Pyrosvavelsyra
| Pyrosvavelsyra | |
  | |
| Systematiskt namn | Disvavelsyra |
|---|---|
| Övriga namn | Rykande svavelsyra, Oleum |
| Kemisk formel | H2S2O7 |
| Molmassa | 178,1417 g/mol |
| Utseende | Färglösa kristaller |
| CAS-nummer | 7783-05-3 |
| SMILES | OS(=O)(=O)OS(=O)(=O)O |
| Egenskaper | |
| Densitet | 1,9 g/cm³ |
| Löslighet (vatten) | Hydrolys |
| Smältpunkt | 36 °C |
| Faror | |
| Huvudfara | |
| NFPA 704 |
0 3 2 |
| LD50 | 2140 mg/kg |
| SI-enheter & STP används om ej annat angivits | |
Pyrosvavelsyra eller disvavelsyra är en oxosyra av svavel med kemisk formel H2S2O7. Syrans salter och estrar kallas pyrosulfater.
Egenskaper
Pyrosvavelsyra bildar jämvikt med så kallad rykande svavelsyra, något oegentligt även kallat oleum, svaveltrioxid (SO3) i svavelsyra (H2SO4),[1] vilket ibland också lånar sitt namn till pyrosvavelsyra.
Vid kontakt med vatten hydrolyseras pyrosvavelsyra till svavelsyra.
Framställning
Pyrosvavelsyra framställs genom att tillföra ett överskott av svaveltrioxid till lösningen med svavelsyra:
Användning
Pyrosvavelsyra används för tillverkning av svavelsyra. När svaveltrioxid reagerar med vatten löses den inte upp utan bildar en dimma av svavelsyra som är svår att hantera. Löses det däremot upp i svavelsyra till pyrosvavelsyra är det enkelt att tillsätta vatten för att få svavelsyra.
Pyrosvavelsyra används också för tillverkning av sprängämnen genom nitrering. För nitrering krävs en vattenfri blandning av svavelsyra och salpetersyra. Eftersom kommersiell salpetersyra ofta är en azeotropisk blandning av 68% salpetersyra i vatten tillsätts pyrosvavelsyra för att avlägsna vattnet och få den önskade blandningen.
Olyckor
Den 10 januari 1985 upptäcks det utsläpp av pyrosvavelsyra (här kallat oleum) som sedan svepte in över Karlskoga i en tät dimma de närmaste 24 timmarna.[2]
Källor
- Material Safety Data Sheet Mallinckrodt Baker
- ^ Oleum Arkiverad 14 september 2016 hämtat från the Wayback Machine. GESTIS Substance database. Läst 30 juni 2016.
- ^ ”https://rib.msb.se/dok.aspx?Tab=2&dokid=2793”. rib.msb.se. https://rib.msb.se/dok.aspx?Tab=2&dokid=2793. Läst 21 november 2017.
Se även
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från tyskspråkiga Wikipedia, Dischwefelsäure, 28 januari 2010.
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Oleum, 28 januari 2010.
Media som används på denna webbplats
The "fire diamond" as defined by NFPA 704. It is a blank template, so as to facilitate populating it using CSS.
Författare/Upphovsman: CCoil (talk), Licens: CC BY-SA 3.0
Pyrosulfuric acid
Structure of disulfuric acid
The hazard symbol for corrosive substances according to directive 67/548/EWG by the European Chemicals Bureau, now known as the Consumer Products Safety and Quality (CPS&Q) Unit.