Preeklampsi

Preeklampsi
Latin: hypertonia gravidarum cum proteinuria significanti, præeclampticus
Klassifikation och externa resurser
ICD-10O11, O14
ICD-9642.4-642.7
DiseasesDB10494
Medlineplus000898
eMedicinemed/1905  ped/1885
MeSHsvensk engelsk

Preeklampsi eller, oegentligt, havandeskapsförgiftning (även graviditetstoxikos), är en sjukdom som kan drabba gravida kvinnor efter den 20:e graviditetsveckan, under förlossningen eller den första tiden därefter. Sjukdomen karaktäriseras av högt blodtryck tillsammans med skador i ett eller flera organsystem såsom njurarna (protein i urinen), levern (HELLP-syndrom), hjärnan (ödem, blödning, eklampsi), blodet eller moderkakan (intrauterin tillväxthämning).

Etymologi

De äldre termerna "havandeskapsförgiftning" och "graviditetstoxikos" är kvarlevor från en tid då tillståndet antogs bero av något slags förgiftning.[1][2] Orsaken är ännu okänd, men att det rör sig om en förgiftning eller toxiner från moderkakan är uteslutet.[1][2] "Eklampsi" kommer från grekiskans ord för blixt, och syftar till Hippokrates observation av snabb och plötsligt påkommande kramp vid graviditet.[3]

Symptom

Preeklampsi ger oftast inga symptom.[4] I de fall där symptom uppträder är följande vanligast:

Preeklampsi innebär nytillkommen hypertoni (högt blodtryck) och ofta protein i urinen vid graviditet.[5][6] Tillståndet debuterar tidigast den 20:e graviditetsveckan.[6] Det är vanligast att preeklampsi uppträder efter graviditetsvecka 34.[4]

Orsak

Orsaken till preeklampsi är okänd och sjukdomsmekanismerna är inte klarlagda.[7][8][9] De vanligaste hypoteserna pekar på en störd anläggning av moderkakan i livmodern vilket är kopplat till nedsatt blodförsörjning och syretillförsel till moderkakan och således fostret.[7][8][9]

Epidemiologi

Preeklampsi förekommer i 2–8 % av alla graviditeter i världen.[10][11] Det är en av de vanligaste orsakerna till mödradödlighet i världen.[12][13]

Komplikationer

Preeklampsi kan leda till för tidig födsel och tillväxthämning av fostret.[7] Svår preeklampsi kan i ovanliga fall leda till tillstånd som eklampsi (kramper och medvetslöshet) eller HELLP-syndromet (organpåverkan; "hemolysis, elevated liver enzymes, and low platelet count").[4][14]

Behandling

Den enda definitiva behandlingen är att kvinnan föder barnet och graviditeten avslutas.[8][14]

Världshälsoorganisationen rekommenderar blodtryckssänkande läkemedel till kvinnor med avsevärt förhöjt blodtryck.[11] Magnesiumsulfat rekommenderas vid svår preeklampsi för att motverka eklampsi (graviditetskramper till följd av preeklampsi) och som behandling vid pågående eklampsi.[5][11]

Se även

Referenser

  1. ^ [a b] ”Preeklampsi (havandeskapsförgiftning)”. Kvinnohuset.fi | Hälsobyn. 20 september 2017. Arkiverad från originalet den 1 december 2021. https://web.archive.org/web/20211201183543/https://www.terveyskyla.fi/naistalo/sv/graviditet-och-f%C3%B6rlossning/problem-under-graviditeten/preeklampsi-%28havandeskapsf%C3%B6rgiftning%29. Läst 1 december 2021. 
  2. ^ [a b] ”toxemia of pregnancy” (på engelska). Britannica. https://www.britannica.com/science/toxemia-of-pregnancy. Läst 1 december 2021. 
  3. ^ Mohler, Emile R. (2006) (på engelska). Advanced Therapy in Hypertension and Vascular Disease. PMPH-USA. sid. 407–408. ISBN 978-1-55009-318-6. https://books.google.com/books?id=sCgURxhCJ-8C&pg=PA407. Läst 1 december 2021 
  4. ^ [a b c d e f g h] ”Havandeskapsförgiftning”. 1177 Vårdguiden. 20 maj 2020. https://www.1177.se/barn--gravid/graviditet/graviditetsbesvar-och-sjukdomar/havandeskapsforgiftning/. Läst 1 juni 2021. 
  5. ^ [a b c d e f g] ”Hypertension in pregnancy: diagnosis and management”. www.nice.org.uk. 25 juni 2019. https://www.nice.org.uk/guidance/ng133/chapter/Recommendations. Läst 1 juni 2021. 
  6. ^ [a b] Brown, Mark A.; Magee, Laura A.; Kenny, Louise C.; Karumanchi, S. Ananth; McCarthy, Fergus P.; Saito, Shigeru (2018-07). ”Hypertensive Disorders of Pregnancy: ISSHP Classification, Diagnosis, and Management Recommendations for International Practice”. Hypertension (Dallas, Tex.: 1979) 72 (1): sid. 24–43. doi:10.1161/HYPERTENSIONAHA.117.10803. ISSN 1524-4563. PMID 29899139. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/29899139. Läst 1 juni 2021. 
  7. ^ [a b c] Steegers, Eric AP; von Dadelszen, Peter; Duvekot, Johannes J; Pijnenborg, Robert (2010-08). ”Pre-eclampsia”. The Lancet 376 (9741): sid. 631–644. doi:10.1016/s0140-6736(10)60279-6. ISSN 0140-6736. PMID 20598363. https://doi.org/10.1016/S0140-6736(10)60279-6. Läst 1 juni 2021. 
  8. ^ [a b c] Eiland, Elosha; Nzerue, Chike; Faulkner, Marquetta (2012). ”Preeclampsia 2012”. Journal of Pregnancy 2012. doi:10.1155/2012/586578. ISSN 2090-2727. PMID 22848831. PMC: 3403177. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC3403177/. Läst 1 juni 2021. 
  9. ^ [a b] Mustafa, Reem; Ahmed, Sana; Gupta, Anu; Venuto, Rocco C. (2012). ”A Comprehensive Review of Hypertension in Pregnancy”. Journal of Pregnancy. doi:10.1155/2012/105918. ISSN 2090-2727. PMID 22685661. PMC: 3366228. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC3366228/. Läst 1 juni 2021. 
  10. ^ Abalos, Edgardo; Cuesta, Cristina; Grosso, Ana L.; Chou, Doris; Say, Lale (2013-09). ”Global and regional estimates of preeclampsia and eclampsia: a systematic review”. European Journal of Obstetrics, Gynecology, and Reproductive Biology 170 (1): sid. 1–7. doi:10.1016/j.ejogrb.2013.05.005. ISSN 1872-7654. PMID 23746796. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/23746796. Läst 1 juni 2021. 
  11. ^ [a b c] WHO recommendations for prevention and treatment of pre-eclampsia and eclampsia.. Världshälsoorganisationen (WHO). 2011. ISBN 978-92-4-154833-5. http://whqlibdoc.who.int/publications/2011/9789241548335_eng.pdf 
  12. ^ Al-Jameil, Noura; Aziz Khan, Farah; Fareed Khan, Mohammad; Tabassum, Hajera (2014-2). ”A Brief Overview of Preeclampsia”. Journal of Clinical Medicine Research 6 (1): sid. 1–7. doi:10.4021/jocmr1682w. ISSN 1918-3003. PMID 24400024. PMC: 3881982. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC3881982/. Läst 1 juni 2021. 
  13. ^ ”Maternal mortality” (på engelska). Världshälsoorganisationen (WHO). 19 september 2019. https://www.who.int/news-room/fact-sheets/detail/maternal-mortality. Läst 1 juni 2021. 
  14. ^ [a b] Gidlöf, Sebastian; Nisell, Henry (20 december 2010). ”ABC om Preeklampsi”. Läkartidningen. https://lakartidningen.se/klinik-och-vetenskap-1/2010/12/abc-om-preeklampsi/. Läst 1 juni 2021. 
Kvinnosjukdomar
Bröstsjukdomar
Infertilitet
Livmodersjukdomar‎ och
äggstockssjukdomar
Menstruationsstörningar‎
Sjukdomar och komplikationer
vid graviditet‎
Sjukdomar relaterade till könsorganen
Övriga sjukdomar
Mänsklig fortplantning och graviditet
Anatomi och processer
Kvinnan
Mannen
Utveckling
Tekniker
Hormoner
Fosterutveckling
Förlossning och barnsäng
Komplikationer
Politik

Media som används på denna webbplats

Feto-30-semanas.jpg
Författare/Upphovsman: Ivon19, Licens: CC BY-SA 4.0
una de las imagenes mas hermosas de la vida del ser humano