Projekt 206MR Vichr

Projekt 206MR Vichr
Allmänt
TypRobotbåt
VarvSredne-Nevskij sudostroitelnij zavod i Sankt Petersburg
FöreProjekt 205 Tsunami
Projekt 206M Sjtorm
Fartyg tillhörande klassenR-27, R-44, R-50, R-221, R-254, R-260, R-262, R-265, R-251, R-15, R-25, R-30
Tekniska data
Deplacement230 – 260 ton
Längd i vattenlinjen37,5 meter
Längd över allt38,6 meter
Bredd7,6 meter
Bredd överallt12,6 meter med bärplan
Djupgående2,1 meter (skrov)
3,3 meter (bärplan)
Framdrift
Huvudmaskin3 × M-503 dieselmotorer på 5000 hk vardera
Maskinstyrka15 000 hk
Hjälpmaskin1 × dieselgenerator på 200 kW
Prestanda
Maxfart43 knop
Räckvidd1100 NM vid 35 knop
2000 NM vid 12 knop
Aktionstid5 dygn
Lastförmåga
Besättning29
Beväpning
Huvudartilleri1 × 76 mm AK-176 allmålskanon
Luftvärnsartilleri1 × 30 mm AK-630
Robotar2 × P-15M Termit
4 × 9K34 Strela-3
Sensorer4Ts53 Garpun spaningsradar
MR-123 Vympel eldledningsradar

Projekt 206MR Vichr (ryska: Вихрь (virvel), NATO-rapporteringsnamn: Matka-klass) är en robotbåt med bärplan byggd för sovjetiska flottan 1976 till 1983.

Konstruktion

Projekt 206MR Vichr är en vidareutveckling av motortorpedbåten Projekt 206M Sjtorm (Turja-klass). Den bygger på samma skrov och samma motorer, men med modernare artilleri och med sjömålsrobotar i stället för torpeder. Överbyggnaden är flyttad något akterut för att ge plats för en AK-176 på fördäck. Överbyggnaden är också förlängd för att härbärgera en AK-630 längst akterut.

Vichr räknas som bärplansbåt, men den har bara ett förligt bärplan i höjd med kanonen. Akterskeppet ligger i vattnet även vid maxfart. Detta begränsar maxfarten till 43 knop, men det möjliggör ett enkelt propellerarrangemang utan avancerad kraftöverföring till propellrar i aktre bärplan som på Projekt 1240 Uragan (Sarantja-klass).

Historia

1996 till 1997 såldes fem fartyg (R-15, R-251, R-260, R-262 och R-265) till Ukrainas flotta och fick namnen Konotop, Tsurjupinsk, Uman, Priluki och Kahovka. Av dem såldes Konotop (R-15) vidare till Georgiens flotta 1999 och fick namnet Tbilisi. Under Georgienkriget anfölls Tbilisi av ryska flygburna styrkor i hamnen i Poti och sprängdes. Explosionen vållade endast begränsade skador, men den efterföljande branden förstörde stora delar av fartyget.

Av de ryska fartygen så tjänstgör R-25, R-27, och R-221 i Kaspiska havet, R-50 och R-254 i Östersjön och R-44 i Svarta havet. R-30 är avrustad.

Av de ukrainska fartygen är Tsurjupinsk skrotad och Uman avrustad.

Varianter

Projekt 206.6

Ett fartyg, R-44, har byggts om som provplattform för två nya vapensystem. Dels har den fått sina Termit-robotar utbytta mot åtta stycken 3K24 Uran (NATO-beteckning SS-N-25 Switchblade). Dels har den AK-630M1-2 Roj i stället för vanliga AK-630. Kombinationen ger R-44 större både offensiv och defensiv eldkraft. Den har också ett nytt stridsledningssystem, SP-521 Rakurs.

Källor

Media som används på denna webbplats

Naval Ensign of the Soviet Union (1950-1991).svg
Det är enkelt att lägga till en ram runt den här bilden
Naval ensign of the Soviet Union (1950–1991).svg
Det är enkelt att lägga till en ram runt den här bilden
State Emblem of the Soviet Union.svg
State Emblem of the Soviet Union (1956–1991)