Projekt 61 Komsomolets Ukrainy

Projekt 61 Komsomolets Ukrainy
Jagaren Sderzjannyj fotograferad från det amerikanska hangarfartyget USS Coral Sea, mars 1980.
Allmänt
Typ	Jagare
Varv	Mykolajiv och Mariupol
Före	Projekt 57 Gnevnyj
Efter	Projekt 956 Sarytj
Fartyg tillhörande klassen	25
Tekniska data
Deplacement	4300 ton (Projekt 61) 4975 ton (Projekt 61M)
Längd i vattenlinjen	131,96 meter
Längd över allt	143,95 meter
Bredd i vattenlinjen	14,0 meter
Bredd överallt	15,78 meter
Djupgående	4,5 meter
Framdrift
Framdrift	COGAG
Huvudmaskin	4 × M8E gasturbiner
Maskinstyrka	72 000 hk
Propellrar	2 fyrbladiga propellrar med variabel stigning
Hjälpmaskin	GD-200 dieselgenerator på 200 kW
Prestanda
Maxfart	34 knop
Marschfart	18 knop
Bunkerkapacitet	940 ton (plus 5 ton flygbränsle)
Räckvidd	3500 NM vid 18 knop
Aktionstid	10 dygn
Lastförmåga
Besättning	266
Beväpning
Huvudartilleri	2 × dubbla 76 mm AK-726 allmålskanoner med 2400 granater vardera
Luftvärnsartilleri	4 × 30 mm AK-630 (Projekt 61M)
Torpeder	5 × 533 mm torpedtuber
Ubåtsjaktvapen	2 × RBU-6000 2 × RBU-1000 (endast Projekt 61)
Robotar	2 × 2 M-1 Volna med 32 robotar 4 × P-15 Termit (Projekt 61M)
Flygdäck	helikopterplatta
Sensorer	Radar: 2 × MR-310 spaningsradar 2 × MR-105 eldledningsradar Sonar: Titan

Projekt 61 Komsomolets Ukrainy eller Kashin-klass är en sovjetisk jagarklass. De var de första sovjetiska örlogsfartyg som redan från början konstruerades med luftvärnsrobotar. De var när de byggdes också världens största gasturbindrivna fartyg.

Utveckling

Slutet av 1950-talet var en tid av stora förändringar för Sovjetiska flottan; Atomubåtar, sjömålsrobotar och snabba jetflygplan var nya hot som äldre fartyg hade svårt att klara av. Därför fanns det nu ett behov av fartyg som både kunde jaga ubåtar och försvara sig mot hot från luften. Studier påbörjades 1956 och 1957 var konstruktionen klar. Kölen för det första fartyget Komsomolets Ukrainy lades 1959 och hon sjösattes på nyårsafton 1960. Hon följdes av ytterligare tretton fartyg av den ursprungliga designen.

Det stod snart klart att avsaknaden av ytstridsförmåga var en brist och 1963 började man bygga en serie om sex modifierade fartyg (Projekt 61M eller Mod Kashin-klass). Dessa fartyg beväpnades med fyra stycken P-15 Termit-robotar (riktade bakåt som på Project 56U, vilket annars är ovanligt). De två RBU-1000 pjäserna för ubåtsjaktraketer togs bort och ersattes med fyra stycken AK-630 luftvärnskanoner.

Ytterligare fem fartyg byggdes för Indiens flotta under 1970-talet. Dessa fartyg fick den förbättrade sjömålsroboten P-20 Termit med längre räckvidd, dessutom monterade riktade framåt. En annan förändring var att det aktre kanontornet togs bort för att ge plats för en hangar vilket gav fartygen möjlighet att permanent ha en helikopter stationerad ombord. Denna fartygstyp kallas i Ryssland för Projekt 61ME, Indien för Rajput-klass och av NATO för Kashin II-klass. Dessa har under 2000-talet moderniserats med BrahMos-robotar.

Fartyg

Källor

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Kashin class destroyer, tidigare version.

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Mod Kashin class destroyer, tidigare version.

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från ryskspråkiga Wikipedia, Большие противолодочные корабли проекта 61, tidigare version.