Propithecus tattersalli
| Propithecus tattersalli Status i världen: Akut hotad[1] | |
 | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass | Däggdjur Mammalia |
| Infraklass | Högre däggdjur Eutheria |
| Ordning | Primater Primates |
| Familj | Indrier Indriidae |
| Släkte | Sifakor Propithecus |
| Art | Propithecus tattersalli |
| Vetenskapligt namn | |
| § Propithecus tattersalli | |
| Auktor | Simons, 1988 |
| Utbredning | |
 (c) IUCN Red List of Threatened Species, species assessors and the authors of the spatial data., CC BY-SA 3.0 | |
| Hitta fler artiklar om djur med | |
Propithecus tattersalli[2][3][4] är en däggdjursart som beskrevs av Simons 1988. Propithecus tattersalli ingår i släktet sifakor, och familjen indrier.[5][6] Inga underarter finns listade i Catalogue of Life.[5]
Artpitetet i det vetenskapliga namnet hedrar den brittiska forskaren Ian Tattersall.[7]
Utseende
Arten blir cirka 48 cm lång (huvud och bål) och har en cirka 39 cm lång svans. Den genomsnittliga vikten är 3 kg. Pälsen har huvudsakligen en vitaktig färg förutom en kännetecknande rödorange krona på huvudet. I ansiktet finns bara glest fördelade tunna vita hår och svart hud. Primatens framtänder bildar en kam som används för att vårda pälsen. De bakre extremiteterna är tydlig längre än de främre.[8]
Utbredning och habitat
Denna primat förekommer på norra Madagaskar. Arten vistas i kulliga områden och låga bergstrakter upp till 700 meter över havet. Habitatet utgörs av skogar som på grund av avverkningar är skilda från varandra. Mellan skogarna finns gräsmark.[1]
Ekologi
Individerna är främst aktiva på dagen och de vilar under natten i trädens kronor.[1]
Ett föräldrapar och deras ungar från olika kullar bildar en flock som kan ha upp till 13 medlemmar. Gruppen som ledas av en hona har ett revir som markeras med urin och körtelvätska. Hos hanar ligger körtlarna vid strupen och vid deras anus. Honor har bara körteln vid stjärten. Flockens territorium är allmänt 9 till 13 hektar stort. När två flockar möts vid revirets gränser uppkommer nästan aldrig fysiskt våld men individerna har aggressiva läten och de hoppar hotfull mot den andra flocken.[8]
Propithecus tattersalli har olika läten för kommunikationen. Det finns till exempel varningsrop som skiljer mellan fiender från luften och fiender från marken.[8]
Arten äter olika växtdelar som blad, omogna frukter, frön, blommor och bark.[8]
Efter parningen i januari är honan 165 till 176 dagar dräktig. Ungen föds oftast i juni och den diar sin mor fram till december. Hanar och honor blir efter 2 till 2,5 år könsmogna.[1]
Status
Beståndet hotas främst av skogsavverkningar och svedjebruk för att etablera jordbruks- eller betesmark. Att jaga sifakor för köttets skull är hos ursprungsbefolkningen tabu. Under 1990-talet ökade gruvdriften efter guld i primatens utbredningsområde. Gruvarbetarna är ofta personer som flyttade till Madagaskar. De jagar Propithecus tattersalli som bushmeat. IUCN uppskattar att beståndet minskade med mer än 80 procent under tre generationer och listar arten som akut hotad (critically endangered).[1]
Källor
- ^ [a b c d e] Andriaholinirina, N. et al. 2015 Propithecus tattersalli Från: IUCN 2012. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2012.2 <www.iucnredlist.org>. Läst 8 oktober 2015.
- ^ Wilson, Don E., and DeeAnn M. Reeder, eds. (1992) , Mammal Species of the World: A Taxonomic and Geographic Reference, 2nd ed., 3rd printing
- ^ (2005) , website Propithecus tattersalli, Mammal Species of the World
- ^ Wilson, Don E., and F. Russell Cole (2000) , Common Names of Mammals of the World
- ^ [a b] Bisby F.A., Roskov Y.R., Orrell T.M., Nicolson D., Paglinawan L.E., Bailly N., Kirk P.M., Bourgoin T., Baillargeon G., Ouvrard D. (red.) (29 september 2011). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2011 Annual Checklist.”. Species 2000: Reading, UK. http://www.catalogueoflife.org/annual-checklist/2011/search/all/key/propithecus+tattersalli/match/1. Läst 24 september 2012.
- ^ ITIS: The Integrated Taxonomic Information System. Orrell T. (custodian), 2011-04-26
- ^ Beolens, Watkins & Grayson (2009). ”Tattersall”. The Eponym Dictionary of Mammals. JHU Press. sid. 406. ISBN 9780801893049
- ^ [a b c d] S. Raynor (29 september 2000). ”Golden-crowned sifaka” (på engelska). Animal Diversity Web. University of Michigan. http://animaldiversity.org/accounts/Propithecus_tattersalli/. Läst 8 oktober 2015.
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Propithecus tattersalli.
Wikispecies har information om Propithecus tattersalli.
|
Media som används på denna webbplats
Författare/Upphovsman: Jeff Gibbs, Licens: CC BY-SA 3.0
Golden-crowned Sifaka (Propithecus tattersalli)
(c) IUCN Red List of Threatened Species, species assessors and the authors of the spatial data., CC BY-SA 3.0
Golden-crowned sifaka (Propithecus tattersalli) range