Porter
Den här artikeln behöver fler eller bättre källhänvisningar för att kunna verifieras. (2023-08) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
- Se även Porter (olika betydelser).
Porter är ett mörkt, överjäst öl. Porter är en stark, svart-brun ölsort, som har en besk, frisk och aromatisk smak. En del av det till porterbryggningen använda maltet rostas starkt, varigenom dess dextrin och maltos karamelliseras, vilket ger smak åt portern. Brygden avtappas långt innan den används, så att en fullständig efterjäsning på buteljerna kan äga rum. Porter innehåller vanligen 5–7 volymprocent alkohol och ungefär lika mycket extrakt (socker). Den starkaste sorten, som vid början av 1900-talet kallades double brown stout var mycket extraktrikare (10–11 procent).
Ursprung
Innan porterns tillkomst drack man i Storbritannien ofta en blandning av de då gängse ölsorterna, ale, beer och twopenny. En bryggare Harwood lyckades förena dessa tres smak i en ny brygd, vilken för sina stärkande egenskaper snart blev omtyckt i synnerhet av bärare och andra grovarbetare. I England benämndes dock portern i början av 1900-talet vanligen beer eller stout. Namnet porter finns noterat från 1740-talet[1] och kan enligt den brittiske ölskribenten Michael Jackson komma sig av att öltypen, som uppstod i samband med industrialismen, var en följd av de nya bryggeriförhållandena som då uppstod. Dittills hade pubarna ofta själva bryggt sitt öl, men nya fristående bryggerier, shipping breweries, fick då distribuera sitt öl till utskänkningsställena. Utkörarna skulle då kunnat ha ropa Porter!, det vill säga "stadsbud" eller "bärare", när de körde ut sina produkter och behövde uppmärksamma leveransen.[1] En starkare variant kom sedan att kallas Stout-Porter som sedan förkortades till stout. En klar och tydlig internationell definition av skillnaden mellan porter och stout finns inte. När Carnegie exporterade sin porter till exempelvis USA kallade man den för stout.
Sverige
Under 1700-talets slut började viss tillverkning ske i Sverige. År 1817 startade porterproduktionen i vid det Lorentska bryggeriet i Klippan i Göteborg. År 1836 togs driften över av David Carnegie d.y.. Carnegie Porter har sedan dess varit den helt dominerande portern i Sverige, även om Bjurholms Bryggeri hade flest marknadsandelar i Stockholm. Produktionen upphörde i Göteborg 1975 för att flyttas till Torsby, Sundsvall, Bromma och 2004 till Falkenberg. Sedan slutet av 1990-talet finns öltypen representerad hos ett antal svenska mikrobryggerier, till exempel Stormaktsporter från Närke kulturbryggeri.
Användning
Lagrad porter får med åren alltmer karaktär av madeiravin, och den dracks ofta till söta bakverk och chokladkaka, och passar även till mörk choklad.
Porter i Östersjöregionen
Sinebrychoff
Koff Porter
FinlandThisted Bryghus
Limfjords Porter
DanmarkBergquell-Brauerei
Lausitzer Porter
TysklandŻywiec
Porter bałtycki
PolenA. Le Coq
Porter
Estland
Se även
Referenser
Noter
Tryckta källor
- Porter i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1915)
Externa länkar
- "Om porter" hos Spisa.nu
- "Porter" hos Whiskyguiden.se
- porter.se Porter Drinkers Association
Media som används på denna webbplats
Författare/Upphovsman: Tkgd2007, Licens: CC BY-SA 3.0
A new incarnation of Image:Question_book-3.svg, which was uploaded by user AzaToth. This file is available on the English version of Wikipedia under the filename en:Image:Question book-new.svg
Författare/Upphovsman: cyclonebill from Copenhagen, Denmark, Licens: CC BY-SA 2.0
Limfjordsporter
Författare/Upphovsman: Henryk Kotowski på engelska Wikipedia, Licens: CC BY-SA 3.0
A glass and a bottle of Żywiec porter.
Författare/Upphovsman: Bernt Rostad, Licens: CC BY 2.0
A bottle of Porter from A. Le Coq in Tartu, Estonia, at Clayhills Gastropub in Tallinn.
A. Le Coq Porter is a 6.5% abv porter. It poured a clear, red tinged golden brown with a beige head. It sported a malty aroma with notes of ripe fruits and sweet wort. Mouthfeel was medium heavy, silky smooth with a soft carbonation. The taste followed up the aroma with an elegant malt body, there were notes of toasted malt and ripe fruits but no roasted bitterness. It finished malty, with a fairly long malty aftertaste. Very smooth.
A. Le Coq Porter is a smooth and very drinkable beer but very different from the dark, roasted porters from modern craft breweries, it was certainly not a Baltic Porter (as claimed by RateBeer) but probably closer to a German dunkel lager or even an übermalty Vienna lager.
blog entry