Presidentvalet i USA 1912

Den här artikeln behöver källhänvisningar för att kunna verifieras. (2014-08) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan.

Presidentvalet i USA 1912

5 november 1912

Kandidat Woodrow Wilson Theodore Roosevelt William Howard Taft Parti Demokraterna Progressiv Republikanerna Hemdelstat New Jersey New York Ohio Vicepresidentkandidat Thomas R. Marshall Hiram Johnson Nicholas M. Butler* Elektorsröster 435 88 8 Vunna delstater 40 6 2 Röster 6 296 284 4 122 721 3 486 242 Andel 41,8 % 27,4 % 23,2 %   Kandidat Eugene Debs Parti Socialist Party of America Hemdelstat Indiana Vicepresidentkandidat Emil Seidel Elektorsröster 0 Vunna delstater 0 Röster 901 551 Andel 6,0 %

Fördelning av elektorer per delstat i 1912 års presidentval.

President före valet William Howard Taft Republikanerna President efter valet Woodrow Wilson Demokraterna

Presidentvalet i USA 1912 ägde rum den 5 november 1912 och stod mellan den sittande republikanske presidenten William Howard Taft, demokraternas utmanare Woodrow Wilson samt tredjepartskandidaten Theodore Roosevelt, tidigare president 1901–1909. Valet var det senaste med tre (tidigare, sittande eller sedermera) presidenter i kamp med varandra och det första sedan de första 48 staterna (samtliga utom Alaska och Hawaii) upptagits i unionen.

Valet blev efter en upprivande kamp om vem som skulle bli republikanernas presidentkandidat en seger för demokraten Wilson, som vann valet med 41,8 % av rösterna mot Roosevelts 27,4 % och Tafts 23,2 %. Sammanlagt fick det republikanska partiet och det progressiva utbrytarpartiet alltså en majoritet av rösterna med 50,6 % av rösterna, men ensam vann Wilson flest röster i klar majoritet av delstaterna och erhöll 435 av 531 elektorsröster. Valet var det senaste i amerikansk historia där en tredjepartskandidat (varken demokrat eller republikan) kom på andra plats och den enda gång republikanernas (officiella) kandidat kom på tredje plats. Senaste gången en kandidat från ett tredje parti vann (frånräknat Abraham Lincolns kortlivade National Union Party) var Whigpartiets Zachary Taylor 1848.

Det amerikanska Socialistpartiet under Eugene Debs vann även ett rekordstöd med ungefär sex procent av rösterna.

Demokraternas nominering

Anmälda kandidater:

• Simeon Eben Baldwin, guvernör i Connecticut
• William Jennings Bryan, presidentkandidat i valet 1908, tidigare även 1896 och 1900
• Champ Clark, talman i USA:s representanthus
• Eugene Foss, guvernör i Massachusetts
• Judson Harmon, guvernör i Ohio
• William Jay Gaynor, New Yorks borgmästare
• Ollie M. James, kongressledamot från Kentucky
• John W. Kern, senator från Indiana och vicepresidentkandidat i valet 1908
• J. Hamilton Lewis, tidigare kongressledamot från Illinois
• Thomas R. Marshall, guvernör i Indiana
• William Sulzer, kongressledamot från New York
• Oscar Underwood, majoritetsledare i USA:s representanthus
• Woodrow Wilson, guvernör i New Jersey

Demokraternas konvent

Woodrow Wilson blev vald till demokraternas presidentkandidat. Thomas R. Marshall valdes till vicepresidentkandidat.

Republikanernas nominering

Anmälda kandidater

• Robert M. La Follette, senator från Wisconsin
• Theodore Roosevelt, president 1901–1909, från New York
• William Howard Taft

Republikanernas konvent

Det republikanska partiet, som tidigare vunnit samtliga utom två val sedan 1856, såg allmänt den sittande presidenten Taft som sin kandidat. Bakom denne stod emellertid ett splittrat parti, vars progressiva falang stödde Theodore , som tidigare lovat att inte kandidera för en tredje period i valet 1908 i syfte att inte provocera väljarna. När denne efter en konflikt med Taft valde att kandidera för 1912 års val utbröt en strid inom detta, där anklagades för att inte följa den tradition landets förste president Washington grundlagt.

Med större delen av partiet bakom sig valdes Taft till republikansk kandidat och sågs allmänt som favorit. ledde en utbrytarfalang, det progressiva "Bull Moose"-partiet. Splittringen ledde till demokraternas tredje seger sedan 72 år tillbaka. Taft slutade som trea, vilket var det republikanska partiets sämsta resultat sedan partiet allmänt nådde nationell berömmelse med Abraham Lincolns historiska valseger 1860, en seger som grundat sig i det då förhärskande demokratiska partiets splittring.

Vicepresident James S. Sherman blev under konventet återigen vald till Tafts vicepresidentkandidat, men dog av sjukdom den 30 oktober samma år. Nicholas M. Butler valdes till vicepresident kandidat i hans ställe.

Progressiva partiet

Anmälda kandidater

• Theodore Roosevelt, USA:s president 1901–1909, tidigare republikan

Theodore Roosevelt valdes enhälligt av konventet till det progressiva partiets kandidat och valde Hiram Johnson, republikansk guvernör i Kalifornien till sin vicepresidentkandidat.

Valet uppmärksammades även sedan Roosevelt efter brytningen skjutits under valkampanjen på en bar i Milwaukee, Wisconsin. Han överlevde attentatet och höll sitt tal några minuter försenad med blodstänkt skjorta och den tillagda kommentaren "Jag vet inte om ni uppmärksammade att jag just blev skjuten, men jag försäkrar er om att det krävs mycket mer än så för att döda en älgtjur" (Bull Moose, därav benämningen Bull Moose Party på Roosevelts anhängare).

Socialistpartiet

Anmälda kandidater

• Eugene Debs, tidigare socialistisk presidentkandidat 1904 och 1908
• Emil Seidel, Milwaukees borgmästare 1910–1912
• Charles Edward Russell, journalist och aktivist

Socialisternas konvent

Eugene Debs valdes av konventet med en majoritet av rösterna. På andra plats kom Milwaukees före detta borgmästare Emil Seidel, som blev partiets vicepresidentkandidat. På tredje plats kom journalisten och aktivisten Charles Edward Russle.

Resultat

Externa länkar

• Wikimedia Commons har media som rör Presidentvalet i USA 1912.
  Bilder & media

USA:s presidentval Val 1788–1789 • 1792 • 1796 • 1800 • 1804 • 1808 • 1812 • 1816 • 1820 • 1824 • 1828 • 1832 • 1836 • 1840 • 1844 • 1848 • 1852 • 1856 • 1860 • 1864 • 1868 • 1872 • 1876 • 1880 • 1884 • 1888 • 1892 • 1896 • 1900 • 1904 • 1908 • 1912 • 1916 • 1920 • 1924 • 1928 • 1932 • 1936 • 1940 • 1944 • 1948 • 1952 • 1956 • 1960 • 1964 • 1968 • 1972 • 1976 • 1980 • 1984 • 1988 • 1992 • 1996 • 2000 • 2004 • 2008 • 2012 • 2016 • 2020 • 2024 USA:s president • USA:s vicepresident • Supertisdagen • Primärval i USA • Partikonvent • Elektorskollegiet