Positionsartilleriregementet

	Positionsartilleriregementet; (A 9)
	Emblem för Positionsartilleriregementet
Information
Officiellt namn	Positionsartilleriregementet
Datum	1903–1927
Land	Sverige
Försvarsgren	Armén
Typ	Artilleriet
Roll	Tungt fältartilleri
Del av	IV. arméfördelningen
Efterföljare	Smålands arméartilleriregemente
Storlek	Regemente
Högkvarter	Stockholms garnison
Förläggningsort	Stockholm
Beskyddare	Sankta Barbara
Färger	Mörkblå
Marsch	"Positionsartilleriregementets marsch" (Monthan)
Årsdagar	4 december
Befälhavare
Regementschef	Gustaf af Wetterstedt
Tjänstetecken
Sveriges örlogsflagga
Truppslagstecken m/1906

Positionsartilleriregementet (A 9) var ett artilleriförband inom svenska armén som verkade i olika former åren 1903–1927. Förbandsledningen var förlagd i Stockholms garnison i Stockholm.^[2]^[3]^[4]

Historia

Bildandet

Positionsartilleriregementet tillkom genom försvarsbeslutet 1901 och bildades officiellt den 23 januari 1903 i Stockholm. Dock hade värnpliktsutbildning redan påbörjats i Stockholm den 24 april 1902.^[4]

Ordningsnumret

I samband med 1914 års härordning justerades 1914 samtliga ordningsnummer inom armén. För Positionsartilleriregementet innebar det att regementet blev tilldelad beteckningen A 9. Justeringen av beteckningen gjordes för att särskilja regementen och kårer mellan truppslagen. Det med bakgrund till att namn och nummer som till exempel № 3 Livregementets grenadjärkår och № 3 Livregementets husarkår kunde förefalla egendomliga för den som inte kände till att förbanden ifråga tillhörde skilda truppslag.^[5]

1925 års försvarsbeslut

Inför försvarsbeslutet 1925 lämnade den 15 mars 1923, en från 1919 tillsatt försvarsrevision, sitt huvudbetänkande, vilken föreslog att Positionsartilleriregementet skulle omorganiseras och tilldelas namnet Stockholms artilleriregemente. Det omorganiserade regementet skulle bestå av en haubits- och en luftvärnsdivision.^[6] Riksdagen beslutade dock genom försvarsbeslutet 1925 att Smålands artilleriregemente skulle avvecklas och utgå ur freds- och krigsorganisationen den 31 december 1927. Vidare skulle Positionsartilleriregementet omorganiseras bland annat genom att ballongformationer ur ingenjörtrupperna skulle överföras till Positionsartilleriregementet, som då samtidigt skulle bilda ett arméartilleriregemente.^[7] I praktiken blev det dock så att Positionsartilleriregementet sammanslogs den 1 januari 1928 med Smålands artilleriregemente och antog namnet Smålands arméartilleriregemente (A 6). Den 4 oktober 1927 hölls i Stockholm en avvecklingsceremoni över Positionsartilleriregementet. Kvarvarande delar i Stockholm övergick från den 1 januari 1928 till en avvecklingsorganisation, vilken upplöstes i sin tur den 31 mars 1928.^[4]^[2]

Verksamhet

Regementet var ett tungt artilleriförband organiserat på två divisioner om tre batterier, beväpnade med 12 centimeters positionshaubitser samt kulsprutor. Positionsartilleri var pjäser med hög lavett avsedda att stå bakom en fästningsvall. År 1906 beslutade man att anskaffa 15cm haubits m/06 till regementet, vilka tillfördes samtliga batterier vid regementet 1919.^[8]

Förläggningar och övningsplatser

När regementet bildades förlades det 1902 till Kvarteret Krubban vid Storgatan i Stockholm, vilket var ett kasernetablissement som ursprungligen hade uppförts till Livgardet till häst. Efter att Positionsartilleriregementet sammanslogs och uppgick i Smålands arméartilleriregemente, blev den nya förläggningen i Jönköping.^[4] Det tomma kasernetablissementet som Positionsartilleriregementet lämnade efter sig beslöt regeringen att upplåta åt Statens historiska museer.

Förbandschefer

Nedan anges regementscheferna åren 1903–1927.^[3]

1903–1904: Axel Bergenzaun
1904–1911: John Moberg
1911–1920: William Bergman
1920–1927: Gustaf af Wetterstedt

Namn, beteckning och förläggningsort

**Namn**
Kungl. Positionsartilleriregementet	1903-01-23	–	1927-12-31
Avvecklingsorganisation	1928-01-01	–	1928-03-31

**Beteckningar**
№ 9	1903-01-23	–	1914-09-30
A 9	1914-10-01	–	1927-12-31

**Förläggningsorter och övningsfält**
Stockholms garnison (F)	1902-04-05	–	1928-03-31

Galleri

(c) Jan Norrman / Riksantikvarieämbetet, CC BY 2.5
Flygbild från 1994 över regementets före detta kaserner i Stockholm.
Positionsartilleriregementet på kaserngården vid Storgatan 1903, soldaterna iförda uniform m/1886. Till vänster spelar musikkåren, i mitten ett flertal officerare till häst.
Positionsartilleriregementets kaserner i Stockholm.
Positionsartilleriregementets kaserner i Stockholm.
Positionsartilleriregementets kaserner i Stockholm.
Positionsartilleriregementets kaserner i Stockholm.
Grupporträtt av officerare och soldater vid Positionsartilleriregementet inför att regementet skulle upplösas.
Minnestavla över bland annat Positionsartilleriregementet.

Se även

Referenser

Anmärkningar

^ Åren 1903–1927 var regementet underställt chefen för IV. arméfördelningen.
^ Förbandsmarschen antogs cirka 1905.^[1]
^ Helgondag för Sankta Barbara.
^ Wetterstedt blev sista chefen vid regementet.

Noter

^ Sandberg (2007), s. 55
^ [a b] Braunstein (2003), s. 214–215
^ [a b] Kjellander (2003), s. 297
^ [a b c d] Holmberg (1993), s. 29
^ von Konow (1987), s. 18
^ ”Positionsartilleriet”. a6kamrat.se. http://www.a6kamrat.se/index.php?option=com_content&view=article&id=54. Läst 13 januari 2019.
^ 1925 års försvarsbeslut i Nordisk familjebok (andra upplagans supplement, 1926)
^ Carlquist (1937), s. 1084

Tryckta källor

Carlquist, Gunnar, red (1937). Svensk uppslagsbok. Band 21. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. sid. 1084
Braunstein, Christian (2003). Sveriges arméförband under 1900-talet. Skrift / Statens försvarshistoriska museer, 1101-7023 ; 5. Stockholm: Statens försvarshistoriska museer. Libris 8902928. ISBN 91-971584-4-5
Holmberg, Björn (1993). Arméns regementen, skolor och staber: [en uppslagsbok] : en sammanställning. Arvidsjaur: Svenskt militärhistoriskt bibliotek (SMB). Libris 7796532. ISBN 91-972209-0-6
Kjellander, Rune (2003). Sveriges regementschefer 1700-2000: chefsbiografier och förbandsöversikter. Stockholm: Probus. Libris 8981272. ISBN 91-87184-74-5
von Konow, Jan (1987). Om utvecklingen av rangordning och nummersystem i svenska armén. Stockholm: Föreningen Armémusei vänner. Libris 8840153. https://www.sfhm.se/contentassets/813daef056f04ee79a6cdca825daecdb/am-arsbok-47-1987-jan-von-konow.pdf
Sandberg, Bo (2007). Försvarets marscher och signaler förr och nu: marscher antagna av svenska militära förband, skolor och staber samt igenkännings-, tjänstgörings- och exercissignaler ([Ny uppl.]). Stockholm: Militärmusiksamfundet med Svenskt marscharkiv. Libris 10413065. ISBN 978-91-631-8699-8

Vidare läsning

Herlitz, Carl (1989). Kungl. Positionsartilleriregementet. Stockholm. Libris 9900672

Externa länkar

Wikimedia Commons har media som rör Positionsartilleriregementet.
Bilder & media

[1] Åren 1903–1927 var regementet underställt chefen för IV. arméfördelningen.

[3] Förbandsmarschen antogs cirka 1905.^[1]

[4] Helgondag för Sankta Barbara.

[5] Wetterstedt blev sista chefen vid regementet.

[2] Sandberg (2007), s. 55

[Braunstein_(2003),_s._214–215-6] [a b] Braunstein (2003), s. 214–215

[Kjellander_(2003),_s._297-7] [a b] Kjellander (2003), s. 297

[Holmberg_(1993),_s._29-8] [a b c d] Holmberg (1993), s. 29

[9] von Konow (1987), s. 18

[10] ”Positionsartilleriet”. a6kamrat.se. http://www.a6kamrat.se/index.php?option=com_content&view=article&id=54. Läst 13 januari 2019.

[11] 1925 års försvarsbeslut i Nordisk familjebok (andra upplagans supplement, 1926)

[12] Carlquist (1937), s. 1084

[a]

[b]

[c]

[d]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]

[1]

Navigation

Navigering

Temaportaler