Projekt 205P Tarantul

Ej att förväxla med Projekt 1241 Molnija, även kallad Tarantul-klass.
USSR, Flag KGB 1950.svgProjekt 205P Tarantul
Patrullbåten BG-62 i ukrainska kustbevakningens färger.
Patrullbåten BG-62 i ukrainska kustbevakningens färger.
Allmänt
TypPatrullbåt
Fartyg tillhörande klassen> 100
Tekniska data
Deplacement210 – 245 ton
Längd39,8 meter
Bredd7,9 meter
Djupgående1,9 meter
Framdrift
Huvudmaskin3 × M-504B dieselmotorer
Maskinstyrka15 000 hk
Propellrar3
Prestanda
Maxfart38 knop
Räckvidd500 NM vid 35 knop
800 NM vid 20 knop
1500 NM vid 12 knop
Aktionstid10 dygn
Lastförmåga
Besättning32
Beväpning
Luftvärnsartilleri2 × 30 mm AK-230
Torpeder4 × 400 mm torpedtuber (ofta bortmonterade)
Ubåtsjaktvapen12 × BB-1 sjunkbomber
SensorerRadar:
MR-220 Rejd spaningsradar
MR-104 Rys eldledningsradar
Sonar: MG-329 Sjeksna och VGS-3

Projekt 205P Tarantul (ryska: Тарантул (tarantel), NATO-rapporteringsnamn Stenka-klass) är en serie patrullbåtar tillverkade för KGB:s gränsbevakning och för exportkunder.

Konstruktionen är baserad på robotbåten Projekt 205 Tsunami, men har större överbyggnad och är beväpnad med ubåtsjakttorpeder och sjunkbomber i stället för sjömålsrobotar. Fartygen hade ursprungligen också hydrofon, både en skrovfast MG-329 Sjeksna och en sänkbar VGS-3 (som även används av helikoptrar). Eftersom fartygens huvuduppgift är gräns- och sjöbevakning och inte ubåtsjakt så har ubåtsjaktutrustningen monterats bort från många av fartygen.

Användare

  •  Azerbajdzjanska flottan – Sex fartyg överförda från KGB. En skrotad, tre i malpåse och två i tjänst. Sonar, torpedtuber och sjunkbomber har monterats bort.
  •  Kambodjas flotta – Fyra nybyggda fartyg levererade 1987. En skrotad och en i malpåse medan de två kvaravarande, Mondolkirs och Ratanakini har moderniserats med Decca-radar och en Bofors 40 mm automatkanon i stället för den förliga AK-230:an.
  •  Kubas flotta – Tre nybyggda fartyg levererade 1985. En skrotad 1999 och de två kvarvarande i malpåse sedan 2006.
  •  Ryska federationens kustbevakning – Hundra fartyg byggdes för KGB:s gränsbevakning under sovjettiden. Idag är cirka 19 fortfarande i tjänst för efterföljaren ryska kustbevakningen.
  •  Ukrainska sjöbevakningen – Tio fartyg tillföll Ukraina vid Sovjetunionens upplösning och ytterligare sex fartyg vid uppdelningen av Svartahavsflottan. Tolv används idag av Ukrainas kustbevakning.
Ukrainska kustbevakningens patrullbåtar BG-61 Odessa, BG-62 Podillia och BG-63 Pavlo Derzjavin i Odessa.

Källor

Media som används på denna webbplats

State Emblem of the Soviet Union.svg
State Emblem of the Soviet Union (1956–1991)
Naval Ensign of the Soviet Union (1950-1991).svg
Det är enkelt att lägga till en ram runt den här bilden
Naval ensign of the Soviet Union (1950–1991).svg
Det är enkelt att lägga till en ram runt den här bilden
USSR, Flag KGB 1950.svg
Военно-морской флаг кораблей (катеров) пограничных войск МГБ СССР, 1950—1964 гг. Военно-морской флаг кораблей и судов пограничных войск, 1964—1992 гг.
Sea Guard Ensign of Ukraine (dress).svg
Flag of vessels and boats of the Sea Guard (Border Guard) Fleet of the Navy
Russian Border Guard.svg
Författare/Upphovsman: Bluedenim, Licens: CC BY-SA 3.0
Ensign of the Russian Border Guard
Stenka Class BG-62 Patrol Boat in Odessa 2010.jpg
Författare/Upphovsman: TMg, Licens: CC BY-SA 3.0 de
The Ukrainian (note the yellow and blue colors of the Ukrainian flag) border guard patrol boat BG-62 in Odessa in the Ukrain. The words on the side read МОРСЬКА ОХОРОНА (Ukrainian fpr “coats guard”). The Russian class name of the boot is “Project 205P”, the NATO code is Stenka class.
Naval Flag of Azerbaijan.svg
Ceremonial naval flag of Azerbaijan. Manually traced from an image at the World Flag Database.
Stenka class BG-61 to 63 in Odessa.jpg
Författare/Upphovsman: Tostan, Licens: CC BY-SA 3.0
Stenka class boats BG-61 “Odessa”, BG-62 “Podillia” and BG-63 “Pavlo Derzhavin” of the Ukrainian Sea Guard in Odessa, Ukraine. The words on the side read МОРСЬКА ОХОРОНА (Ukrainian for “coast guard”). The yellow and blue colors are from the Ukrainian flag.