Psykedeliska svampar

Psykedeliska svampar, eller magiska svampar, är psykoaktiva svampar som innehåller psykadelia, till exempel psilocybin, som kan ge en psykedelisk effekt om de konsumeras.^[1] Oftast avses svamparter inom släktena Copelandia, Gymnopilus, Inocybe, Panaeolus (brokskivlingar), Pholiotina, Pluteus, och Psilocybe (slätskivlingar), men även arter inom Amanita (flugsvampar) kan räknas in bland de ”magiska svamparna”.

Användning

Psykedeliska svampar har använts av urinvånare världen över för religiösa ritualer, spådom och andliga upplevelser^[2] och blev allmänt kända när deras bruk i Mexico beskrivs i en fotodokumentär i Life Magazine år 1957.^[3]

I en undersökning från 2013 konstaterar forskare att det inte verkar finnas något direkt samband mellan intag av psykedeliska svampar och psykisk sjukdom.^[4]^[5]

Enligt en studie 2020 från Johns Hopkins University i New York kan terapi assisterad av psilocybin hjälpa mot svår depression.^[6]

Psykedeliska svampar i Sverige

I Sverige är de mest använda svamparna toppslätskivling, Psilocybe semilanceata som förekommer vilt, och den odlade ringslätskivlingen, Psilocybe cubensis.

Svampar med psilocybin eller psilocin är narkotikaklassade i Sverige och ingår i förteckning I. Mer specifikt gäller klassningen "svampar som innehåller ämnena psilocybin eller psilocin, om svamparna är framodlade eller om de har torkats eller på annat sätt beretts".

Dessa svampar finns för närvarande inte upptagna som sådana i förteckningarna i internationella narkotikakonventioner, men de aktiva substanserna psilocybin och psilocin ingår i förteckning P I i 1971 års psykotropkonvention.^[7]

Referenser

Noter

^ ”Psilocybin (Magic Mushrooms) Uses, Effects & Hazards” (på engelska). Drugs.com. https://www.drugs.com/illicit/psilocybin.html. Läst 12 december 2022.
^ Guzmán, Gastón (2008-11-01). ”Hallucinogenic Mushrooms in Mexico: An Overview” (på engelska). Economic Botany 62 (3): sid. 404–412. doi:10.1007/s12231-008-9033-8. ISSN 1874-9364. https://doi.org/10.1007/s12231-008-9033-8. Läst 12 december 2022.
^ ”MAPS - Psychedelic Bibliography”. bibliography.maps.org. https://bibliography.maps.org/bibliography/default/resource/15048. Läst 12 december 2022.
^ ”LSD and other psychedelics not linked with mental health problems” (på engelska). Norges teknisk-naturvetenskapliga universitet. 19 augusti 2013. Arkiverad från originalet den 27 oktober 2017. https://web.archive.org/web/20171027182111/http://www.ntnu.edu/news/2013-news/lsd-survey. Läst 18 augusti 2014.
^ Teri S. Krebs, Pål-Ørjan Johansen (19 augusti 2013). ”Psychedelics and Mental Health: A Population Study” (på engelska). PLOS ONE. doi:10.1371/journal.pone.0063972. https://journals.plos.org/plosone/article?id=10.1371/journal.pone.0063972.
^ ”Psychedelic Treatment with Psilocybin Relieves Major Depression, Study Shows” (på engelska). Johns Hopkins Medicine Newsroom. 4 november 2020. https://www.hopkinsmedicine.org/news/newsroom/news-releases/psychedelic-treatment-with-psilocybin-relieves-major-depression-study-shows. Läst 12 december 2022.
^ ”Läkemedelsverkets föreskrifter (LVFS 1997:12) om förteckningar över narkotika, konsoliderad version t.o.m. LVFS 2010:1”. Arkiverad från originalet den 29 juni 2012. https://web.archive.org/web/20120629234352/http://www.lakemedelsverket.se/upload/lvfs/konsoliderade/LVFS_1997_12_konsoliderad_tom_2010_1.pdf. Läst 16 augusti 2010.

Litteraturlista

Högberg, Ole (2004). Flugsvampen och människan (E-bok). Stockholm: Carlsson. Libris 9633796. ISBN 9172036095
- ”Flugsvampen och människan”. Svensk botanisk tidskrift 98 (3): sid. 221–222. 2004. ISSN 0039-646X. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-349933.
Letcher, A. (2006). Shroom: A Cultural History of the Magic Mushroom. London: Faber and Faber. ISBN 9780571227709
Stamets, P. (1996). Psilocybin Mushrooms of the World. Berkeley (CA), USA: Ten Speed Press. ISBN 9780961079802

Se även

[1] ”Psilocybin (Magic Mushrooms) Uses, Effects & Hazards” (på engelska). Drugs.com. https://www.drugs.com/illicit/psilocybin.html. Läst 12 december 2022.

[2] Guzmán, Gastón (2008-11-01). ”Hallucinogenic Mushrooms in Mexico: An Overview” (på engelska). Economic Botany 62 (3): sid. 404–412. doi:10.1007/s12231-008-9033-8. ISSN 1874-9364. https://doi.org/10.1007/s12231-008-9033-8. Läst 12 december 2022.

[3] ”MAPS - Psychedelic Bibliography”. bibliography.maps.org. https://bibliography.maps.org/bibliography/default/resource/15048. Läst 12 december 2022.

[4] ”LSD and other psychedelics not linked with mental health problems” (på engelska). Norges teknisk-naturvetenskapliga universitet. 19 augusti 2013. Arkiverad från originalet den 27 oktober 2017. https://web.archive.org/web/20171027182111/http://www.ntnu.edu/news/2013-news/lsd-survey. Läst 18 augusti 2014.

[5] Teri S. Krebs, Pål-Ørjan Johansen (19 augusti 2013). ”Psychedelics and Mental Health: A Population Study” (på engelska). PLOS ONE. doi:10.1371/journal.pone.0063972. https://journals.plos.org/plosone/article?id=10.1371/journal.pone.0063972.

[6] ”Psychedelic Treatment with Psilocybin Relieves Major Depression, Study Shows” (på engelska). Johns Hopkins Medicine Newsroom. 4 november 2020. https://www.hopkinsmedicine.org/news/newsroom/news-releases/psychedelic-treatment-with-psilocybin-relieves-major-depression-study-shows. Läst 12 december 2022.

[7] ”Läkemedelsverkets föreskrifter (LVFS 1997:12) om förteckningar över narkotika, konsoliderad version t.o.m. LVFS 2010:1”. Arkiverad från originalet den 29 juni 2012. https://web.archive.org/web/20120629234352/http://www.lakemedelsverket.se/upload/lvfs/konsoliderade/LVFS_1997_12_konsoliderad_tom_2010_1.pdf. Läst 16 augusti 2010.

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

Navigation

Navigering

Temaportaler