats

Régions administratives du Québec.svg
Författare/Upphovsman: Judicieux, Licens: CC BY-SA 4.0
Carte des Régions administratives du Québec