Psi Sagittarii
| Psi Sagittarii (ψ) | |
 | |
| Observationsdata Epok: J2000.0 | |
|---|---|
| Stjärnbild | Skytten |
| Rektascension | 19t 15m 32,42658s[1] |
| Deklination | -25° 15′ 24,0569″[1] |
| Skenbar magnitud () | +4,86[2] |
| Stjärntyp | |
| Spektraltyp | K2 III + A9 III + A3 V[3] |
| B–V | +0,56[2] |
| Astrometri | |
| Radialhastighet () | -26,80 ± 7,40[2] km/s |
| Egenrörelse (µ) | RA: +46,50[1] mas/år Dek.: -31,08[1] mas/år |
| Parallax () | 10,93 ± 0,31[1] |
| Avstånd | 298 ± 8 lå (91 ± 3 pc) |
| Absolut magnitud () | 0,06[4] |
| Detaljer | |
| Massa | 2,10[5] M☉ |
| Radie | 8,32[2] R☉ |
| Luminositet | 84[4] L☉ |
| Temperatur | 6 044[2] K |
| Andra beteckningar | |
| ψ Sgr, 42 Sagittarii, CPD -27° 6737, HD 179950, HIP 94643, HR 7292, SAO 187882, WDS J19155-2515 [6] | |
Psi Sagittarii (ψ Sagittarii, förkortat Psi Sgr, ψ Sgr) som är stjärnans Bayerbeteckning, är en trippelstjärna belägen i den mellersta delen av stjärnbilden Skytten. Den har en kombinerad skenbar magnitud på 4,86[2] och är svagt synlig för blotta ögat. Baserat på parallaxmätning inom Hipparcosuppdraget på ca 10,9[1] mas, beräknas den befinna sig på ett avstånd av ca 298 ljusår (ca 91 parsek) från solen.
Nomenklatur
Enligt stjärnkatalogen i det tekniska memorandumet 33-507 - A Reduced Star Catalog Containing 537 Named Stars var denna stjärna benämnd Al Kiladah.[7]
Psi Sagittarii var tillsammans med ν Sgr, τ Sgr, ω Sgr, 60 Sgr och ζ Sgr, Al Udḥiyy, “strutsens rede”.[8]
Egenskaper
Primärstjärnan Psi Sagittarii A är en orange till röd jättestjärna av spektralklass K2 III[3] . Den har en massa som är omkring dubbelt så stor som solens massa, en radie som är ca 8,3[2] gånger större än solens radie och utsänder från dess fotosfär ca 84[4] gånger mera energi än solen vid en effektiv temperatur på ca 6 000[2] K.
Det inre paret i denna trippelstjärna, komponenterna Ba och Bb av spektralklass A9 III respektive A3 V,[3] har en omloppsperiod på 10,78 dygn och en excentricitet på 0,47.[9] Dessa delar i sin tur ett omlopp med primärstjärnan Psi Sagittarii A, med en omloppsperiod på 20 år och en excentricitet på 0,51.[10]
Källor
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, tidigare version.
Referenser
- ^ [a b c d e f] van Leeuwen, F. (2007), "Validation of the new Hipparcos reduction", Astronomy and Astrophysics, 474 (2): 653–664, arXiv:0708.1752, Bibcode:2007A&A...474..653V, doi:10.1051/0004-6361:20078357.
- ^ [a b c d e f g h] https://www.universeguide.com/star/psisagittarii. Hämtad 2017.12.06.
- ^ [a b c] Docobo, José A.; Andrade, Manuel (November 2006), "A Methodology for the Description of Multiple Stellar Systems with Spectroscopic Subcomponents", The Astrophysical Journal, 652 (1): 681−695, Bibcode:2006ApJ...652..681D, doi:10.1086/508053.
- ^ [a b c] Anderson, E.; Francis, Ch. (2012), "XHIP: An extended hipparcos compilation", Astronomy Letters, 38 (5): 331, arXiv:1108.4971, Bibcode:2012AstL...38..331A, doi:10.1134/S1063773712050015.
- ^ Tokovinin, A. (September 2008), "Comparative statistics and origin of triple and quadruple stars", Monthly Notices of the Royal Astronomical Society, 389 (2): 925−938, arXiv:0806.3263, Bibcode:2008MNRAS.389..925T, doi:10.1111/j.1365-2966.2008.13613.x.
- ^ "psi Sgr". SIMBAD. Centre de données astronomiques de Strasbourg. Hämtad 2017-07-02.
- ^ Rhoads, Jack W. (November 15, 1971), Technical Memorandum 33-507-A Reduced Star Catalog Containing 537 Named Stars (PDF), California Institute of Technology: Jet Propulsion Laboratory, retrieved 2017-07-02.
- ^ Allen, R. H. (1963). Star Names: Their Lore and Meaning (Reprint ed.). New York: Dover Publications Inc. p. 355. ISBN 0-486-21079-0. Hämtad 2012-09-04.
- ^ Eggleton, P. P.; Tokovinin, A. A. (September 2008), "A catalogue of multiplicity among bright stellar systems", Monthly Notices of the Royal Astronomical Society, 389 (2): 869–879, arXiv:0806.2878, Bibcode:2008MNRAS.389..869E, doi:10.1111/j.1365-2966.2008.13596.x.
- ^ Pourbaix, D.; Tokovinin, A. A.; Batten, A. H.; Fekel, F. C.; Hartkopf, W. I.; et al. (2004), "SB9: The ninth catalogue of spectroscopic binary orbits", Astronomy & Astrophysics, 424 (2): 727, arXiv:astro-ph/0406573, Bibcode:2004A&A...424..727P, doi:10.1051/0004-6361:20041213.
Externa länkar
Media som används på denna webbplats
Författare/Upphovsman: IAU and Sky & Telescope magazine (Roger Sinnott & Rick Fienberg), Licens: CC BY 3.0
IAU Sagittarius chart
