Produktplacering

Produktplacering, på engelska product placement, är marknadsföring av ett varumärke eller en produkt genom planerad förekomst i ett sammanhang som inte uttryckligen är reklam.[1][2] För filmproducenter har det också blivit ett sätt att delfinansiera framför allt spelfilmer.[3]

Den första vågen av produktplacering handlade om att företag betalade för att just deras produkter skulle användas i filmer och tv-serier. En uppblossande etikdebatt om huruvida biobesökare var medvetna eller ej om att de utsattes för reklam har utmynnat i en stor medvetenhet hos allmänheten om fenomenet, följt av relativt stor acceptans av marknadsföringsmetoden.[4]

Produktplacering har ofta varit en metod för både reklamköpare och medieproducenter att använda för att komma runt formella reklamförbud.

En växande gren av produktplacering är att i stället placera in produkter i folks verklighet. Genom att erbjuda vissa företag gratis tillgång till ett visst mineralvatten till matsalen kommer de anställda i kontakt med just det märket. Genom att låta en grupp skådespelare sitta på ett café och prata om hur bra en viss produkt är kan de som sitter bredvid påverkas att införskaffa produkten. Ifall avsikten verkligen är att lura folk talar man om undercover marketing. Allmänhetens medvetande om denna form av produktplacering är under alla omständigheter lägre än om den klassiska varianten.[5] Här brukar Sony Mobiles kampanj 2002 anges som exempel.[6]

Under 2000-talet kom debatten att handla om produktplacering i bloggosfären och svårigheterna att som konsument veta om bloggare spontant nämner produkter som de använder och gillar eller om de gör det för att företagen betalat dem för att skriva på ett visst sätt.[7]

Referenser

  1. ^ Deanna Swift (17 juli 2001). ”Leaked Memo Reveals WTO Plan to 'Sell' Itself to American Youth—Ever Since the Disastrous 'Battle of Seattle' in 1999, the World Trade Organization Has Been Trying To Remake Its Image. 'Positive Anarchy' Might Be Just the Solution.” (på engelska). AlterNet. http://www.alternet.org/story/11172/?page=entire. Läst 30 oktober 2014. 
  2. ^ Alyce Lomax (23 mars 2006). ”Advertising, Disrupted” (på engelska). The Motley Fool. http://www.fool.com/investing/general/2006/03/23/advertising-disrupted.aspx. Läst 30 oktober 2014. 
  3. ^ ”Produktplacering”. ne.se. Nationalencyklopedin. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/produktplacering. Läst 30 oktober 2014. 
  4. ^ Charlotta Lysell. ”Produktplacering i svensk television”. Examensarbete 30 högskolepoäng. Juridiska fakulteten vid Lunds Universitet. sid. 2-4. http://lup.lub.lu.se/luur/download?func=downloadFile&recordOId=1559948&fileOId=1565152. Läst 30 oktober 2014. 
  5. ^ ”Produktplacering”. Ingen blåser mig. Sveriges Konsumenter. Arkiverad från originalet den 30 oktober 2014. https://web.archive.org/web/20141030215501/http://www.sverigeskonsumenter.se/Ingen-blaser-mig/Ratt-pa-natet1/Reklamtrott/Recentioner/. Läst 30 oktober 2014. 
  6. ^ Rob Walker (5 december 2004). ”The Hidden (In Plain Sight) Persuaders”. The New York Times Magazine: sid. 68. 
  7. ^ ”Källkritik – genomskåda mediebruset Omtalade exempel på PR-trick, fejkade bilder och delningshysterier”. ur.se. Sveriges Utbildningsradio. Arkiverad från originalet den 30 oktober 2014. https://web.archive.org/web/20141030212935/http://www.ur.se/Tema/Kallkritik-genomskada-mediebruset/Smygreklam/Produktplacering. Läst 30 oktober 2014. 

Media som används på denna webbplats

Cocacola-5cents-1900 edit1.jpg
"Drink Coca-Cola 5¢", an 1890s advertising poster showing a woman in fancy clothes (partially vaguely influenced by 16th- and 17th-century styles) drinking Coke. The card on the table says "Home Office, The Coca-Cola Co. Atlanta, Ga. Branches: Chicago, Philadelphia, Los Angeles, Dallas". Notice the cross-shaped color registration marks near the bottom center and top center (which presumably would have been removed for a production print run). Someone has crudely written on it at lower left (with an apparent leaking fountain pen) "Our Faovrite" [sic].
The woman who modeled for this artwork was Hilda Clark (1872-1932).