Primtalsfunktionen
Primtalsfunktionen är en viktig funktion inom talteori som definieras som antalet primtal mindre eller lika stora som ett tal x. Denna funktion betecknas vanligtvis som π(x) (utan någon koppling till talet π).
Historia
På 1700-talet upptäckte Gauss och Legendre att
är en bra approximation för primtalsfunktionen; mer specifikt,
Det här är känt som primtalssatsen; den bevisades i slutet av 1800-talet. Feltermen i approximationen har undersökts mycket och ett starkt resultat säger att
där li(x) betecknar den logaritmiska integralfunktionen
Tabell av π(x), x / ln x och li(x)
Tabellen visar de tre funktionerna π(x), x / ln x och li(x) vid potenser av 10. Se även [1][2][3] och.[4]
x π(x) π(x) − x / ln x li(x) − π(x) x / π(x) 10 4 −0.3 2.2 2.500 102 25 3.3 5.1 4.000 103 168 23 10 5.952 104 1,229 143 17 8.137 105 9,592 906 38 10.425 106 78,498 6,116 130 12.740 107 664,579 44,158 339 15.047 108 5,761,455 332,774 754 17.357 109 50,847,534 2,592,592 1,701 19.667 1010 455,052,511 20,758,029 3,104 21.975 1011 4,118,054,813 169,923,159 11,588 24.283 1012 37,607,912,018 1,416,705,193 38,263 26.590 1013 346,065,536,839 11,992,858,452 108,971 28.896 1014 3,204,941,750,802 102,838,308,636 314,890 31.202 1015 29,844,570,422,669 891,604,962,452 1,052,619 33.507 1016 279,238,341,033,925 7,804,289,844,393 3,214,632 35.812 1017 2,623,557,157,654,233 68,883,734,693,281 7,956,589 38.116 1018 24,739,954,287,740,860 612,483,070,893,536 21,949,555 40.420 1019 234,057,667,276,344,607 5,481,624,169,369,960 99,877,775 42.725 1020 2,220,819,602,560,918,840 49,347,193,044,659,701 222,744,644 45.028 1021 21,127,269,486,018,731,928 446,579,871,578,168,707 597,394,254 47.332 1022 201,467,286,689,315,906,290 4,060,704,006,019,620,994 1,932,355,208 49.636 1023 1,925,320,391,606,803,968,923 37,083,513,766,578,631,309 7,250,186,216 51.939 1024 18,435,599,767,349,200,867,866 339,996,354,713,708,049,069 17,146,907,278 54.243 1025 176,846,309,399,143,769,411,680 3,128,516,637,843,038,351,228 55,160,980,939 56.546
I Nätuppslagsverket över heltalsföljder är π(x) följden A006880, π(x) - x / ln x är följden A057835 och li(x) − π(x) är följden A057752. Värdet på π(1024) räknades ursprungligen av J. Buethe, J. Franke, A. Jost och T. Kleinjung under antagandet av Riemannhypotesen.[1] Den har sedan dess kontrollerats oberoende av Riemannhypotesen av D. J. Platt.[5]
Olikheter
- för x ≥ 17.
Olikheten till vänster gäller för x ≥ 17 och olikheten till höger för x > 1.
- för n ≥ 6.
En olikhet av Pierre Dusart är
Första olikheten gäller för alla x ≥ 599 och andra för alla x ≥ 355991.
Littlewoods sats
1914 bevisade John Littlewood att det finns godtyckligt stora värden på x för vilka
och godtyckligt stora värden på x för vilka
Av det följer att differensen π(x) − Li(x) byter tecken oändligt ofta.
Riemannhypotesen
Riemannhypotesen är ekvivalent med att
Källor
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Prime-counting function, 14 november 2013.
- ^ [a b] Buethe J., Franke J., Jost A., Kleinjung T.. ”Conditional Calculation of pi(1024)”. Chris K. Caldwell. Arkiverad från originalet den 25 september 2014. https://web.archive.org/web/20140925215921/http://primes.utm.edu/notes/pi(10%5E24).html. Läst 3 augusti 2010.
- ^ ”Tables of values of pi(x) and of pi2(x)”. Tomás Oliveira e Silva. http://www.ieeta.pt/~tos/primes.html. Läst 14 september 2008.
- ^ ”Values of π(x) and Δ(x) for various x's”. Andrey V. Kulsha. http://www.primefan.ru/stuff/primes/table.html. Läst 14 september 2008.
- ^ ”A table of values of pi(x)”. Xavier Gourdon, Pascal Sebah, Patrick Demichel. http://numbers.computation.free.fr/Constants/Primes/pixtable.html. Läst 14 september 2008.
- ^ ”Computing π(x) Analytically)”. http://arxiv.org/abs/1203.5712. Läst 25 juli 2012.
Media som används på denna webbplats
Författare/Upphovsman: Dcoetzee, Licens: CC0
A plot showing how two estimates described by the prime number theorem, and converge asymptotically towards , the number of primes less than x. The x axis is and is logarithmic (labelled in evenly spaced powers of 10), going up to 1024, the largest for which is currently known. The former estimate converges extremely slowly, while the latter has visually converged on this plot by 108. Source used to generate this chart is shown below.