Prickgökbi

	Prickgökbi; Status i Sverige: Livskraftig; Status i Finland: Starkt hotad
	Prickgökbi, hane.
Systematik
Domän	Eukaryoter; Eukaryota
Rike	Djur; Animalia
Stam	Leddjur; Arthropoda
Understam	Sexfotingar; Hexapoda
Klass	Egentliga insekter; Insecta
Ordning	Steklar; Hymenoptera
Överfamilj	Bin; Apoidea
Familj	Långtungebin; Apidae
Släkte	Gökbin; Nomada
Art	Prickgökbi; Nomada flavopicta
Vetenskapligt namn
	§ Nomada flavopicta
Auktor	(Kirby, 1802)
Synonymer
	Apis flavopicta Kirby, 1802; Nomada jacobaea Panzer, 1799
	Hitta fler artiklar om djur med Djurportalen

Prickgökbi (Nomada flavopicta) är en biart som först beskrevs av Kirby 1802.^[4]^[3] Den ingår i släktet gökbin och familjen långtungebin.^[4]^[3] Inga underarter finns listade i Catalogue of Life.^[5]

Beskrivning

Ett långsträckt bi med svart grundfärg och gula (hos honan även röda) markeringar. Huvudet har kinder, käkar, överläpp och främre delen av munskölden röda hos honan, gula hos hanen. Främre delen av mellankroppen inklusive skulderhörnen är blekgul, medan bakre delen har två fläckar i samma färg. Bakroppen har blekgula fläckar på tergiterna^[a] 1 till 3 hos honan, 1 till 4 hos hanen. Vitgula tvärband finns på tergiterna 4 och 5 hos honan, 5 och 6 hos hanen. Längden är 8 till 11 mm.^[1]

Ekologi

Prickgökbiet bygger inga egna bon, utan larven lever som boparasit hos blomsterbin, främst lusernbi, blåklocksbi, rödtoppebi och troligtvis även storblomsterbi, där den dödar ägget eller larven och lever på det insamlade matförrådet. Arten håller till i liknande habitat som värdarterna, hällmarker med riklig tillgång på blommande växter, ängar, glesvuxen skog och skogsbryn.^[1] Flygtiden varar från mitten av juni till september, undantagsvis in i oktober på kontinenten^[6], från mitten av juni till augusti i norra delen av utbredningsområdet.^[1].

Utbredning

Utbredningsområdet omfattar norra och centrala Europa, från Brittiska öarna i väster, Norden i norr, och Italien i söder. I öster fortsätter utbredningsområdet via Georgien till Kazakstan i Asien.^[6]

I Sverige finns den upp till Hälsingland.^[1]

I Finland förekommer den i sydöst och Södra Karelen.^[2] Den finns även sällsynt i Norge på några lokaler norr om Oslo.^[1]

Status

Globalt är prickgökbiet klassificerat som livskraftigt av IUCN.^[6] Det är vanligt i Sverige och även där klassificerat som livskraftigt.^[1] I Finland har det emellertid minskat, speciellt i sydväst^[1], och är rödlistat som starkt hotat ("EN")^[2].

Kommentarer

^ Tergiterna är segmenten på bakkroppens ovansida. Honan har 6 sådana, hanen 7, som numreras med början framifrån. Motsvarande segment på bakkroppens undersida kallas sterniter.

Källor

^ [a b c d e f g h] Cederberg, B., Holmström, G., Hall, K. & Berg, A. (2022). ”Nomada flavopicta Prickgökbi”. Artbestämning. Artdatabanken. https://artfakta.se/artbestamning/taxon/103230. Läst 5 maj 2023.
^ [a b c] Juho Paukkunen (2019). ”Prickgökbi — Nomada flavopicta (Kirby, 1802)”. Finlands artdatacenter. https://laji.fi/sv/taxon/MX.204680. Läst 5 maj 2023.
^ [a b c d] Cederberg, Björn (2006). ”Nomada flavopicta Kirby, 1802 | prickgökbi”. Namn och släktskap. Artdatabanken. https://namnochslaktskap.artfakta.se/taxa/103230/details?lang=sv. Läst 5 maj 2023.
^ [a b] ”Nomada flavopicta Kirby, 1802” (på engelska). ITIS. https://www.itis.gov/servlet/SingleRpt/SingleRpt?search_topic=TSN&search_value=767333#null. Läst 5 maj 2023.
^ Roskov Y., Kunze T., Orrell T., Abucay L., Paglinawan L., Culham A., Bailly N., Kirk P., Bourgoin T., Baillargeon G., Decock W., De Wever A., Didžiulis V. (red.) (2016). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2016 Annual Checklist.” (på engelska). Species 2000: Naturalis, Leiden, Nederländerna. http://www.catalogueoflife.org/annual-checklist/2016/search/all/key/nomada+flavopicta/match/1. Läst 20 februari 2017.
^ [a b c] Smit, J. 2013 Nomada flavopicta . Från: IUCN 2013. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2018.1. Läst 5 maj 2023.

Externa länkar

Wikimedia Commons har media som rör Prickgökbi.
Bilder & media

Wikispecies har information om Nomada flavopicta.
Artförteckning

[bakkropp-6] Tergiterna är segmenten på bakkroppens ovansida. Honan har 6 sådana, hanen 7, som numreras med början framifrån. Motsvarande segment på bakkroppens undersida kallas sterniter.

[ADB-1] [a b c d e f g h] Cederberg, B., Holmström, G., Hall, K. & Berg, A. (2022). ”Nomada flavopicta Prickgökbi”. Artbestämning. Artdatabanken. https://artfakta.se/artbestamning/taxon/103230. Läst 5 maj 2023.

[FAC-2] [a b c] Juho Paukkunen (2019). ”Prickgökbi — Nomada flavopicta (Kirby, 1802)”. Finlands artdatacenter. https://laji.fi/sv/taxon/MX.204680. Läst 5 maj 2023.

[dyn-3] [a b c d] Cederberg, Björn (2006). ”Nomada flavopicta Kirby, 1802 | prickgökbi”. Namn och släktskap. Artdatabanken. https://namnochslaktskap.artfakta.se/taxa/103230/details?lang=sv. Läst 5 maj 2023.

[source-4] [a b] ”Nomada flavopicta Kirby, 1802” (på engelska). ITIS. https://www.itis.gov/servlet/SingleRpt/SingleRpt?search_topic=TSN&search_value=767333#null. Läst 5 maj 2023.

[COL-5] Roskov Y., Kunze T., Orrell T., Abucay L., Paglinawan L., Culham A., Bailly N., Kirk P., Bourgoin T., Baillargeon G., Decock W., De Wever A., Didžiulis V. (red.) (2016). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2016 Annual Checklist.” (på engelska). Species 2000: Naturalis, Leiden, Nederländerna. http://www.catalogueoflife.org/annual-checklist/2016/search/all/key/nomada+flavopicta/match/1. Läst 20 februari 2017.

[IUCN-7] [a b c] Smit, J. 2013 Nomada flavopicta . Från: IUCN 2013. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2018.1. Läst 5 maj 2023.

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[a]

[6]

Navigation

Navigering

Temaportaler