Prins Nicolas

Nicolas
Prins av Sverige
Hertig av Ångermanland
PersonnamnNicolas Paul Gustaf
ÄttBernadotte
FarChristopher O'Neill
MorPrinsessan Madeleine
Född15 juni 2015
Sverige Danderyds sjukhus, Sverige

Sveriges tronföljd
Stora riksvapnet
Arvföljden efter Carl XVI Gustaf
  1. Kronprinsessan Victoria
  2. Prinsessan Estelle
  3. Prins Oscar
  4. Prins Carl Philip
  5. Prins Alexander
  6. Prins Gabriel
  7. Prins Julian
  8. Prinsessan Madeleine
  9. Prinsessan Leonore
  10. Prins Nicolas
  11. Prinsessan Adrienne

Successionsordningen

Sveriges monarki

Nicolas Paul Gustaf, född den 15 juni 2015 på Danderyds sjukhus, är en svensk prins och hertig av Ångermanland. Han är son till prinsessan Madeleine och Christopher O'Neill samt bror till prinsessan Leonore och prinsessan Adrienne. Han har plats nummer tio i den svenska tronföljden efter sin äldre syster Leonore och före sin yngre syster Adrienne.

Familjen var mellan 2018–2024 bosatt i Florida.[1] Sedan sommaren 2024 bor de åter i Sverige.[2]

Biografi

Födsel

Den 15 juni 2015 klockan 13:45 föddes prins Nicolas på Danderyds sjukhus.[3] Han vägde 3 080 gram och var 49 centimeter lång. Dagen efter födseln sköts Kunglig salut med 21 skott från Skeppsholmen i Stockholm och från salutstationerna i Göteborg, Härnösand, Karlskrona och Boden.[4] Den 17 juni höll kung Carl XVI Gustaf konselj på Stockholms slott och meddelade då prinsens namn och titel.[5][6] Te Deum hölls i Slottskyrkan på Stockholms slott den 18 juni 2015.[7]

Nicolas är hertig av Ångermanland, som tidigare aldrig varit hertigdöme.[8]

Dop

Prins Nicolas döptes söndagen den 11 oktober 2015 i Svenska kyrkan i Drottningholms slottskyrka.[9] Officianter vid dopet var ärkebiskop Antje Jackelén, överhovpredikant Lars-Göran Lönnermark och pastor i Kungl. Hovförsamlingen Michael Bjerkhagen.[10] Hans sex faddrar är hans morbror prins Carl Philip, hans faster Natascha Abensperg und Traun, en annan fasters man Henry D’Abo, hans mors kusin Gustaf Magnuson, hans fars vän Marco Wajselfisz och mors väninna Katarina von Horn.[11] Vid dopet tilldelades prins Nicolas Serafimerordens insignier.[12]

Namnet

Namnet Nicolas har, i formen Nikolaus, tidigare förekommit inom dynastin Bernadotte; kung Oscar I:s yngste son hette Nikolaus August, men var mer känd som "prins August", och dennes yngste brorsons, prins Eugens, fullständiga namn var Eugen Napoleon Nikolaus. Nicolas delar t o m alla sina förnamn med sin morfars fars kusin Lennart Bernadotte, vars samtliga förnamn var Gustaf Lennart Nicolaus Paul.

En nutida släkting till prins Nicolas med samma namn är sysslingen prins Nicolas av Hohenzollern, barnbarn till prinsessan Birgitta. En annan är bryllingen Nikolai, greve av Monpezat, nummer sex i den danska tronföljden. En tredje är prins Nicolas mors syssling Nikolaos av Grekland och Danmark.

Också på faderns sida finns kopplingar till namnet Nicolas; Christopher O'Neill kallades detta i ungefär ett dygn av sin mor innan han slutligen fick tilltalsnamnet Christopher.[13][14]

Namnet Paul har prinsen fått efter sin farfar Paul O'Neill och även från Christopher O'Neill som bär det som andranamn. Även på sin mors sida har prins Nicolas förfäder med namnet Paul, nämligen Paul av Württemberg[a] och Paul I av Ryssland[b].

Namnet Gustaf kommer från morfar Carl XVI Gustaf[8] och bars även av dennes far, farfar och farfars far och har haft stor betydelse i Sveriges kungalängd.

Inte längre medlem av det kungliga huset

Den 7 oktober 2019 beslutade kung Carl XVI Gustaf om förändringar kring vilka av hans familjemedlemmar som skulle tillhöra det kungliga huset. Beslutet innebar att prins Carl Philips barn och prinsessan Madeleines barn inte längre tillhör det kungliga huset och inte längre har ställning som Kungliga Högheter. De behöll dock sina titlar som prins/prinsessa och hertig/hertiginna. I samband med detta förväntas prins Nicolas inte längre ha offentliga åtaganden på kungens uppdrag och betraktas framgent som privatperson. Han kommer inte heller ha begränsningar kring framtida anställningar och inte heller få sina levnadsomkostnader täckta av riksdagens anslag till kungen. Nicolas är fortsatt arvsberättigad till tronen.[15][16]

Titlar, ordnar och utmärkelser

  • 2015–2019 : Hans Kunglig Höghet Nicolas, Prins av Sverige, Hertig av Ångermanland
  • 2019: Nicolas, Prins av Sverige, Hertig av Ångermanland[17]

Svenska ordnar och dekorationer

Anfäder

 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
8. Paul Holian O'Neill
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
4. Paul Cesario O'Neill
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
9. Josephine Cesario
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
2. Christopher O'Neill
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
10. Otto Walter
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
5. Eva Maria Walter
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
11. Maria Michl
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
1. Prins Nicolas
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
12. Prins Gustaf Adolf
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
6. Kung Carl XVI Gustaf
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
13. Prinsessan Sibylla
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
3. Prinsessan Madeleine
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
14. Carl August Walther Sommerlath
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
7. Drottning Silvia
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
15. Alice Sommerlath, född Soares de Toledo
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 

Kommentarer

  1. ^ Paul av Württemberg är prins Nicolas morfars farfars farmors morfar och även morfars morfars mormors morfar.
  2. ^ Paul I av Ryssland är prins Nicolas morfars farfars mormors mormors far och även morfars farmors morfars mormors far.

Referenser

Noter

  1. ^ ”Prinsessan Madeleine och herr Christopher O'Neill bosätter sig i USA”. Sveriges Kungahus. Arkiverad från originalet den 7 maj 2019. https://web.archive.org/web/20190507110259/https://www.kungahuset.se/press/pressmeddelanden/2018/2018pressmeddelanden/prinsessanmadeleineochherrchristopheroneillbosattersigiusa.5.533b0c18164836d0d0b9fa7.html. Läst 4 juni 2019. 
  2. ^ ”H.K.H. Prinsessan Madeleine”. www.kungahuset.se. https://www.kungahuset.se/kungl.-huset/h.k.h.-prinsessan-madeleine. Läst 4 september 2024. 
  3. ^ Sveriges Kungahus. ”Prinsessan Madeleine och herr Christopher O'Neill har fått en son”. Pressmeddelande. Läst 16 juni 2015. Arkiverad från originalet den 18 juni 2015.
  4. ^ ”12.00: Salut skjuts för ny prins”. Sveriges Radio. http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=103&artikel=6191353. Läst 16 juni 2015. 
  5. ^ Sveriges Kungahus. ”H.K.H. Prins Nicolas Paul Gustaf, hertig av Ångermanland”. Pressmeddelande. Läst 17 juni 2015. Arkiverad från originalet den 19 juni 2015.
  6. ^ Sveriges Kungahus. ”Konselj onsdagen den 17 juni 2015”. Pressmeddelande. Läst 16 juni 2015. Arkiverad från originalet den 19 juni 2015.
  7. ^ ”Te Deum torsdagen den 18 juni 2015 - Sveriges Kungahus”. www.kungahuset.se. Arkiverad från originalet den 19 juni 2015. https://web.archive.org/web/20150619013436/http://www.kungahuset.se/press/pressmeddelanden/2015pressmeddelanden/tedeumtorsdagenden18juni2015.5.751c664a14d8a76c8333065.html. Läst 17 juni 2015. 
  8. ^ [a b] ”Nya prinsens namn: Nicolas Paul Gustaf”. Sveriges Radio. http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=6192429. Läst 17 juni 2015. 
  9. ^ Sveriges Kungahus (25 augusti 2015). ”H.K.H. Prins Nicolas döps i Drottningholms slottskyrka”. Pressmeddelande. Läst 25 augusti 2015. Arkiverad från originalet den 28 augusti 2015.
  10. ^ Kungliga Hovstaterna (17 september 2015). ”Officianter vid H.K.H. Prins Nicolas dop”. Pressmeddelande. Läst 11 oktober 2015. Arkiverad från originalet den 23 september 2015.
  11. ^ ”Faddrar till Prins Nicolas - Sveriges Kungahus”. www.kungahuset.se. Arkiverad från originalet den 10 mars 2016. https://web.archive.org/web/20160310204711/http://www.kungahuset.se/press/pressmeddelanden/2015pressmeddelanden/faddrartillprinsnicolas.5.29fa33114fdfcd3887703.html. Läst 10 oktober 2015. 
  12. ^ ”Krona och Serafimerorden”. Kungliga Hovstaterna. http://www.kungahuset.se/specialwebbsidor/temasidor/prinsnicolasdop/dopet/kronaochserafimerorden.4.2dc9487f14e8c508d0384f4.html. Läst 11 oktober 2015. 
  13. ^ Lindwall, Johan T (21 juli 2015). ”Chris: "Är jag som försörjer familjen"”. Expressen. http://www.expressen.se/nyheter/chris-ar-jag-som-forsorjer-familjen. Läst 25 augusti 2015. 
  14. ^ http://www.svd.se/chris-oneill-till-svd-jag-kallades-nicolas-i-en-dag/om/prins-nicolas-forsta-dagar
  15. ^ ”Förändringar inom Det Kungl. Huset - Sveriges Kungahus”. www.kungahuset.se. Arkiverad från originalet den 6 maj 2021. https://web.archive.org/web/20210506230127/https://www.kungahuset.se/kungafamiljen/aktuellahandelser/aktuellt/forandringarinomdetkunglhuset.5.18cc416116d61fe304a869f.html. Läst 18 oktober 2019. 
  16. ^ Thomsen, Dante; Jansson, Ida (7 oktober 2019). ”Madeleines och Carl Philips barn kommer inte att tillhöra kungahuset”. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/kungahuset-blir-mindre. Läst 18 oktober 2019. 
  17. ^ Hovkalender 2019, s. 5.

Externa länkar

Sveriges kungliga familj
 
Kungliga huset
Kungaparet
H.M. Konung Carl XVI Gustaf, g.m. H.M. Drottning Silvia
Sveriges stora riksvapen
Kronprinsessparet
H.K.H. Kronprinsessan Victoria, hertiginna av Västergötland, g.m. H.K.H. Prins Daniel, hertig av Västergötland
Kronprinsessparets barn
H.K.H. Prinsessan Estelle, hertiginna av Östergötland • H.K.H. Prins Oscar, hertig av Skåne
Prinsparet
H.K.H. Prins Carl Philip, hertig av Värmland, g.m. H.K.H. Prinsessan Sofia, hertiginna av Värmland
Prinsessparet
H.K.H. Prinsessan Madeleine, hertiginna av Hälsingland och Gästrikland, g.m. Herr Christopher O'Neill (ej medlem av kungliga huset)
 
Övriga medlemmar i kungliga familjen
Prinsparets barn
Prins Alexander, hertig av Södermanland • Prins Gabriel, hertig av Dalarna • Prins Julian, hertig av Halland
Prinsessparets barn
Prinsessan Leonore, hertiginna av Gotland • Prins Nicolas, hertig av Ångermanland • Prinsessan Adrienne, hertiginna av Blekinge
Kungens första syster
Kungens tredje syster
Kungens fjärde syster
Kungens förste farbrors änka
Grevinnan Marianne Bernadotte af Wisborg
Sveriges monarki • Lista över Sveriges regenter
Auktoritetsdata
Illustrationsbehov svensk svensk Denna artikel behöver bilder. Har du en passande fri bild får du gärna ladda upp den.
Anm: Föreställande prinsen

Media som används på denna webbplats

Great coat of arms of Sweden.svg
Stora riksvapnet

Lag (1982:268) om Sveriges riksvapen (riksdagen.se)

“ 1 § Sverige har två riksvapen, stora riksvapnet, som också är statschefens personliga vapen, och lilla riksvapnet. Riksvapnen används som symboler för den svenska staten.
Stora riksvapnet bör endast när det finns särskilda skäl användas av andra än statschefen, riksdagen, regeringen, departementen, utrikesrepresentationen och försvarsmakten.
Statschefen kan ge andra medlemmar av det kungliga huset tillåtelse att som personligt vapen bruka stora riksvapnet med de ändringar och tillägg som statschefen bestämmer.

2 § Stora riksvapnet utgörs av en blå huvudsköld, kvadrerad genom ett kors av guld med utböjda armar, samt en hjärtsköld som innehåller det kungliga husets dynastivapen.

Huvudsköldens första och fjärde fält innehåller tre öppna kronor av guld, ordnade två över en. Huvudsköldens andra och tredje fält innehåller tre ginbalksvis gående strömmar av silver, överlagda med ett upprest, med öppen krona krönt lejon av guld med röd tunga samt röda tänder och klor.
Hjärtskölden är kluven. Första fältet innehåller Vasaättens vapen: ett i blått, silver och rött styckat fält, belagt med en vase av guld. Andra fältet innehåller ätten Bernadottes vapen: i blått fält en ur vatten uppskjutande bro med tre valv och två krenelerade torn, allt av silver, däröver en örn av guld med vänstervänt huvud och sänkta vingar gripande om en åskvigg av guld samt överst Karlavagnens stjärnbild av guld.
Huvudskölden är krönt med en kunglig krona och omges av Serafimer ordens insignier.
Sköldhållare är två tillbakaseende, med kunglig krona krönta lejon med kluvna svansar samt röda tungor, tänder och klor. Lejonen står på ett postament av guld.
Det hela omges av en med kunglig krona krönt hermelinsfodrad vapenmantel av purpur med frans av guld och uppknuten med tofsprydda snören av guld.
Stora riksvapnet får brukas även utan ordensinsignier, sköldhållare, postament eller vapenmantel.

3 § Lilla riksvapnet består av en med kunglig krona krönt blå sköld med tre öppna kronor av guld, ordnade två över en.

Skölden får omges av Serafimerordens insignier.
Såsom lilla riksvapnet skall också anses tre öppna kronor av guld, ordnade två över en, utan sköld och kunglig krona.
Myndigheter som använder lilla riksvapnet får till vapnet foga emblem som symboliserar deras verksamhet. Innan ett vapen med sådant tillägg tas i bruk, bör yttrande inhämtas från statens heraldiska nämnd.
 ”
Camera-photo.svg
Camera icon
Coat of arms of Prince Nicolas, Duke of Ångermanland.svg
Författare/Upphovsman: Sodacan, Licens: CC BY-SA 4.0
Coat of arms of Prince Nicolas, Duke of Ångermanland
User-Pict-Profil.svg
Författare/Upphovsman: Origami-Kranich, Licens: CC BY 3.0
Pictogram for a profile page