Prandtl-Nikuradses formel
Den här artikeln behöver källhänvisningar för att kunna verifieras. (2020-02) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
Prandtl-Nikuradses formel är användbar vid turbulent flöde under hydraulisk glatta förhållanden. Formeln är uppkallad efter Ludwig Prandtl och Johann Nikuradse. För cirkulärt fullgående rör ser formeln ut enligt följande:
där
qPN = Flöde (m3)
π = Matematisk konstant (3,14159...)
g = Tyngdaccelerationen (m/s2)
d = Innerdiameter (m)
I = Fall (-)
ω = Empiriskt vågighetstal (-)
ν = Kinematisk viskositet (m²/s)
Friktionstal
Prandtl-Nikuradses formel kan även användas för att uttrycka friktionstalet i Darcy-Weisbachs ekvation. Då ser ekvationen ut på följande sätt:
- Implicit form
- Explicit form
- Implicit form
- Explicit form
där
λPN = Friktionstal (-)
Re = Reynolds tal (-)
cPN = Empirisk konstant (2,51)
g = Tyngdacceleration (m/s2)
d = Innerdiameter (m)
I = Fall (-)
ω = Empiriskt vågighetstal (-)
ν = Kinematiskt viskositet (m²/s)
Det empiriska vågighetstalet
Rörtyp | Vågighetstal |
---|---|
Perfekt glatta rör av till exempel glas | 1,0 |
Släta, oslitsade plaströrsledningar | 1,0-1,2 |
Släta, slitsade plaströrsledningar | 1,1-1,4 |
Släta vällagda betongledningar | 3-5 |
Släta vällagda tegelrörsledningar | 4-8 |
Se även
Media som används på denna webbplats
Författare/Upphovsman: Tkgd2007, Licens: CC BY-SA 3.0
A new incarnation of Image:Question_book-3.svg, which was uploaded by user AzaToth. This file is available on the English version of Wikipedia under the filename en:Image:Question book-new.svg