Praktfåglar
| Praktfåglar | |
 Blåkråka (Coracias garrulus) | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass | Fåglar Aves |
| Underklass | Neornithes |
| Infraklass | Neognata fåglar Neognathae |
| Överordning | Neoaves |
| Ordning | Praktfåglar Coraciiformes |
| Vetenskapligt namn | |
| § Coraciiformes | |
| Auktor | Forbes, 1884 |
| Utbredning | |
 | |
| Familjer | |
| |
| Synonymer | |
| Blåkråkartade fåglar | |
Praktfåglar (Coraciiformes) är en grupp med mestadels färggranna fåglar. Vilka familjer ordningen omfattar har varit omdiskuterat men anses numera inkludera kungsfiskare, biätare, blåkråkor, motmoter och todier. Merparten har sammanväxta tår, syndaktyli, där tre tår pekar framåt men många kungsfiskare saknar en av dessa tår. Detta är till stor del en ordning vars fåglar lever i den gamla världen och endast omkring ett dussintal arter av todier, motmoter och kungsfiskare förekommer i nya världen.
Systematik
Denna ordning har behandlats på olika sätt genom tiderna. Vissa placerar endast blåkråkorna i denna ordning. Sibley & Ahlquist bröt ut näshornsfåglar och härfåglar ur ordningen och placerade istället dessa i de två nyskapade ordningarna Bucerotiformes och Upupiformes. Nyare fylogenetiska studier visar att den klassiska indelningen av praktfåglarna bildar en parafyletisk grupp, eftersom de hackspettartade fåglarna (Piciformes) är systergrupp till en klad inom praktfåglarna.[1][2] Dessa studier har också visat att kurolen (Leptosomus discolor) inte är en praktfågel, utan en systematiskt isolerad art. Dessa studier visar också att den absoluta merparten av arterna inom Coraciiformes bildar en robust klad (praktfåglar i kladogrammet).
Praktfåglarnas monofyli bevaras genom att man ställer upp den nya ordningen Bucerotiformes med familjerna näshornsfåglar, hornkorpar, härfåglar och skratthärfåglar.[3][4] Till praktfåglarna räknas fortfarande blåkråkor, markblåkråkor, kungsfiskare, motmoter, todier och biätare.[5]
Praktfåglar och hackspettartade fåglar är systergrupper. Kladen av dessa två grupper är systergrupp till ordningen Bucerotiformes, och kladen av alla dessa tre är systergrupp till trogonerna (Trogoniformes). Kurolen som tidigare förslagsvis placerats i denna ordning är en systerart till kladen av alla dessa fyra ordningar och placeras numera i den egna ordningen Leptosomatiformes.[6]
Nedanstående kladogram[7] visar släktskapsförhållandena enligt Hackett (2008)[2]:
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Kuroler (Leptosomatiformes) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Familjer och släkten
- familj Biätare (Meropidae)
Basal grupp
- familj Eocoraciidae (fossil; Mellersta Eocen i Messel, Tyskland)
- familj Geranopteridae (fossil; sen Eocen i Quercy, Frankrike & tidig Miocen i Tjeckien) - omfattar även "Nupharanassa" bohemica
- familj Markblåkråkor (Brachypteraciidae)
- familj Blåkråkor (Coraciidae)
Underordning Alcedini
- familj Todier (Todidae)
- familj Motmoter (Momotidae)
- familj Kungsfiskare (Alcedinidae)
olöst
- släkte Quasisyndactylus (fossil; Mellaneocen i Messel, Tyskland) - alcediniform, basal?
- släkte Cryptornis (fossil; sen Eocen i Frankrike) - bucerotid? geranopterid?
- familj Primobucconidae (fossil)
- familj Messelirrisoridae (fossil)
- Coraciiformes gen. et spp. indet. PQ 1216, QU 15640 (fossil; sen Eocen i Quercy, Frankrike: Mayr & Mourer-Chauviré 2000)
Familjerna Palaeospizidae från sen Eocen och Primobucconidae, från tidig till mellersta Eocen, placeras ibland också inom ordningen, där i varje fall den senare verkar tillhöra Coraciiformes.
Referenser
Noter
- ^ Per G. P. Ericson et al.: Diversification of Neoaves: integration of molecular sequence data and fossils. Biol. Lett. doi:10.1098/rsbl.2006.0523 PDF Arkiverad 25 mars 2009 hämtat från the Wayback Machine.
- ^ [a b] Hackett et al.: A Phylogenomic Study of Birds Reveals Their Evolutionary History. Science 27 June 2008: Vol. 320. no. 5884, pp. 1763 - 1768 DOI: 10.1126/science.1157704 [1]
- ^ Frank Gill and Minturn Wright: Birds of the World: Recommended English Names. Princeton University Press, 2006, ISBN 0-7136-7904-2
- ^ Wilfried Westheide & Reinhard Rieger: Spezielle Zoologie Teil 2: Wirbel oder Schädeltiere, 2. Auflage. Spektrum Akademischer Verlag, Heidelberg/Berlin 2009, Seite 462, ISBN 3-8274-2039-3
- ^ Joseph W. Brown, John Harshman: Coraciiformes. Kingfishers, Bee-eaters, Rollers, and relatives. Version 27, Juni 2008 in The Tree of Life Web Project Arkiverad 27 februari 2011 hämtat från the Wayback Machine.
- ^ John Harshman: Land Birds. Version 27, Juni 2008 in The Tree of Life Web Project
- ^ Kladogrammet bygger på motsvarande artikel i tyska Wikipedia, mars 2013.
Tryckta källor
- Johansson, Ulf S. & Ericson, Per G. P. (2003): Molecular support for a sister group relationship between Pici and Galbulae (Piciformes sensu Wetmore 1960). J. Avian Biol. 34(2): 185–197. doi:10.1034/j.1600-048X.2003.03103.x PDF fulltext
- Mayr, Gerald & Mourer-Chauviré, Cécile (2000): Rollers (Aves: Coraciiformes. s.s.) from the Middle Eocene of Messel (Germany) and the Upper Eocene of the Quercy (France). J. Vertebr. Paleontol. 20(3): 533–546. DOI:10.1671/0272-4634(2000)020[0533:RACSSF]2.0.CO;2 PDF fulltext
|
Media som används på denna webbplats
Författare/Upphovsman: GuglielmaBon, Licens: CC BY-SA 4.0
ghiandaia marina posata su un ramo
Författare/Upphovsman: Phoenix_B_1of3 (talk) (Uploads), Licens: CC0