Praxiteles
| Praxiteles | |
 | |
| Född | Aten |
|---|---|
| Medborgare i | Antikens Aten |
| Sysselsättning | Skulptör[1][2] |
| Noterbara verk | Afrodite från Knidos |
| Barn | Kefisodotos den äldre (f. 400 f.Kr.) Timarchus (f. 400 f.Kr.) |
| Föräldrar | Kefisodotos den eldre (troligen)[3] |
| Redigera Wikidata | |
Praxiteles (grekiska Πραξιτέλης), grekisk bildhuggare tillhörande den attiska skolan, verksam på 300-talet f.Kr. och en av detta konstskedes yppersta representanter, förmodligen son till bildhuggaren Kefisodotos den äldre (upphovsman till den kända statyn Eirene med Plutosbarnet).
Asteroiden 5983 Praxiteles är uppkallad efter honom.[4]
Praxiteles är en bland de få grekiska konstnärer av första rangen som är känd genom ett originalarbete. Den 8 maj 1877 påträffades i Heratemplet i Olympia, framför resterna av den ursprungliga basen, en staty av parisk marmor av Hermes med Dionysosbarnet på armen, som helt motsvarade den antike författaren Pausanias beskrivning av ett verk av Praxiteles i sagda tempel. Hermes framställs stående stödd på högra benet och balanserande med det vänstra, högra höften utskjuten, vänstra indragen, vänster arm med Dionysosgossen lätt vilande mot en trädstam, högra armen lyft med något föremål, som ådrager sig den lilles uppmärksamhet, huvudet framåtlutat med ett uttryck av milt drömmeri.
Förutom detta mästerstycke, som alltjämt förvaras i Olympia, igenkänns genom litterär tradition och stilistisk bestämning ytterligare en rad arbeten av Praxiteles, bevarade i kopior. Adolf Furtwängler har med utgångspunkt i originalverket sökt samla och gruppera dessa, varvid han som ungdomsarbeten uppställer den iskänkande satyren, den palatinske Eros i Louvren och Eros av Centocelle-typen, vilken identifieras med den Eros, som hetären Fryne stiftade i sin fädernestad Thespiai. En Afrodite, som ingick i samma gåva, vill Furtwängler återfinna i den kända statyn Venus från Arles i Louvren. En staty av Fryne själv, som även tillhörde gruppen, tänker han sig ungefär som en halvklädd kvinnostaty från Ostia i British Museum i London.
Det mellersta skedet av Praxiteles verksamhet tillhör den mest berömda av antikens bilder av skönhetsgudinnan, den knidiska Afrodite (kopia i Vatikanen, där man anbragt ett draperi av bleck över benen), helt blottad, hög, ren och kysk i sin mogna fägring. Samma period företräddes ytterligare av ett antal verk, den beklädda Afrodite från Kos och ett par Artemis-statyer. En särskild grupp praxiteliska gestalter är de som lutar sig mot ett föremål: den vilande satyren, Apollon ödledödaren och Eros från Parion.
En byst från detta skede är Eubuleus från Eleusis i Aten. Hermes i Olympia dateras av Furtwängler till omkring 340 f.Kr. Till slutet av konstnärens verksamhet hänförs en Hermes i Uffizierna i Florens, en Herakles i Villa Albani, en annan i Museo Chiaramonti i Vatikanen, medan den s.k. belvederiske Antinous (en Hermes) förmodats vara ett verk av mästarens söner. Som efterbildning efter ett original av Praxiteles anses den i Pompeji funna och i Neapel förvarade bronsstatyetten Dionysos lekande med en panter.
Galleri
- Praxiteles Hermes med Dionysosbarnet
Apollon drakdödaren
Den iskänkande satyren
Afrodite
Knidiska Afrodite
Den vilande satyren
(c) Eric Gaba, CC BY-SA 2.5Afrodite från Thespiai
Efebe från Maraton- Eros av Centocelle
Referenser
Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Praxiteles, 31 januari 1915.
- ^ Benezit Dictionary of Artists, Oxford University Press, 2006 och 2011, ISBN 978-0-19-977378-7, läst: 1 augusti 2017.[källa från Wikidata]
- ^ Archive of Fine Arts, läs online, läst: 1 april 2021.[källa från Wikidata]
- ^ Andrej Somov, Кефисодот, Brockhaus och Efrons encyklopediska lexikon volym 15.[källa från Wikidata]
- ^ ”Minor Planet Center 5983 Praxiteles” (på engelska). Minor Planet Center. https://www.minorplanetcenter.net/db_search/show_object?object_id=5983. Läst 6 augusti 2023.
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Praxiteles.- Praxiteles hos Europeana
|
Media som används på denna webbplats
So-called Eros Farnese, statue of Eros of the Centocelle type. Farnesian statue, Naples Archeological Museum, inv. 6353.
Författare/Upphovsman:
Marathon Youth or Ephebe of Marathon. Bronze statue of a young athlete, found in the sea near Marathon (Attic coast). The left hand was replaced at a later date by another shaped as a lamp. Work of the Praxiteles school, ca. 340-330 B.C.
Författare/Upphovsman: Jordiferrer, Licens: CC BY-SA 3.0
Medallion with Praxiteles (written Praxiteles) - Residential building c. Workshops, 45 (Barcelona). Born: 395 B.C., in Athens; Died: 330 B.C., at 64–65 years of age
(c) Pitichinaccio, CC BY-SA 3.0
Hermes des Praxiteles, Museum von Olympia, Griechenland
Författare/Upphovsman: Shawn Lipowski (Shawnlipowski), Licens: CC BY 2.5
Statue of Venus, Roman Copy of Greek original by Praxiteles. Getty Museum, Los Angeles. Distracting background masked out and levels adjusted. Fuji F11 Camera at ISO 1600.
Statue of the type of Apollo Sauroctonus (lizard-killer). Roman copy from the AD 1st century (?) after a Greek original of ca. 350 BC with 17th and 18th century restaurations. Found in Rome, 17th century (?).
(c) Eric Gaba, CC BY-SA 2.5
Statue of Aphrodite, known as the Venus of Arles. Hymettus marble, Roman artwork, imperial period (end of the 1st century BC), might be a copy of the Aphrodite of Thespiae by Praxiteles. The apple and the mirror were added during the 17th century. Found in the ancient theatre of Arles, France.