Protonraket
- För andra betydelser, se Proton (olika betydelser).
 | Den här artikeln behöver källhänvisningar för att kunna verifieras. (2014-11) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
 | Den här artikeln eller det här avsnittet innehåller inaktuella uppgifter och behöver uppdateras. (2014-11) Hjälp gärna Wikipedia att åtgärda problemet genom att redigera artikeln eller diskutera saken på diskussionssidan. |
| Proton 8K82K | |
 | |
| Fakta | |
|---|---|
| Land | Sovjetunionen  Ryssland  |
| Mått | |
| Höjd | 53 m |
| Diameter | 7,4 m |
| Massa | 620 000 kg |
| Antal steg | 3-4 st |
| Kapacitet | |
| Nyttolast till LEO | 22 000 kg |
| Nyttolast till GTO | 6 000 kg |
| Historik | |
| Status | Aktiv |
| Uppskjutningsplatser | Bajkonur |
| Uppskjutningar | 430 st |
| Lyckade | 382 st |
| Misslyckade | 44 st |
| Delvis misslyckade | 4 st |
| Jungfrufärd | 16 juli 1965 |
| Nyttolaster | Saljut, Mir |
| Första steget - | |
| Motorer | 6x RD-253-11D48 |
| Kraft | 10,470 kN |
| Bränntid | 124 sek |
| Bränsle | N2O4 / UDMH |
| Andra steget - | |
| Motorer | 4x RD-0210 |
| Kraft | 2,399 kN |
| Bränntid | 206 sek |
| Bränsle | N2O4 / UDMH |
| Tredje steget - | |
| Motorer | 1x RD-0212 |
| Kraft | 630 kN |
| Bränntid | 238 sek |
| Bränsle | N2O4 / UDMH |
| Fjärde steget - | |
| Raketmotor | 1x RD-58 |
| Kraft | 83 kN |
| Bränntid | 470 sek |
Protonraket (formellt: UR-500), rysk obemannad raket avsedd för att transportera satelliter och annat som ska upp i rymden. Den första protonraketen sköts upp redan 1965 och används fortfarande (2017).
Raketen har fyra steg varav de tre första drivs med dimetylhydrazin och det översta av flytande fotogen och flytande syre.
Ursprungligen togs den fram för att skicka kärnvapen, om den använts för det syftet hade den haft en räckvidd på 12 000 km. Man insåg dock att den var alldeles för överdimensionerad för denna uppgift, istället började man använda den för att föra upp föremål i rymden.
Denna rakettyp har använts till otaliga uppskjutningar av obemannade farkoster, och skulle förmodligen ha använts även vid ryssarnas första bemannade månfärd om inte amerikanerna kommit så långt med sitt Apolloprogram.
Barnsjukdomar
Mellan 1965 och 1970 var protonraketen en opålitlig rakettyp, många rymdfarkoster gick förlorade då raketerna exploderade eller havererade på något annat sätt.
Rymdsonder
Raketen har varit bärraket för flera obemannade månsonder i Lunaprogrammet och Lunochodprogrammet, flera Mars- och Venussonder i Fobosprogrammet, Vegaprogrammet och Veneraprogrammet.
Rymdstationer
Det var med Protonraketer samtliga rymdstationer i Saljut-serien skickades upp, liksom sex av sju delar av rymdstationen Mir. Tre delar av rymdstationen ISS, Zarja, Zvezda och Nauka.[1]
Referenser
- ^ ”Space Station Assembly” (på engelska). NASA. 15 september 2022. Arkiverad från originalet den 22 april 2023. https://web.archive.org/web/20230422083850/https://www.nasa.gov/mission_pages/station/structure/elements/space-station-assembly/. Läst 25 juli 2023.
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Protonraket.
| ||||||||||||||||||||||
Media som används på denna webbplats
Författare/Upphovsman: Tkgd2007, Licens: CC BY-SA 3.0
A new incarnation of Image:Question_book-3.svg, which was uploaded by user AzaToth. This file is available on the English version of Wikipedia under the filename en:Image:Question book-new.svg
An outdated clock with a serious icon
The Russian Proton rocket is the tallest rocket in routine use. First deployed in 1965, the rocket stands typically 40 meters tall, can carry unusually heavy payloads into space, and maintains a high record of reliability, being configured to launch satellites into orbit, to carry modules to space stations, and to carry people. Previous Proton payloads include include Iridium, GRANAT, Mir modules and others. The Proton frequently launched modules that docked with the Mir Space Station. Pictured above on 12 July 2000, a Proton-K rocket launches the Zvezda service module which became the third major component to be added to the International Space Station. The Proton is launched from the Baikonur Cosmodrome in Kazakstan.
A replica of Sputnik 1, the first artificial satellite in the world to be put into outer space: the replica is stored in the National Air and Space Museum.