Prins Arthur, hertig av Connaught och Strathearn

Prins Arthur
Hertig av Connaught och Strathearn
	Prins Arthur; Hertig av Connaught och Strathearn
	; Målning av John Singer Sargent från 1908.
	Kanadas generalguvernör
	Tid i befattningen; 13 oktober 1911–11 november 1916
Monark	Kung Georg V
Premiärminister	H. H. Asquith (Storbritannien); Robert Borden (Kanada)
Företrädare	Albert Grey, 4:e earl Grey
Efterträdare	Victor Cavendish, 9:e hertig av Devonshire
Född	Arthur William Patrick Albert; 1 maj 1850; Buckingham Palace
Död	16 januari 1942 (91 år); Bagshot Park
Gravplats	Royal Burial Grounds, Frogmore;
Alma mater	Royal Military Academy Woolwich
Yrke	Prins och yrkesofficer
Religion	Engelska kyrkan
Residens	Clarence House; Bagshot Park
Maka	Luise Margarete av Preussen
Barn	Margareta, kronprinsessa av Sverige; Prins Arthur; Prinsessan Patricia
Föräldrar	Prins Albert; Drottning Victoria
Släktingar	Kung Edvard VII (bror); Kung Georg V (brorson); Kung Edvard VIII (brors sonson); Kung Georg VI (brors sonson)
	Militärtjänst
Försvarsgren	Brittiska armén
Tjänstetid	1868–1942
Grad	Fältmarskalk
Befäl	Generalinspektör för armén; Befälhavare för Irland; Bombaykommandot
Slag/Krig	Feniska räderna; Fälttåget i Egypten

Prins Arthur, hertig av Connaught och Strathern tillsammans med hustrun och de tre barnen, 1893.

Prins Arthur av Storbritannien och Irland, hertig av Connaught och Strathearn, (Arthur William Patrick Albert) född 1 maj 1850 på Buckingham Palace, död 16 januari 1942 på Bagshot Park i Surrey, var en brittisk prins, sjunde barnet och tredje sonen till drottning Viktoria av Storbritannien och hennes prinsgemål Albert av Sachsen-Coburg-Gotha.^[1]

Hertigen av Connaught och Strathearn var yrkesofficer i brittiska armén (med graden fältmarskalk från 1902) och han tjänstgjorde under första världskrigets första del som dominionen Kanadas generalguvernör mellan 1911 och 1916.

Genom hans äldsta dotter Margaret, som gifte sig 1905 med dåvarande prins Gustaf Adolf av Sverige, hertig av Skåne, härstammar två av Europas och Nordens nuvarande monarker från honom: kung Carl XVI Gustaf av Sverige och drottning Margrethe II av Danmark.

Biografi

Prinsen föddes i Buckingham Palace och fick sitt tilltalsnamn efter den då ålderstigne krigshjälten från Napoleonkrigen, Arthur Wellesley, hertig av Wellington (med vilken han delade födelsedagen 1 maj).^[1]

Prins Arthur blev officer i brittiska armén (Royal Engineers) genom Royal Military Academy Woolwich 1866-1868, generalmajor 1880, general 1893 och slutligen fältmarskalk 1902. Under fälttåget i Egypten förde prinsen befäl över The Guards Brigade i slaget vid Tel-el-Kebir 13 september 1882, vilket det senaste tillfället då en medlem av en brittiska kungafamiljen fört befäl över militär trupp i strid.^[1] 1893-1898 var han befälhavare i Aldershot, 1901-1904 chef för 3:e armékåren, 1904-1907 generalinspektör för brittiska armén, och 1907-1909 högste befälhavare för de brittiska stridskrafterna vid Medelhavet.^[2]

År 1900 dog Arthurs äldre bror Alfred, som var regerande hertig av Sachsen-Coburg-Gotha i Kejsardömet Tyskland och vars egen son (också han med namnet Alfred) hade avlidit året dessförinnan. Arthur blev därigenom närmaste arvtagare till hertigdömet Sachsen-Coburg-Gotha, men han och hans egen son avstod emellertid från arvsrätten, till förmån för sin minderårige brorson Karl Edvard, som var postum son till Arthurs yngre bror Leopold.

Prinsen var medlem i kronrådet (Privy Counsellor) från 1871. Han var Kanadas generalguvernör mellan åren 1911 till 1916 och residerade då i Rideau Hall i Ottawa, Ontario och biträddes där av hustrun och yngsta dottern prinsessan Patricia.^[1] Hustrun Luise blev sjuklig under vistelsen i Kanada och avled året efter de kom tillbaka till Storbritannien.^[1]

Prinsen drog sig till största delen tillbaka från offentliga framträdanden under slutet av 1920-talet, men fortsatte fram till andra världskriget att fungera som en slags inspirerande farfars-gestalt inom armén.

Familj

Prins Arthur ingick äktenskap 13 mars 1879 i St. George's Chapel på Windsor Castle med prinsessan Luise Margarete av Preussen (född 25 juni 1860, död 14 mars 1917) i London, dotter till prins Fredrik Karl av Preussen (som var generalfältmarskalk i preussiska armén) och prinsessan Maria Anna av Anhalt-Dessau.

Hertigparet residerade från 1900 på Clarence House i London (numera bebott av kung Charles III). Dessutom innehade prins Arthur egendomen Bagshot Park i närheten av Windsor (numera bebodd av Prins Edward, earl av Wessex och dennes familj).

Prins Arthur efterträddes som hertig av Connaught och Strathearn av sonsonen Alastair. Året efter farfaderns död dog sonsonen Alastair i Kanada, där han tjänstgjorde som adjutant till dåvarande generalguvernören, Alexander Cambridge, 1:e earl av Athlone, make till Alastairs farfars kusin Prinsessan Alice av Albany och bror till drottning Mary.

Barn

Prinsessan Margareta (1882-1920), gift 1905 med kronprins Gustaf Adolf av Sverige, sedermera kung Gustaf VI Adolf (1882-1973) (5 barn).
Prins Arthur av Connaught (1883-1938), gift 1913 med prinsessan Alexandra, hertiginna av Fife (1891-1959) (1 son).
Prinsessan Patricia (1886-1974), gift 1919 med Sir Alexander Ramsay (1881-1972) (1 son).

Prins Arthur, hertig av Connaught och Strathearn var gudfar till sin brors sonsons dotter, prinsessan Elizabeth.^[1]

Utmärkelser

Ordnar

Strumpebandsorden (1867)
Tistelorden (1869)
Sankt Patriksorden (1869)
Bathorden (1882/1890/1989/1901)
Indiska stjärnorden (1877)
Sankt Mikaels och Sankt Georgsorden (1870)
Kejsardömet Indiens orden (1877)
Victoriaorden (1896)
Brittiska imperieorden (1917)
Brittiska Johanniterorden (1896/1926)

Leopoldsorden (1873)
Henrik Lejonets orden (1890)
Elefantorden (1873)^[3]
Hederslegionen (1898)^[4]
Annunziataorden
Krysantemumorden (1890)
Karl den heliges orden (1917)
Nederländska Lejonorden (1878)
Svarta örns orden (1872)
Röda örns orden (1873)
Pour le Mérite (1882)
Karl III:s orden (1876)
Riddare av Serafimerorden, 18 juli 1873.^[5]
Riddare av Carl XIII:s orden, 1905.^[6]
Sankt Stefansorden (1873)

Militära hederbetygelser

General à la suite i Svenska armén, 1905
Fältmarskalk i Preussiska armén, 1906
Amiral i Danska flottan, 1910

Anfäder

Frans Fredrik av Sachsen-Coburg-Saalfeld

Ernst I av Sachsen-Coburg-Gotha

Augusta av Reuss-Ebersdorf

Albert av Sachsen-Coburg-Gotha

August av Sachsen-Gotha-Altenburg

Luise av Sachsen-Gotha-Altenburg

Lovisa Charlotta av Mecklenburg-Schwerin

Prins Arthur

Kung Georg III

Prins Edvard, hertig av Kent och Strathearn

Charlotte av Mecklenburg-Strelitz

Drottning Victoria

Frans Fredrik av Sachsen-Coburg-Saalfeld

Viktoria av Sachsen-Coburg-Saalfeld

Augusta av Reuss-Ebersdorf

Källor

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Prince Arthur, Duke of Connaught and Strathearn, tidigare version.

Noter

^ [a b c d e f] ”Prince Arthur, 1st Duke of Connaught and Strathearn” (på engelska). www.thecanadianencyclopedia.ca. Canadian Encyclopedia. https://www.thecanadianencyclopedia.ca/en/article/prince-arthur-1st-duke-of-connaught-and-strathearn. Läst 6 januari 2022.
^ Svensk uppslagsbok, Malmö 1931
^ Jørgen Pedersen (2009) (på danska). Riddere af Elefantordenen, 1559–2009. Syddansk Universitetsforlag. ISBN 978-87-7674-434-2. https://books.google.com/books?id=glw-AQAAIAAJ.
^ M. & B. Wattel (2009). Les Grand'Croix de la Légion d'honneur de 1805 à nos jours. Titulaires français et étrangers. Paris: Archives & Culture. Sid. 461. ISBN 978-2-35077-135-9.
^ Kungl. Serafimerorden i Sveriges statskalender 1925
^ Konung Carl den XIII:s orden. i Sveriges statskalender 1940bih

Externa länkar

Wikimedia Commons har media som rör Prins Arthur, hertig av Connaught och Strathearn.
Bilder & media

[Canadian_Enyclopedia-1] [a b c d e f] ”Prince Arthur, 1st Duke of Connaught and Strathearn” (på engelska). www.thecanadianencyclopedia.ca. Canadian Encyclopedia. https://www.thecanadianencyclopedia.ca/en/article/prince-arthur-1st-duke-of-connaught-and-strathearn. Läst 6 januari 2022.

[2] Svensk uppslagsbok, Malmö 1931

[3] Jørgen Pedersen (2009) (på danska). Riddere af Elefantordenen, 1559–2009. Syddansk Universitetsforlag. ISBN 978-87-7674-434-2. https://books.google.com/books?id=glw-AQAAIAAJ.

[4] M. & B. Wattel (2009). Les Grand'Croix de la Légion d'honneur de 1805 à nos jours. Titulaires français et étrangers. Paris: Archives & Culture. Sid. 461. ISBN 978-2-35077-135-9.

[5] Kungl. Serafimerorden i Sveriges statskalender 1925

[6] Konung Carl den XIII:s orden. i Sveriges statskalender 1940bih

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

Navigation

Navigering

Temaportaler