Protoplasma

Protoplasma är den substans som en levande cell innehåller, inklusive organeller och cellkärna. 'Protoplasma' är en äldre beteckning. I eukaryota celler kallas den del av protoplasman som omger cellkärnan för cytoplasma, och de del som finns inne i kärnan för nukleoplasma.[1]

Historia

Ordet protoplasma härleds från grekiskans πρωτός protos (först) och πλάσμα plasma (formad). Ordet användes först av J.E Purkinje 1840 för att beteckna det material av gelélika korn som bygger upp djurembryot, senare (oberoende) av Hugo von Mohl 1846 för att beskriva den del av en växtcell som inte var cellvägg, kärna eller vakuol.[2] [3] Eduard Strasburger delade upp "protoplasman" i cytoplasma (en term från Albert von Kölliker, 1863[4]) och nukleoplasma (från Édouard van Beneden 1875[5]) 1892.[6] Thomas Huxley refererade senare till protoplasma som "den fysiska basen för allt liv" och ansåg att förutsättningen för liv härrörde från protoplasmans molekylära sammansättning. Hur denna sammansättning var beskaffad var dock omdiskuterat och det förelåg en del kontrovers över vilken sorts substans det egentligen rörde sig om. [7] Försök att undersöka livets uppkomst genom att skapa syntetisk protoplasma i laboratorier visade sig inte vara framgångsrika.[8]

Föreställningen att protoplasma är delbart i en grundsubstans kallad cytoplasma och en strukturell del kallad kärna kommer från tiden innan elektronmikroskop då man genom mikroskop fick intrycket att cytoplasman varen homogen vätska och existensen av de flesta cellkomponenter fortfarande var okända.[9] Idag vet vi att celler är strukturellt mycket komplexa och innehåller ett stort antal organeller

Referenser

  1. ^ Cammack, Richard; Teresa Atwood; Attwood, Teresa K.; Campbell, Peter Scott; Parish, Howard I.; Smith, Tony; Vella, Frank; Stirling, John (2006), Oxford dictionary of biochemistry and molecular biology, Oxford [Oxfordshire]: Oxford University Press, ISBN 0-19-852917-1 
  2. ^ William F. Bynum, E. Janet Browne, Roy Porter (eds.), 2014, Dictionary of the History of Science, sid. 344. ISBN 9781400853410.
  3. ^ Protoplasm Arkiverad 8 april 2009 hämtat från the Wayback Machine. 1911 års utgåva av Encyclopaedia Britannica
  4. ^ Albert von Kölliker, 1863, Handbuch der Gewebelehre des Menschen: für Aerzte und Studirende, sid. 33. Kölliker använde dock termen som "Cytoplasma (botanikerns Protoplasma)..."
  5. ^ Édouard van Beneden, 1875, La maturation de l'oeuf, la fécondation et les premières de développement embryonnaire des Mammiferes d'après les recherches faites chez le lapin, i Bulletins de l'Académie royale des sciences, des lettres et des beaux-arts de Belgique, sid. 691, punkt 6.
  6. ^ Eduard Adolf Strasburger på Britannica.com.
  7. ^ Harvey, E. N. (2004), ”Some Physical Properties of Protoplasm”, Journal of Applied Physics 9: 68, doi:10.1063/1.1710397, http://aip.scitation.org/doi/10.1063/1.1710397 
  8. ^ Lazcano, A.; Capone, S.; Walde, P.; Seebach, D.; Ishikawa, T.; Caputo, R. (2008), ”What Is Life? A Brief Historical Overview”, Chemistry & Biodiversity 5: 1, doi:10.1002/cbdv.200890001, http://doi.wiley.com/10.1002/cbdv.200890001 
  9. ^ Satir, P. (2005), ”Tour of organelles through the electron microscope: A reprinting of Keith R. Porter's classic Harvey Lecture with a new introduction”, The Anatomical Record Part A: Discoveries in Molecular, Cellular, and Evolutionary Biology 287A: 1184–1204, doi:10.1002/ar.a.20222, https://onlinelibrary.wiley.com/doi/full/10.1002/ar.a.20222