Prins Alexander av Imeretien (1674–1711)
Prins Alexander av Imeretien (georgiska: ალექსანდრე, Alek'sandre), även känd som tsarevitj Aleksandr Artjilovitj Imeretinskij (ryska: Александр Арчилович Имеретинский), Alexander Artjilovitj Bagration[1] och Alexander Bagrationi[2], född 1674 i Tbilisi, död 20 februari 1711 i Piteå, var en georgisk prins (batonisjvili) av kungariket Imeretien. Han var utvandrad till Tsarryssland och tjänstgjorde som förste artillerigeneral, den näst högsta militära graden under tsar Peter den store. Under stora nordiska kriget blev Alexander år 1700 krigsfånge i Narva och var därefter i svensk fångenskap – han fördes till Stockholm[3] – i tio år. Han avled under återfärden till Ryssland.
Referenser
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Prince Alexander of Imereti (1674–1711), 24 februari 2021.
Noter
- ^ Alexander Artjilovitj Bagration, prins av Imeretien libris.kb.se
- ^ Alexander Bagrationi, 1674–1711, prins av Imeretien digitaltmuseum.se
- ^ Karl XII:s ryska krigsfångar Populär Historia 5 november 2019
Externa länkar
Wikisource har originalverk som rör tillfångatagandet av prins Alexander 1700.
|
Media som används på denna webbplats
Alexander Bagratio, Prince of Georgia, Commander of the Russian Artillery at the Battle of Narva - Nationalmuseum - 15154.tif
Alexander Bagration föddes i Tbilisi i dåvarande Imeretien (idag Georgien) men växte upp i Moskva. Han var generalfälttygmästare i tsar Peter den stores armé och deltog på den ryska sidan i slaget vid Narva år 1700. Där blev han tillfångatagen av de svenska styrkorna och tillbringade åren 1701-1711 som krigsfånge i Sverige.
Alexander Bagration föddes i Tbilisi i dåvarande Imeretien (idag Georgien) men växte upp i Moskva. Han var generalfälttygmästare i tsar Peter den stores armé och deltog på den ryska sidan i slaget vid Narva år 1700. Där blev han tillfångatagen av de svenska styrkorna och tillbringade åren 1701-1711 som krigsfånge i Sverige.