Pygmachia
Pygmachia (grekiska: Πυγμαχία, "nävkamp"), den urgamla grekiska formen av boxning daterar sig tillbaka åtminstone till arkaisk tid och Homeros Iliad (700-talet f.Kr), och praktiserades i olika sociala sammanhang i de grekiska stadsstaterna. De flesta kvarvarande källorna om den antika grekiska boxningen är fragmentariska eller legendariska och gör det svårt att återkonstruera dess regler, seder och historia i detalj, men det står klart att boxning med handskar var en betydande del av den grekiska idrottskulturen under den tidiga klassiska perioden.
Ursprung
Det finns arkeologiska och konstnärliga belägg för pygmachia (πύξ - pyx[1] eller πυγμή - pygme[2] på klassisk grekiska) så tidigt som de minoiska och mykenska perioderna. Det finns ett flertal legender om boxningens ursprung i Grekland. En legend berättar att hjälten Theseus uppfann en form av boxning där två män satt mittför varandra och slogs tills en av dem dog. Med tiden började boxarna kämpa stående iklädda handskar (kanske försedda med beslag[3]) och lindor kring armarna, men i övrigt nakna.
Enligt Iliaden hade de mykenska soldaterna boxning med bland de tävlingsgrenar som avhölls till de stupades ära, men det är möjligt att Homeros' epos avspeglar senare grekisk kultur, och boxning var en av de grenar som hölls till Akilles fallne vän Patroklos minne mot slutet av det trojanska kriget. Det var till Patroklos åminnelse som grekerna senare införde boxning (pygme/pygmachia) i de olympiska spelen år 688 f.Kr. Deltagarna tränade på fyllda lädersäckar (grekiska: κώρυκος, korykos)[4] och bar läderremsor (grekiska: ιμάντες, himantes) över händer (fingrarna lämnades fria), handleder och ibland bröstet för att skydda sig mot skador, men det fanns inga skydd för huvud eller ansikte.
Den lärde historikern Filostratos vidhöll att boxningen ursprungligen utvecklats i Sparta. De tidiga spartanerna ansåg hjälmar onödvändiga och boxning förberedde dem för de oundvikliga slag mot huvudet som de skulle få i striden.[5] Spartaner deltog dock aldrig i boxningstävlingar, eftersom de ansåg sättet att förlora på skändligt.[6]
Utrustning
Fram till ungefär år 500 f.Kr. användes läderremsor (himantes) som skydd för knogarna och handen. De utgjordes av oxhudsstrimlor som var ungefär 3 till 3,7 m.
Runt år 400 f.Kr. infördes sfairai (grekiska: σφαιραι - sfärer, bollar)[7]. Sfairai liknade himantes, men var vadderade på insidan medan utsidan var hårdare och styvare.[8]
Kort efter införandet av sfairai tillkom oxys (grekiska: οξυς - skarp, spetsig). De bestod av flera tjocka läderband runt handen, handleden och underarmen. En bit ull eller päls var fäst vid underarmen för att torka bort svett. Läderstöd gick upp längs underarmen och knogarna var också förstärkta med läder.[9]
Ovanstående läderremmar omnämns ibland som cestus efter deras benämning på latin.
Korykos var motsvarigheten till våra dagars sandsäckar. De användes för träning i palaestra, var gjorda av läder och fyllda med sand eller frön [4].
Regler
De idag accepterade reglerna för den antika grekiska boxningen baseras på historiska referenser och avbildningar. På grund av det ringa antalet intakta källor och referenser till sporten, kan reglerna endast ungefärligen härledas.[10]
- Inga fasthållningar eller brottning
- Alla typer av slag med handen var tillåtna, men inget grävande med fingrarna
- Ingen boxningsring eller motsvarande användes
- Det fanns ingen rondindelning eller tidsgränser
- Matchen var avgjord när en av de tävlande gav upp eller var oförmögen att fortsätta
- Ingen indelning i viktklasser och motståndarna lottades
- Domarna såg till att reglerna efterlevdes med hjälp av ett spö
- De tävlande kunde välja att utbyta slag växelvis och oskyddade om matchen varade för länge
Referenser
Den här artikeln är helt, eller delvis, översatt från engelskspråkiga Wikipedia.
- ^ πύξ, Henry George Liddell, Robert Scott, A Greek-English Lexicon, Perseus Digital Library
- ^ πυγμή, Henry George Liddell, Robert Scott, A Greek-English Lexicon, Perseus Digital Library
- ^ Detta står i det engelskspråkiga originalet, men översättaren har inte kunnat finna några belägg.
- ^ [a b] Nationalencyklopedin "Korykos, antik grekisk boxboll, en upphängd lädersäck fylld med sand, säd eller fikonkärnor."
- ^ Swaddling, Judith. The Ancient Olympic Games. 2nd ed. Austin: University of Texas Press, 1999.
- ^ Craig, Steve. Sports and Games of the Ancients. Sports and Games Through History Series. Series Advisor Andrew Leibs. Westport, Connecticut and London: Greenwood Press, 2002
- ^ Golden, Mark Sport in the Ancient World from A to Z, Routhledge, London 2004, sid 157. ISBN 0-415-24881-7
- ^ Swaddling, op. cit.
- ^ Miller, Stephen G. Ancient Greek Athletics. New Haven and London: Yale University Press, 2004.
- ^ Craig, Swaddling, Miller, op. cit.
Se även
Externa länkar
- Wikimedia Commons har media som rör Pygmachia.
Media som används på denna webbplats
So-called “Thermae boxer”: athlete resting after a boxing match. Bronze, Greek artwork of the Hellenistic era, 3rd-2nd centuries BC (the boulder is modern and replicates the ancient one). From the Thermae of Constantine.
Författare/Upphovsman: Group of Copenhagen 114, Licens: CC BY 2.5
Boxers and trainer. The right boxer goes down and gives up by holding up his finger. Nevertheless, his opponent continues to press him, and is therefore beaten by the referee to the left with a long rod. Side A of an Attic black-figure neck-amphora, 510–500 BC. From Vulci.
Författare/Upphovsman: Ingen maskinläsbar skapare angavs. MatthiasKabel antaget (baserat på upphovsrättsanspråk)., Licens: CC BY 2.5
Modern copy of the Boxer of Quirinal, detail of the hands Greek bronze from the 1 century b.C. Photo was taken by me in the Glyptothek Munich
Alternate views : head, full statue, Image:Thermae boxer Massimo Inv1055.jpgYoung boxers fresco, Akrotiri, Greece. This fresco depicts two naken children wearing a belt and boxing gloves. Their head is shaved, excepted two long locks on the back, and two shorter on the forehead. Their dark skin indicates their gender. The boy at left is more reserved, and wears jewelry (bracelets, necklace) which indicates a high social status. Work from the same artist of the Antilops fresco. Room B1, building B in Akrotiri.