Propithecus coronatus
| Propithecus coronatus Status i världen: Akut hotad[1] | |
_(2).jpg) | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass | Däggdjur Mammalia |
| Infraklass | Högre däggdjur Eutheria |
| Ordning | Primater Primates |
| Familj | Indrier Indriidae |
| Släkte | Sifakor Propithecus |
| Art | Propithecus coronatus |
| Vetenskapligt namn | |
| § Propithecus coronatus | |
| Auktor | Milne Edwards, 1871 |
| Utbredning | |
 (c) IUCN Red List of Threatened Species, species assessors and the authors of the spatial data., CC BY-SA 3.0 Utbredningsområde | |
| Hitta fler artiklar om djur med | |
Propithecus coronatus är en primat i släktet sifakor som förekommer i västra Madagaskar. Djurets taxonomiska status är omstridd. Wilson & Reeder (2005) listar populationen som underart till Propithecus deckenii.[2] IUCN godkänner den som självständig art på grund av avvikande detaljer i skallens konstruktion.[1]
Utseende
Denna sifaka når en kroppslängd (huvud och bål) av 39,5 till 45,5 cm och en svanslängd av 47,5 till 56,5 cm. Vikten ligger mellan 3,5 och 4,2 kg. Pälsen är övervägande vitaktig. Som kontrast har huvudets hår en mörkbrun färg. Ansiktet är nästan naken och mörkgrå. Även pälsen på buken, bröstet, övre låren och ibland på skuldrorna är mörkare i gulbrun.[3]
Utbredning och habitat
Utbredningsområdet ligger i centrala delen av provinsen Mahajanga. Arten vistas där i låglandet och i kulliga områden upp till 700 meter över havet. Habitatet utgörs av mangrove och av mera torra skogar.[1]
Ekologi
Individerna är aktiva på dagen och vilar på natten uppe i träd. De klättrar vanligen i växtligheten och kommer ibland ner till marken. Propithecus coronatus äter blad, omogna frukter och unga växtskott. Ibland intar den jord, troligen för att kompensera giftiga ämnen i födan.[3]
Två till åtta individer bildar en flock som har ett 1,2 till 1,5 hektar stort revir. De har ett typiskt varningsläte men är allmänt ljudlös.[3] Fortplantningssättet borde motsvara andra sifakor.
Hot och status
Det största hotet mot arten är habitatförstöringar. Ibland dödas en individ av jägare och ibland fångas ungdjur för att hålla de som sällskapsdjur. IUCN uppskattar att beståndet minskade med 50 procent under de senaste 30 åren (tre generationer) och listar Propithecus coronatus som starkt hotad (EN).[1]
Referenser
- ^ [a b c d] Andrainarivo, C. et al. 2008 Propithecus coronatus Från: IUCN 2012. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2012.2 <www.iucnredlist.org>. Läst 22 februari 2014.
- ^ Wilson & Reeder, red (2005). ”Propithecus deckenii coronatus” (på engelska). Mammal Species of the World. Baltimore: Johns Hopkins University Press. ISBN 0-8018-8221-4
- ^ [a b c] R. Edwards (29 september 2010). ”Crowned sifaka”. ARKive. Arkiverad från originalet den 1 mars 2014. https://web.archive.org/web/20140301095818/http://www.arkive.org/crowned-sifaka/propithecus-coronatus/. Läst 22 februari 2014.
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Propithecus coronatus.
Wikispecies har information om Propithecus coronatus.- Bilder på ARKive.org
|
Media som används på denna webbplats
Författare/Upphovsman: John5199, Licens: CC BY 2.0
Crowned sifaka at Cotswold Wildlife Park, Broadwell, Oxfordshire
(c) IUCN Red List of Threatened Species, species assessors and the authors of the spatial data., CC BY-SA 3.0
Crowned sifaka (Propithecus coronatus) range