Punabeckasin

	Punabeckasin; Status i världen: Livskraftig (lc)
Systematik
Domän	Eukaryoter; Eukaryota
Rike	Djur; Animalia
Stam	Ryggsträngsdjur; Chordata
Understam	Ryggradsdjur; Vertebrata
Klass	Fåglar; Aves
Ordning	Vadarfåglar; Charadriiformes
Familj	Snäppor; Scolopacidae
Släkte	Gallinago
Art	Punabeckasin; G. andina
Vetenskapligt namn
	§ Gallinago andina
Auktor	Taczanowski, 1875
Utbredning

Punabeckasin^[2] (Gallinago andina) är en sydamerikansk vadarfågel i familjen snäppor som förekommer på hög höjd i Anderna.^[3] IUCN kategoriserar den som livskraftig.

Kännetecken

Utseende

Punabeckasinen är en rätt liten (22,5–25 cm) beckasin med korta, gula ben. Den är lik sydamerikansk beckasin (G. paraguaiae) som den tidigare behandlades som underart till, men skiljer sig genom något kortare näbb, nästan helt vita vingundersidor samt vitt på yttersta handpennans ytterfan.^[4] Vidare är det V-formade strecket på ryggen mer beigefärgat och den har mer vitt på de yttre stjärtpennorna.^[5]

Läten

Lätet vid uppflog skiljer sig från sydamerikansk beckasin, ett ljust "dzeetch" till skillnad från ett djupt, raspigt "chup" eller "chut-up". Även spellätet rapporteras vara mycket annorlunda.^[4] Från marken hörs klara "dyak-dyak-dyak-dyak".^[5]

Utbredning och systematik

Fågeln förekommer i Anderna från norra Peru till nordvästra Argentina och norra Chile.^[3] Den delas in i två underarter med följande utbredning:^[3]^[6]

Gallinago andina andina – förekommer från Peru till norra Chile (Tarapacá) och nordvästra Argentina
Gallinago andina innotata – förekommer från norra Chile (Antofagasta)

Levnadssätt

Fågeln bebor sumpiga flodsystem högt uppe i punazonen i Anderna, i Peru mellan 3000 och 4600 meters höjd. Födan är i princip okänd men antas likna övriga sydamerikanska beckasiner. Även häckningsbiologin är dåligt känd, men tros häcka mellan oktober och december i centrala Peru och i Chile i september. Nominatformen rör sig till lägre liggande områden vintertid.^[7]

Status

Arten har ett stort utbredningsområde och beståndet anses vara stabilt. Internationella naturvårdsunionen IUCN listar den därför som livskraftig (LC).^[1] Världspopulationen uppskattas till mellan 5 000 och 20 000 adulta individer.^[1]

Namn

Puna är en naturtyp med bergsslätter och ödemarker i de centrala delarna av Anderna i Sydamerika.

Noter

^ [a b c] Birdlife International 2024 Gallinago andina . Från: IUCN 2024. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2024-2. Läst 1 december 2024.
^ BirdLife Sverige (2021) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter
^ [a b c] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, S. M. Billerman, T. A. Fredericks, J. A. Gerbracht, D. Lepage, B. L. Sullivan, and C. L. Wood. 2021. The eBird/Clements checklist of birds of the world: v2021 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2021-08-11
^ [a b] del Hoyo, J., Collar, N. & Kirwan, G.M. (2019). Puna Snipe (Gallinago andina). I: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. (hämtad från https://www.hbw.com/node/467307 29 december 2019).
^ [a b] Robin Restall; Juan Freile (8 March 2018). Birds of Ecuador. Bloomsbury Publishing. sid. 64–. ISBN 978-1-4729-2565-7. https://books.google.com/books?id=GNo3DwAAQBAJ&pg=PA64
^ Gill, F & D Donsker (Eds). 2017. IOC World Bird List (v 7.3). doi : 10.14344/IOC.ML.7.3.
^ del Hoyo, J., Collar, N. & Kirwan, G.M. (2020). Puna Snipe (Gallinago andina). I: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. (hämtad från https://www.hbw.com/node/467307 18 februari 2020).

Externa länkar

Wikispecies har information om Gallinago andina.
Artförteckning
Wikimedia Commons har media som rör Gallinago andina.
Bilder & media
Läten på xeno-canto.org

[IUCN-1] [a b c] Birdlife International 2024 Gallinago andina . Från: IUCN 2024. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2024-2. Läst 1 december 2024.

[SOF-2] BirdLife Sverige (2021) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter

[CC-3] [a b c] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, S. M. Billerman, T. A. Fredericks, J. A. Gerbracht, D. Lepage, B. L. Sullivan, and C. L. Wood. 2021. The eBird/Clements checklist of birds of the world: v2021 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2021-08-11

[hbw-4] [a b] del Hoyo, J., Collar, N. & Kirwan, G.M. (2019). Puna Snipe (Gallinago andina). I: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. (hämtad från https://www.hbw.com/node/467307 29 december 2019).

[RestallFreile2018-5] [a b] Robin Restall; Juan Freile (8 March 2018). Birds of Ecuador. Bloomsbury Publishing. sid. 64–. ISBN 978-1-4729-2565-7. https://books.google.com/books?id=GNo3DwAAQBAJ&pg=PA64

[IOC-6] Gill, F & D Donsker (Eds). 2017. IOC World Bird List (v 7.3). doi : 10.14344/IOC.ML.7.3.

[7] Hoyo, J., Collar, N. & Kirwan, G.M. (2020). Puna Snipe (Gallinago andina). I: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. (hämtad från https://www.hbw.com/node/467307 18 februari 2020).

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

Navigation

Navigering

Temaportaler