Proxima Centauri
| Proxima Centauri | |
 Proxima Centauris läge, makerad med röd fyrkant och pil | |
| Observationsdata Epok: J2000.0 | |
|---|---|
| Stjärnbild | Kentauren |
| Rektascension | 14t 29m 42,95s [1] |
| Deklination | -62° 40′ 46,1″ [1] |
| Skenbar magnitud () | 11,05 [2] |
| Stjärntyp | |
| Spektraltyp | M5.5 Ve [2] |
| Variabeltyp | UV Ceti-stjärna (flare-stjärna) |
| Andra beteckningar | |
| α Cen C, V645 Centauri, Gliese 551 C, HIP 70890 | |
Proxima Centauri (Latinets proxima = "närmast") är den stjärna som ligger närmast solen. Den tillhör stjärnbilden Kentauren och trippelstjärnsystemet Alfa Centauri, där den kretsar runt dubbelstjärnan Alfa Centauri med en omloppstid på omkring 550 000 år. Den låga skenbara magnituden på +11,05 gör att stjärnan endast syns i teleskop.
Inledning
Proxima Centauri är en röd dvärgstjärna, det vill säga en relativt liten och "sval" stjärna med en yttemperatur på 3042 ± 117 K, hälften av solens yttemperatur. Diametern är cirka en sjundedel av solens. Som jämförelse motsvarar det cirka 1,5 gånger Jupiters diameter. Stjärnans massa är cirka en åttondel av solens. Det är cirka 129 gånger Jupiters massa.
Avstånd till stjärnan
Proxima Centauri befinner sig cirka 4,24[3] ljusår från jorden, eller 268 000 gånger längre bort än solen. Stjärnan ligger i en bana runt dubbelstjärnorna Alfa Centauri A och Alfa Centauri B. Proxima Centauri har varit den stjärna som är närmast solen de senaste 32 000 åren, och den kommer att fortsätta vara det i cirka 25 000 år till. Därefter kommer omväxlande Alfa Centauri A och Alfa Centauri B att vara närmast vår sol, med cirka 40 år mellan skiftena. Detta förhållande kommer att råda i cirka 57 000 år, därefter kommer Proxima Centauri återigen bli solens närmaste granne.
Upptäckt och vidare observationer
Proxima Centauri upptäcktes 1915 av den skotske astronomen Robert T.A. Innes, som var chef för Union Observatory i Johannesburg i Sydafrika. Stjärnan visade sig ha samma egenrörelse som Alfa Centauri.[4][5]
År 1917 genomförde den holländske astronomen Joan Voûte observationer vid Royal Observatory på Godahoppsudden. Han mätte upp stjärnans trigonometriska parallax till 0,755 ± 0,028" och fastställde att Proxima Centauri hade ungefär samma avstånd från solen som Alfa Centauri. Proxima Centauri visade sig också vara den ljussvagaste stjärna som man kände till vid den tiden.[6] En lika noggrann parallaxuppmätning genomfördes 1928 av amerikanske astronomen Harold Alden, vilket bekräftade Innes uppfattning att denna stjärna ligger närmare, med en parallax på 0,783 ± 0,005".
År 1951 kungjorde den amerikanske astronomen Harlow Shapley, att Proxima Centauri är en flarestjärna. Undersökning av tidigare fotografiska arkiv påvisade att stjärnan hade en mätbart högre magnitud på cirka 8% av bilderna, vilket innebar att Proxima Centauri var den mest aktiva flarestjärna man då kände till.
Planeter
Om en massiv planet skulle kretsa runt Proxima Centauri, skulle stjärnan förskjutas lite grann varje gång planeten fullbordade ett omlopp. Om planetens banplan inte är vinkelrätt mot siktlinjen från jorden, kommer denna förskjutning orsaka periodiska förändringar i Proxima Centauris radialhastighet. Ett flertal mätningar har gjorts av stjärnans radialhastighet och man har inte upptäckt några regelbundna förskjutningar i stjärnans rörelse. Detta har sänkt den maximala massa som en möjlig följeslagare till Proxima Centauri kan tänkas ha.[7][8] På grund av stjärnans aktivitetsnivå får man brus i mätningarna av radialhastighet och detta begränsar möjligheterna att hitta planeter med denna metod.[9]
En finländsk forskare har upptäckt en planet i den beboeliga zonen, och fyndet har styrkts av en internationell forskargrupp. Förutsättningarna för vatten på planeten är goda. Den har fått namnet Proxima Centauri b, och är något större än jorden.[10]
Upptäckten av en potentiell ytterligare planet tillkännagavs i april 2019 i en konferens i Kalifornien av forskarna Mario Damasso och Fabio Del Sordo. Ytterligare observationer krävs för att kunna bekräfta dess befintlighet. Men trots det har planetens massa uppskattats vara minst sex gånger så stort som jordens, samt dess avstånd från stjärnan vara 1,5 au. Skulle planeten tillhöra stjärnan skulle dess omloppstid troligen vara på 1 936 dygn.[11][12][13]
Referenser
Källor
- Proxima Centauri i Nationalencyklopedin
- Artikeln är till viss del översatt från engelska wikipedias artikel Proxima Centauri
Noter
- ^ [a b] Perryman et al.: "The Hipparcos Catalogue" (1997)
- ^ [a b] SIMBAD
- ^ ”Proxima Centauri - Uppslagsverk”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/proxima-centauri. Läst 7 augusti 2024.
- ^ Glass, I. S. (July 2007). ”The Discovery of the Nearest Star”. African Skies 11: sid. 39. Bibcode: 2007AfrSk..11...39G.
- ^ Glass, I.S. (2008). Proxima, the Nearest Star (other than the Sun). Cape Town: Mons Mensa. http://www.saao.ac.za/~isg/proxima.html. Läst 27 september 2013
- ^ Voûte, J. (1917). ”A 13th magnitude star in Centaurus with the same parallax as α Centauri”. Monthly Notices of the Royal Astronomical Society 77: sid. 650–651. Bibcode: 1917MNRAS..77..650V.
- ^ Benedict; G. Fritz; Chappell, D. W.; Nelan, E.; Jefferys, W. H.; Van Altena, W.; Lee, J.; Cornell, D.; et al. (1999). ”Interferometric Astrometry of Proxima Centauri and Barnard's Star Using HUBBLE SPACE TELESCOPE Fine Guidance Sensor 3: Detection Limits for Substellar Companions”. The Astronomical Journal 118 (2): sid. 1086–1100. doi:. Bibcode: 1999astro.ph..5318B.
- ^ Kürster, M.; Hatzes, A. P.; Cochran, W. D.; Döbereiner, S.; Dennerl, K.; Endl, M. (1999). ”Precise radial velocities of Proxima Centauri. Strong constraints on a substellar companion”. Astronomy & Astrophysics Letters 344: sid. L5–L8. Bibcode: 1999A&A...344L...5K.
- ^ Saar, Steven H.; Donahue, Robert A. (1997). ”Activity-related Radial Velocity Variation in Cool Stars”. Astrophysical Journal 485 (1): sid. 319–326. doi:. Bibcode: 1997ApJ...485..319S.
- ^ ”Historisk upptäckt”. https://svenska.yle.fi/artikel/2016/08/24/historisk-upptackt-finlandsk-astronom-har-hittat-jordlik-planet-nara-var. Läst 24 augusti 2016.
- ^ Science, Mike Wall 2019-04-12T21:46:58Z; Astronomy. ”Possible 2nd Planet Spotted Around Proxima Centauri” (på engelska). Space.com. https://www.space.com/proxima-centauri-possible-second-exoplanet.html. Läst 19 april 2019.
- ^ ”Our nearest neighbour Proxima Centauri may host a second exoplanet”. https://www.newscientist.com/article/2199748-our-nearest-neighbour-proxima-centauri-may-host-a-second-exoplanet/. Läst 19 april 2019.
- ^ ”A new super-Earth may orbit the star next door”. Science & Innovation. 12 april 2019. https://www.nationalgeographic.com/science/2019/04/proxima-c-new-super-earth-may-orbit-star-next-door-proxima-centauri/. Läst 19 april 2019.
Externa länkar
- "Liv kring den närmaste stjärnan inte helt uteslutet" Populär Astronomi 2008-01-11
Wikimedia Commons har media som rör Proxima Centauri.
Media som används på denna webbplats
Författare/Upphovsman: User:Calle Cool, Licens: CC BY-SA 3.0
Position from Proxima Centauri in Centaurus
(c) ESA/Hubble, CC BY 4.0
Shining brightly in this Hubble image is our closest stellar neighbour: Proxima Centauri.
Proxima Centauri lies in the constellation of Centaurus (The Centaur), just over four light-years from Earth. Although it looks bright through the eye of Hubble, as you might expect from the nearest star to the Solar System, Proxima Centauri is not visible to the naked eye. Its average luminosity is very low, and it is quite small compared to other stars, at only about an eighth of the mass of the Sun.
However, on occasion, its brightness increases. Proxima is what is known as a “flare star”, meaning that convection processes within the star’s body make it prone to random and dramatic changes in brightness. The convection processes not only trigger brilliant bursts of starlight but, combined with other factors, mean that Proxima Centauri is in for a very long life. Astronomers predict that this star will remain middle-aged — or a “main sequence” star in astronomical terms — for another four trillion years, some 300 times the age of the current Universe.
These observations were taken using Hubble’s Wide Field and Planetary Camera 2 (WFPC2). Proxima Centauri is actually part of a triple star system — its two companions, Alpha Centauri A and B, lie out of frame.
Although by cosmic standards it is a close neighbour, Proxima Centauri remains a point-like object even using Hubble’s eagle-eyed vision, hinting at the vast scale of the Universe around us.Författare/Upphovsman:
- Alpha_Centauri_relative_sizes.png: Dbenbenn
- derivative work: Inteloutside2 (talk)
