Prins Gustaf (1758)

Naval Ensign of Sweden.svgHM Skepp Prins Gustaf
Prins Gustaf under segel. Teckning av Jacob Hägg.
Prins Gustaf under segel. Teckning av Jacob Hägg.
Allmänt
TypLinjeskepp
OperatörSverige Kungliga flottan 1758–1788
Ryssland Kejserliga ryska flottan 1788–1797
NamneGustav III
Historik
KonstruktionGilbert Sheldon
ByggnadsvarvKarlskrona örlogsvarv
Kölsträckt28 augusti 1756
Sjösatt6 november 1758
ÖdeFörlist 1797
Tekniska data
Längd47,50 meter
Bredd12,46 meter
Djupgående6,38 meter
Deplacement2 400 ton
Bestyckning68 kanoner

Prins Gustaf, officiellt HM Skepp Prins Gustaf[a], var ett linjeskepp i svenska Kungliga flottan. Fartyget, som var döpt efter Sveriges dåvarande kronprins Gustav, den blivande Gustav III, byggdes på örlogsvarvet i Karlskrona under ledning av skeppsbyggmästaren Gilbert Sheldon, och sjösattes den 6 november 1758. Bestyckningen uppgick till 68 kanoner av olika storlekar, uppställda på två batteridäck.[2][3]

I början av Gustav III:s ryska krig ingick Prins Gustaf i en svensk eskader som sommaren 1788 skickades till Finska viken, för att anfalla den ryska huvudstaden Sankt Petersburg. Den 17 juli möttes de svenska och ryska flottorna i sjöslaget vid Hogland. Prins Gustaf, som var befälsfartyg i det svenska avantgardet, råkade under en vändning separeras från de övriga svenska fartygen och omringades av ryska linjeskepp. Fartygschefen överste Hans Fredrik Wachtmeister vägrade dock att kapitulera, och han och hans besättning bjöd på hårdnackat motstånd under flera timmar. Först när ammunitionen började ta slut och en fjärdedel av besättningen var försatt ur stridbart skick, tvingades Prins Gustaf stryka flagg.[4][5] Efter slaget fördes Prins Gustaf till den ryska flottans hamn i Kronstadt.[5] Skeppet förliste under rysk flagg 1797.[2][3]

Kommentarer

  1. ^ Förkortningen "HMS" (Hans/Hennes Majestäts Skepp) började inte användas inom svenska flottan förrän efter 1950. Tidigare användes ”HM” (Hans Majestäts) följt av fartygstyp och namn. Benämningen "linjeskepp" kom inte i allmänt bruk i Sverige förrän omkring 1808. Fram till dess kallades dessa fartyg enbart för "skepp".[1]

Referenser

Fotnoter

  1. ^ Hägg 1941, s. 37.
  2. ^ [a b] Unger 1923, s. 307.
  3. ^ [a b] Glete 1990, s. 52.
  4. ^ Ullman 2009, s. 73.
  5. ^ [a b] Munthe 1914, s. 214–216.

Tryckta källor

  • Hägg, Erik (1941). Under tretungad flagga: Vår seglade örlogsflotta och dess män 1750-1900. Stockholm: Aktiebolaget Svensk Litteratur 
  • Glete, Jan. ”Den svenska linjeflottan 1721-1860”. Forum Navale (Sjöhistoriska samfundet) (45). 
  • Munthe, Arnold (1914). Svenska sjöhjältar. 7, Flottan och ryska kriget 1788-1790: Otto Henrik Nordenskjöld, D. 1, Omfattande tiden från generalmajoren af Trolles död i mars 1784 till och med slaget vid Hogland den 17 juli 1788. Stockholm: P. A. Norstedts & Söners Förlag 
  • Ullman, Magnus (2009). Från Hogland till Svensksund: Om drabbningarna till sjöss under Gustav III:s ryska krig 1788-1790. Stockholm: Bokförlaget Magnus Ullman 
  • Unger, Gunnar (1923). Illustrerad svensk sjökrigshistoria, omfattande tiden 1680–1814. Stockholm: Albert Bonniers Förlag 

Se även

Media som används på denna webbplats

Naval Ensign of Sweden.svg
Författare/Upphovsman: User: David Newton, Licens: CC BY-SA 3.0
Swedish war flag and naval ensign ↑↑

Adoption: Dates back to the mid-1600s. Described in law on November 6, 1663. Current design: June 22, 1906

Design: Blue with a yellow Scandinavian cross that extends to the edges of the flag. Overall ratio, including the tails, is 1:2
Naval Ensign of Russia.svg
Det är enkelt att lägga till en ram runt den här bilden
Linjeskeppet Prins Gustaf av Jacob Hägg.jpg
Författare/Upphovsman: Jacob Hägg (1839–1931)., Licens: CC0
Det svenska linjeskeppet Prins Gustaf. Teckning av Jacob Hägg.