Pusta

"Gémeskút" på Hortobágypusztan

En liten flock rackafår, karakteristiska för den ungerska pusztan.

Pusta (ungerska: puszta, uttalas "possta") är begrepp som ofta associeras till det traditionella ungerska landskapet. Det syftar oftast på stäppartade områden inom det stora ungerska slättlandet.^[1] Puszta kommer av ett adjektiv med samma form, vilket betyder "kal, tom, berövad". Det kan även betyda en avlägset liggande lantgård omgiven av fält, och kan i den betydelsen ingå i vissa ortnamn.

Sedan 1999 är en del av området en nationalpark (Hortobágy nationalpark) med typiska miljöer och tidigare typisk extensiv djurhållning. Nationalparken är även ett världsarv.

Historia

I bestämd form och med stort P, Pusztan (eller Pustan), syftar begreppet på flacka och trädfattiga områden i Alföld i den södra och östra delen av landet. Området var ursprungligen bebott av herdar, med nötboskap, får och hästar. På 1800-talet var "pusztaromantik" - med herdar, "cowboys", laglösa, sköna krog (csárda)-madamer, musik och dans ("csárdás") - spridd även till huvudstaden och utlandet där namnet Puszta/Pusta fått en viss spridning.

Vegetation

Fjädergräs, (Stipa pennata), är en av de växter som sätter sin prägel på pusztans vegetation. Skärmfjällens borst är 25–30 centimeter långa. Den växer i Sverige endast sällsynt (på tre platser på Falbygden).

Agrikultur

Idag har stora delar av pusztan uppodlats. Detta började redan den andra halvan av 1800-talet. Man har grävt diken och reglerat vattenvägar för att förhindra de översvämningar som tidigare gjorde området svårodlat.