Portal:Språk/Månadens språk/Arkiv

Januari/Februari 2008

Turkiska är ett turkspråk som talas som modersmål av ungefär 65-73 miljoner människor, främst i Turkiet där det är officiellt språk, av mindre grupper på Cypern, i Grekland och i Östeuropa, samt av flera miljoner invandrare i Västeuropa, särskilt Tyskland. Det är det mest talade av turkspråken (de turkiska språken). För att inte förväxlas med dessa kallas turkiska ibland turkietturkiska (Türkiye Türkçesi).

Språkets rötter kan spåras till Centralasien och de första skriftliga lämningarna är närmare 1200 år gamla. Åt väster spreds osmanskan-den omedelbara föregångaren till dagens turkiska-när det Osmanska riket utvidgades. Som en av Atatürks reformer i början av den nya turkiska republiken ersattes 1928 det osmanska alfabetet (en variant av arabiska alfabetet) av en variant av det latinska alfabetet. Samtidigt inledde den nyligen grundade Turkiska språkkommittén en kampanj för att reformera språket genom att avlägsna persiska och arabiska lånord till förmån för inhemska varianter och nybildningar från turkiska rötter.

Typiskt för turkiskan är dess vokalharmoni och utpräglat agglutinerande språkstruktur med många suffix, vilket innebär att mycket långa ord kan bildas. Grundordföljden i turkiskan är subjekt objekt verb. Turkiskan har inget grammatiskt genus.

November 2007

Esperantoflaggan

Esperanto är ett planspråk som konstruerats för att fungera som internationellt hjälpspråk. Av de förslag till internationellt hjälpspråk som framlagts är esperanto det mest spridda.

Språkets namn kommer från den pseudonym, Doktoro Esperanto, ungefär "doktor Hoppfull", som upphovsmannen dr L.L. Zamenhof använde när han publicerade sitt förslag till internationellt språk år 1887. Zamenhofs syfte med esperanto var att det skulle fungera som andra språk för alla människor och leda till ökad förståelse och minskad risk för krig och konflikter mellan olika länder och folk. Esperanto har inte antagits officiellt av någon stat eller internationell organisation, men har kommit att användas av människor i olika delar av världen för internationella träffar, resor, brevväxling och olika kulturella syften som litteratur, radiosändningar och Internet.

Juli 2006

Ryska (русский язык) är det största av de slaviska språken. Det talas främst i Ryssland samt i tidigare sovjetiska delrepubliker.

Vad gäller talspråket är de närmaste släktingarna bulgariska vitryska, och ukrainska.

Ryskans grundläggande ordförråd, ordbildningsprinciper och, i viss mån, böjningar och litterära stil har påverkats kraftigt av kyrkslaviska, en språkform som utvecklats ur den sydslaviska fornkyrkoslaviskan och som används av ryska ortodoxa kyrkan. Många ord i nutida ryskt skriftspråk ligger närmare modern bulgariska än ukrainska eller vitryska. De östslaviska ordformerna har dock ofta bevarats i de olika dialekterna, som snabbt minskar i användning. I vissa fall används både de östslaviska och de kyrkslaviska formerna, med något olika betydelser.

Förutom av kyrkslaviskan har ryskans ordförråd och litterära stil påverkats starkt av grekiska, latin, franska, tyska och engelska.

Juni 2006

Portugisiska (português) är ett romanskt språk som talas av över 200 miljoner människor. Det är nära besläktat med galiciskan och relativt nära spanskan. Portugisiskan är det sjätte största språket i världen till antalet modersmålstalande (över 200 miljoner), och det största i Sydamerika.

Maj 2006

Tyska är efter engelskan det mest talade germanska språket. Det förekommer i många dialekter (med huvudtyperna högtyska och lågtyska), och har i motsats till de flesta andra germanska språk bevarat den ursprungliga grammatiken, med till exempel i stort sett bibehållna kasusböjningar.

April 2006

Latin, det språk som talades i Romarriket och som under medeltiden och långt fram i nyare tid var dominerande skriftspråk i Europa. De äldsta bevarade inskriptionerna är från 500-talet f.Kr.

Latin är ett indoeuropeiskt språk inom språkgruppen italiska språk. Man skiljer på latin och vulgärlatin, det folkliga talspråket i romarriket. Det förstnämnda dog ut efter romarrikets fall på 400-talet, men latin används för vetenskapliga namn på djur, svampar, växter och sjukdomar, inom anatomin och är fortfarande betydelsefullt för att förstå europeisk historia och europeiska språk. Utbildningar i latin finns både på gymnasiet och på universiteten.

Vulgärlatinet levde kvar i provinserna i form av olika dialekter. Dessa utvecklades så småningom till distinkta språk, de romanska språken. Latin är idag ett dött språk; trots att människor studerar och lär sig det, finns det ingen som har latin som modersmål. Latin är dock officiellt språk i Vatikanstaten.

Mars 2006

Svenska är ett östnordiskt språk som talas främst i Sverige och delar av Finland och Estland av cirka 9 miljoner människor. Det är ömsesidigt begripligt med två av de andra nordiska språken, danska och norska. Rikssvenska är den gängse benämningen på det standardspråk som används i etermedia, press och vid kommunikation mellan personer från olika dialektområden, och är baserat på dialekterna kring Stockholm och Mälardalen. Även om distinkta regionala varianter baserade på lokala dialekter talas, så är både det talade och skrivna riksspråket standardiserat och mycket enhetligt i hela landet. Några av de mer traditionella glesbygdsdialekterna skiljer sig markant från rikssvenskan i grammatik, ordförråd och även fonologi, och vissa kan vara mycket svåra för utomstående att förstå. Dessa dialekter kallas av språkforskare bygdemål eller sockenmål och talas av relativt få människor i glesbygdsorter, ofta med låg social mobilitet. Även om många av dessa dialekter inte riskerar att dö ut inom en snar framtid, så har dialekternas utbredning successivt minskat under 1900-talet, trots att de är väl kartlagda och ofta uppmuntras av lokala myndigheter.

< Tillbaka till portalen