Punaand

	Punaand; Status i världen: Livskraftig (lc)
Systematik
Domän	Eukaryoter; Eukaryota
Rike	Djur; Animalia
Stam	Ryggsträngsdjur; Chordata
Understam	Ryggradsdjur; Vertebrata
Klass	Fåglar; Aves
Ordning	Andfåglar; Anseriformes
Familj	Änder; Anatidae
Släkte	Spatula
Art	Punaand; S. puna
Vetenskapligt namn
	§ Spatula puna
Auktor	Tschudi, 1844
Utbredning
Synonymer
	Anas versicolor puna; Anas puna
	Hitta fler artiklar om fåglar med Fågelportalen

Punaand^[2] (Spatula puna) är en sydamerikansk andfågel i familjen änder.^[3]

Utseende och levnadssätt

Punaanden är en medelstor and, cirka 48–51 centimeter lång. Den kraftigt ljusblåa stora näbben och pregnanta ansiktsteckningen är karakteristisk. Den har en svart hätta som går nedanför ökat. Ansiktet och nacken är gräddvit. Övergumpen är vidare grå medan flankerna är mörkbruna med tunna vita streck. Rygg och bröst är cappuccinofärgade med mörkbruna fläckar. Könen liknar varandra.

I det vilda lever punaanden i små artrena flockar eller tillsammans med dess närmaste släkting silveranden. Den lägger ägg mellan april och juni. Äggen läggs i högt gräs, inte alltid nära vatten. Likt svanar och gäss tar båda föräldrarna hand om ungarna. Honan och hanen bildar långvariga förhållanden.^[4]

Utbredning och systematik

Fågeln förekommer i höglänta sjöar och dammar i Anderna från Peru till nordvästra Argentina och norra Chile.^[3]

Släktskap

Punaanden är mycket nära släkt med silveranden (Anas versicolor) och betraktades tidigare som en underart av denna. Numera urskiljs den oftast som egen art med tanke på dess markant större och mer enfärgade blå näbb samt annorlunda teckningar på bröst och buk. Punaanden och silveranden är närmast släkt med den afrikanska sumpanden.

Släktestillhörighet

Tillsammans med exempelvis skedand förs de numera oftast till släktet Spatula.^[1]^[3]^[5] Flera genetiska studier visar att dessa står närmare ångbåtsänder i Tachyeres och sydamerikanska änderna i de monotypiska släktena Speculanas, Lophonetta och Amazonetta.^[6]^[7] Svenska BirdLife Sveriges taxonomikommitté följde efter 2022.^[8]

Status och hot

Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population med stabil utveckling.^[1] Utifrån dessa kriterier kategoriserar IUCN arten som livskraftig (LC).^[1]

Namn

Puna är en naturtyp med bergsslätter och ödemarker i de centrala delarna av Anderna i Sydamerika.

Bildgalleri

Punaand i Peru.
Museum specimen

Noter

^ [a b c d] Birdlife International 2012 Spatula puna Från: IUCN 2015. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2015.4 www.iucnredlist.org. Läst 1 februari 2016.
^ BirdLife Sverige (2019) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter
^ [a b c] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2017) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2017 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2017-08-11
^ ”Puna teal”. Aves de Chile. Arkiverad från originalet den 11 januari 2009. https://web.archive.org/web/20090111011737/http://www.avesdechile.cl/009en.htm.
^ Gill, F & D Donsker (Eds). 2017. IOC World Bird List (v 7.3). doi : 10.14344/IOC.ML.7.3.
^ Johnson, K.P., and M.D. Sorenson (1999), Phylogeny and biogeography of dabbling ducks (genus: Anas): A comparison of molecular and morphological evidence, Auk 116, 792-805.
^ Gonzalez, J., H. Düttmann and M. Wink (2009), Phylogenetic relationships based on two mitochondrial genes and hybridization patterns in Anatidae, J. Zool. 279, 310-318.
^ Erling, J., Lagerqvist, M., Asplund, G., Fromholtz, J., Tyrberg, T. (2022). ”Förändringar i Tk:s lista”. Vår fågelvärld (1). https://cdn.birdlife.se/wp-content/uploads/2022/02/Rapport12-2022.pdf. Läst 14 februari 2022.

Externa länkar

Wikimedia Commons har media som rör punaand.
Bilder & media
Wikispecies har information om Spatula puna.
Artförteckning
Bilder och filmer på Internet Bird Collection

[IUCN-1] [a b c d] Birdlife International 2012 Spatula puna Från: IUCN 2015. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2015.4 www.iucnredlist.org. Läst 1 februari 2016.

[SOF-2] BirdLife Sverige (2019) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter

[CC-3] [a b c] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2017) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2017 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2017-08-11

[4] ”Puna teal”. Aves de Chile. Arkiverad från originalet den 11 januari 2009. https://web.archive.org/web/20090111011737/http://www.avesdechile.cl/009en.htm.

[IOC-5] Gill, F & D Donsker (Eds). 2017. IOC World Bird List (v 7.3). doi : 10.14344/IOC.ML.7.3.

[6] Johnson, K.P., and M.D. Sorenson (1999), Phylogeny and biogeography of dabbling ducks (genus: Anas): A comparison of molecular and morphological evidence, Auk 116, 792-805.

[7] Gonzalez, J., H. Düttmann and M. Wink (2009), Phylogenetic relationships based on two mitochondrial genes and hybridization patterns in Anatidae, J. Zool. 279, 310-318.

[BirdLife-8] Erling, J., Lagerqvist, M., Asplund, G., Fromholtz, J., Tyrberg, T. (2022). ”Förändringar i Tk:s lista”. Vår fågelvärld (1). https://cdn.birdlife.se/wp-content/uploads/2022/02/Rapport12-2022.pdf. Läst 14 februari 2022.

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]

Navigation

Navigering

Temaportaler