Prenzlau

	Prenzlau
	Stad
	Den medeltida stadsporten Mitteltor och Mariakyrkan.
	Prenzlaus stadsvapen
	Prenzlaus stadsvapen
Land	Tyskland
Förbundsland	Brandenburg
Kreis	Landkreis Uckermark
Höjdläge	30 m ö.h.
Koordinater	53°19′N 13°52′Ö / 53.317°N 13.867°Ö
Yta	142,23 km² (2017-12-31)
Folkmängd	18 849 (2020-12-31)
Befolkningstäthet	133 inv./km²
Postnummer	17291
Riktnummer	(+49) 03984 och 039851
Kommunkod	12 0 73 452
Geonames	6550670
OSM-karta	1334102
	Läget för Prenzlau i Tyskland
	Prenzlau i Brandenburg
	Webbplats: Prenzlau

Prenzlau är en stad i den tyska delstaten Brandenburg och huvudort i Landkreis Uckermark.

Geografi

Staden ligger omkring 100 km norr om Berlin och 50 km väster om Szczecin i Polen. I Prenzlau mynnar sjön Unteruckersee ut i floden Uecker som rinner norrut mot Stettiner Haff. Söder om staden ligger även sjön Oberuckersee. I sydväst gränsar staden till naturreservatet Naturpark Uckermärkische Seen.

Historia

Arkeologiska fynd visar att platsen beboddes redan under yngre stenåldern. Under 600-talet flyttade slaviska grupper till trakten som senare byggde en befästning i detta område. Ortsnamnet Prenzlau är av västslaviskt ursprung och tros syfta på en bosättning för en person med namnet Premyslaw.^[5] Vid slutet av 1100-talet anlände lågtyska kolonisatörer till orten, i samband med Ostsiedlung-perioden, och bosatte sig bredvid slaverna.

Prenzlau nämndes för första gången i skrift år 1187 och fick stadsrättigheter 1234 av hertig Barnim I av Pommern. Genom fördraget i Landin år 1250 inkluderades staden i markgrevskapet Brandenburg. Staden var en av de största i Brandenburg under medeltiden och ett viktigt handelscentrum, vilket avspeglas i stadens många medeltida kyrkor och resterna av den omfattande stadsmuren. Fram till trettioåriga kriget hade staden en blomstringstid, men på grund av kriget flydde många personer från regionen och många verksamheter lades ner.

Vid slutet av 1600-talet invandrade ett stort antal franska hugenotter och staden återhämtade sig. Staden var under 1700-talet en viktig garnisonsstad i Preussen. Nya näringar etablerade sig och stadsbebyggelsen tog fart.

Under andra världskriget förstördes nästan 85 procent av stadens yta. Efter kriget bebyggdes därför stora områden med prefabricerade flervåningshus, Plattenbauten. Av den medeltida bebyggelsen finns några portar i stadens ringmur och vissa av de medeltida kyrkorna kvar.

Befolkning

Befolkningsutvecklingen i de nuvarande gränserna (Blå linje: Befolkning—Prickade linjen: Jämförelse med utvecklingen av Brandenburg—Grå bakgrund: Period av Nazi styre—Röd bakgrund: Period av kommunistiskt styre)
Aktuella befolkningsutveckling (blå linjen) och prognoser (prickade linjen).

Prenzlau:
Befolkningsutveckling inom nuvarande kommungränser^[6]

År	Invånare
1875	18 512
1890	20 823
1910	24 327
1925	24 572
1933	25 118
1939	27 697
1946	21 532
1950	22 960
1964	23 267
1971	24 890

År	Invånare
1981	26 020
1985	26 326
1989	26 211
1990	25 900
1991	25 167
1992	24 743
1993	24 451
1994	24 120
1995	23 847
1996	23 630

År	Invånare
1997	23 501
1998	23 133
1999	22 946
2000	22 737
2001	22 225
2002	21 785
2003	21 341
2004	21 039
2005	20 904
2006	20 735

År	Invånare
2007	20 461
2008	20 285
2009	20 173
2010	20 078
2011	19 139
2012	19 045
2013	19 023
2014	19 070
2015	19 275
2016	19 279

År	Invånare
2017	19 110
2018	19 024
2019	18 970
2020	18 849

Detaljerade källor anges i Wikimedia Commons.^[7].

Kommunikationer

Prenzlau har en järnvägsstation på linjen Berlin - Stralsund, som trafikeras av regionalexpresståg och intercitytåg norrut och söderut. Staden har även enstaka snabbtågförbindelser, med ett ICE mot Binz och Berlin - München, samt internationella Eurocity-fjärrtåg mot Brno och Bratislava. De tidigare regionala järnvägslinjerna mot Templin, Strasburg och Fürstenwerder är idag nedlagda.

I närheten av staden passerar motorvägarna A11 och A20. I stadskärnan korsas även förbundsvägarna Bundesstrasse 109 och Bundesstrasse 198.

De närmaste internationella flygplatserna finns i Szczecin och Berlin.

Kända Prenzlaubor

Amalia av Hessen-Darmstadt (1754-1832), prinsessa av Baden.
Fredrika Louise av Hessen-Darmstadt (1751-1805), drottning av Preussen, maka till Fredrik Vilhelm II.
Jacob Philip Hackert (1737-1807), konstnär, landskaps- och porträttmålare.
Paul Hirsch (1868-1940), socialdemokratisk politiker, ministerpresident i Fristaten Preussen 1918-1920.
Ludvig I, (1753-1830), storhertig av Hessen och Rhen.
Natalja Alexejevna (1755-1776), född Wilhelmina Louise av Hessen-Darmstadt, tysk-rysk storfurstinna och första maka till Paul I av Ryssland.
Brigitte Rohde (född 1954), friidrottare, medeldistanslöpare.
Johannes Schmidt (1843-1901), lingvist.
Adolf Stahr (1805-1876), författare och historiker.
Christiane Wartenberg (född 1956), friidrottare, medeldistanslöpare, OS-medaljör 1980.
Carola Zirzow (född 1954), kanotist, OS-medaljör.

Referenser

^ Bevölkerungsentwicklung und Flächen der kreisfreien Städte Landkreise und Gemeinden im Land Brandenburg - 2017 (på tyska), Amt für Statistik Berlin Brandenburg, läs online, läst: 10 mars 2019.^{[källa från Wikidata]}
^ Alle politisch selbständigen Gemeinden mit ausgewählten Merkmalen am 31.12.2018 (4. Quartal) (på tyska), Statistisches Bundesamt, läs online, läst: 10 mars 2019.^{[källa från Wikidata]}
^ läs online, www.statistik-berlin-brandenburg.de.^{[källa från Wikidata]}
^ hämtat från: engelskspråkiga Wikipedia.^{[källa från Wikidata]}
^ Fischer, Reinhard E. (2005). Die Ortsnamen der Länder Brandenburg und Berlin. Band 13 der Brandenburgischen Historischen Studien. be.bra Wissenschaft Verlag, Berlin-Brandenburg. sid. 113. ISBN 3-937233-30-X
^ enligt 2019 års gränser. Detaljerade källor anges i Wikimedia Commons Population Projection Brandenburg at Wikimedia Commons
^ Population Projection Brandenburg at Wikimedia Commons

Wikimedia Commons har media relaterad till Prenzlau.

[9ce009c76c49da59b9ba7b0bc13408e292a6ccfc-1] Bevölkerungsentwicklung und Flächen der kreisfreien Städte Landkreise und Gemeinden im Land Brandenburg - 2017 (på tyska), Amt für Statistik Berlin Brandenburg, läs online, läst: 10 mars 2019.^{[källa från Wikidata]}

[e01b2898f64db40c9073666f5838f842bc376350-2] Alle politisch selbständigen Gemeinden mit ausgewählten Merkmalen am 31.12.2018 (4. Quartal) (på tyska), Statistisches Bundesamt, läs online, läst: 10 mars 2019.^{[källa från Wikidata]}

[324712f7c7b93c9f299e81b62d2e887b6b283480-3] äs online, www.statistik-berlin-brandenburg.de.^{[källa från Wikidata]}

[fa278ebfc458360e5aed63d5058cca83c46134f1-4] ämtat från: engelskspråkiga Wikipedia.^{[källa från Wikidata]}

[5] Fischer, Reinhard E. (2005). Die Ortsnamen der Länder Brandenburg und Berlin. Band 13 der Brandenburgischen Historischen Studien. be.bra Wissenschaft Verlag, Berlin-Brandenburg. sid. 113. ISBN 3-937233-30-X

[6] t 2019 års gränser. Detaljerade källor anges i Wikimedia Commons Population Projection Brandenburg at Wikimedia Commons

[7] Population Projection Brandenburg at Wikimedia Commons

[1]

[2]

[3]

[5]

[6]

[7]

Navigation

Navigering

Temaportaler