Potentiometer

Vridpotentiometer med de tre kontakterna väl synliga.

Potentiometer och reostat är en typ av reglerbara motstånd som främst används för spänningsreglering i kretsar. Bägge har en glidkontakt som ligger an mot en resistiv bana, exempelvis kolbana, och avståndet från den påförda strömmen över banan till glidkontakten avgör resistansen och därmed den utgående spänningen. Skillnaden är att potentiometern har tre kontakter och därigenom fungerar som en spänningsdelare, medan reostaten bara har två. I varje givet läge kan en reostat ersättas med ett fast motstånd, medan en potentiometer ersätts med ett motstånd före och ett motstånd efter T-kopplingen, där summan av de två motståndens resistans blir potentiometerns totala värde. Vidare får en potentiometer samma funktion som en reostat om man inte ansluter den tredje kontakten (jord i bilden till höger).

Potentiometrar finns med flera olika egenskaper, varav de två vanligaste är linjära och logaritmiska. Egenskapen brukar ofta betecknas med en bokstav före motståndsvärdet, till exempel "A500k". Det saknas dock en enhetlig standard. Vissa tillverkare använder A för linjära och B för logaritmiska, medan andra använder A för logaritmisk ("audio") och B för linjär.

(1) Den korta sträckan mellan U0 och glidkontakten ger ett litet motstånd medan den kvarvarande banan till jord ger ett högt. (2) Glidkontakten har inget motstånd mellan sig och U0. (3) Motståndet upp till U0 är lika stort som till jord. (4) Med A helt i botten är lägsta resistensen direkt till jord, och ingen ström går genom A.

Logaritmisk funktion

Medan en linjär potentiometer är enkel att förstå då resistansen mellan glidkontakten och det gemensamma benet via t.ex. en kolbana är i direkt proportion till den vinkel som potentiometern står på, är en logaritmisk potentiometer något svårare att förstå.

Anledningen till att man har uppfunnit logaritmiska potentiometrar är det sätt på vilket vi människor uppfattar ljudstyrka eller volym. Vår hörsel är kraftigt olinjär dvs. logaritmisk i det avseendet att förändringar av relativ total tystnad är lätta att höra, medan förändringar där ljudnivån redan är hög kräver mer ljudeffekt. Detta borde vara synligt i så kallade isofonkurvor som beskriver örats känslighet för ljudnivåer med avseende på frekvens och styrka.

En logaritmisk potentiometers karaktäristik

Enligt vedertagen praxis beskrivs en logaritmisk potentiometers relativa resistans av: där är den procentuella vinkeln som potentiometern är vriden från det att resistansen (R) är Rmax till dess att resistansen är mycket nära noll. Den blir dock i teorin aldrig noll då detta bara existerar i oändligheten hos logaritmiska funktioner. I praktiken blir dock R noll då glidkontakten får kontakt med det gemensamma benet vid full utstyrning.

Av ovanstående formel förstår man att minimal kvot innebär en dämpning på 100 ggr (=10^-2, alpha=1) eller -40dB. Detta är alltså teoretiskt max vad en logaritmisk potentiometer kan dämpa inkommande signal. Om vi omsätter det i praktiken innebär detta att det första steget hos volymratten kommer reglera från till

Men -40 dB motsvarar en resistiv eller spänningsmässig dämpning om 100 gånger. Detta taget i kvadrat motsvarar den effektmässiga dämpningen som alltså är "Maximal uteffekt" delat med tiotusen. Om man således spelar på en förstärkare som maximalt lämnar 50W/kanal (vilket är ganska vanligt) så motsvarar första snäppet på volymratten 5mW. Denna effekt är i paritet med vad vanliga smartphones maximalt levererar ut till lurarna. Betänk då också att de här ska driva högtalare av mycket sämre verkningsgrad. Kort sagt, 5mW hörs knappt i en stereo.

Trim

I kretsar som behöver balanseras men normalt inte ändras efter det används så kallade trimkomponenter. Dessa brukar vara svåråtkomliga vid normal användning, men kan vid behov justeras. Exempelvis kan frekvensupptagningen i en radio trimmas till att ligga inom det avsedda området, medan den dagliga inställningen av radiokanaler sköts med en vanlig komponent.

Reostat

Den enklare reostaten tillhör de första reglerbara motstånden, och är oftast avsedda för högre strömstyrkor än potentiometrarna.

Externa länkar

Media som används på denna webbplats

Question book-4.svg
Författare/Upphovsman: Tkgd2007, Licens: CC BY-SA 3.0
A new incarnation of Image:Question_book-3.svg, which was uploaded by user AzaToth. This file is available on the English version of Wikipedia under the filename en:Image:Question book-new.svg
Potentiometer explained.svg
Författare/Upphovsman: Andreas B Mundt, Licens: CC BY-SA 3.0
Graphical explanation of a potentiometer.
Potentiometer symbol Europe.svg

Circuit symbol of a potentiometer as typically drawn in Europe. Created in Inkscape from scratch.

From lang-en Wikipedia.
Potentiometer symbol.svg
One of the symbols used on circuit diagrams to represent a potentiometer, a type of resistor that is used as a voltage divider. The image is oriented for horizontal presentation.
Pot log.PNG
Författare/Upphovsman: Knoppson, Licens: CC0
Logarithmetic potentiometer transfer function
Wheatstone Rheostat 2.png
Charles Wheatstone's 1843 Rheostat with a moving whisker
Electronic-Component-Potentiometer.jpg
A potentiometer, a small component used for building electronics that provides an analog amount of resistance. A common application is used to control a volume dial on a stereo.