Portal:Matematik

Denna sida är museimärkt och hålls inte längre uppdaterad. Den behålls främst av historiska skäl.
Se eventuellt diskussionssidan för mer information.
Matematikportalen
Matematik är läran om storheter, strukturer och mönster. Matematiken består av metoder för att beskriva och analysera abstrakta samband, samt kunskap i form av redan härledda resultat. Matematiken är helt abstrakt och skiljer sig på så sätt från naturvetenskap, då den inte är empirisk prövbar, utan bygger på axiom.

► Läs mer

Utvald artikel
En triangel är formad till en sadelliknande form (en hyperbolisk parabloid), även med två ultraparallella linjer
En triangel är formad till en sadelliknande form (en hyperbolisk parabloid), även med två ultraparallella linjer

I matematiska termer är hyperbolisk geometri en viss typ av icke-euklidisk geometri. Termen ”hyperbolisk geometri” introducerades av Felix Klein år 1871.

Två hyperboliska linjer definieras som parallella om dessa är disjunkta, vilket betyder att dessa inte har några gemensamma punkter.

Det femte axiomet i euklidisk geometri är parallellaxiomet och detta axiom är mycket omtalat i och med det inte är lika enkelt att formulera samt att innebörden inte är lika självklar. Euklides försökte bevisa parallellaxiomet ur de fyra första axiomen utan resultat.

► Läs mer

Redigera Arkiv

Utvald bild

Inzoomning av mandelbrotmängden, en berömd fraktal. Den kan beskrivas med en enkel formel, men uppvisar en häpnadsväckande komplexitet: ju närmare man betraktar den, desto fler detaljer uppenbarar sig.

Redigera Arkiv

Visste du att…

Redigera

Matematikprojekt
  • Projekt matematik
  • Kvalitetskontroll
  • Önskelista

Redigera

Kategorier A–Ö
A: Algebra, Aritmetik

D: Diskret matematik

E: Ekvationer‎

F: Funktioner

G: Geometri, Grundläggande matematik‎

M: Matematiker, Matematisk analys

N: Numerisk analys

O: Optimeringslära

S: Sannolikhetsteori, Satser

T: Tal, Talteori, Tillämpad matematik‎, Topologi‎

Här visas bara ett urval av kategorier. För alla kategorier, se Kategori:Matematik.

Redigera

Önskelista
I denna önskelista kan du lägga förslag på sidor som du tycker bör finnas men som du själv (för stunden) inte har något eget material till. Den artikel du föreslår kommer att bli en röd länk. Lägg gärna in en interwikilänk till en artikel i Wikipedia på något annat språk, om en sådan finns, och en kort förklaring. Då kan den som ska skapa artikeln lättare få inspiration och förstå exakt vilken person eller företeelse som önskas.

När sedan någon har skrivit en artikel med det föreslagna namnet blir det en blå länk. Om du ser att länken till en önskad artikel har blivit blå, alltså att någon skapat den, (men den inte är omnämnd som "nu omdirigering") får du gärna redigera bort denna länk från önskelistan. Kontrollera att artikeln är den som det var tänkt (ett namn kan syfta på olika företeelser), att den har placerats i en relevant kategori, inte är en omdirigeringssida till en annan artikel och inte bara är en knappt påbörjad artikel (substub).

  • A: abstrakt logik, Affin geometri, affärsstatistik, Aritmetisk derivata (en), arkimedisk spiral, Azumayaalgebra (en)
  • B: baskvot / statistisk baskvot, Beals förmodan (en), Bézier surface (en)
  • C: Gunnar Carlsson (de), Christoffelsymbol, Cn-rum, Cotangenssatsen
  • D: Daniellintegration, Daubechies wavelet, Differentialdifferensekvation
  • E: energifunktional, Euler-Lagranges ekvation, exponentiell utjämning (en),
  • F: fasporträtt, fractional calculus, Fri (kategoriteori), Fri grupp (m. fl. "fria objekt"), Fubinis sats, följdrum (alt. svitrum?), fönsterfunktion, förnyelseteori, förutsägbarhet
  • G: Gauss–Newtons metod, Gaussumma (en), Global homologisk dimension (möjligen avdelning ar artikel Dimension (ringteori)), Grafhomeomorfi(sm), Grunwald–Wangs sats (en), Gruppring (se ev. Monoidring)
  • H: Halvenkel ring (eller bara Halvenkel), Hasse–Weils zetafunktion (en), holonomi, Homoteti, Hörnmängd, hyperharmoniskt tal (en), hyperoperator / hyperoperatorer
  • I: ickedeterministisk / icke-deterministisk, ickeparametrisk statistik, Inskränkning av skalärer, Inverst gränsvärde (en)
  • J: Jordanderivation
  • K: Kedjevillkor, Klassificeringen av ändliga enkla grupper (en), Kommutatordelgrupp, komposition (matematik), konjugering (gruppteori), kontraherbarhet, kovariansmatris, Koszulkomplex, kritiskt värde, Kronecker–Webers sats (en), kvantkohomologi, kvasinormal delgrupp (en)
  • L: Laplacefördelning, Lasker–Noethers sats, Michail Lavrentiev, Lebesgue–Stieltjes integral, Liederivata, Linjär analys, logit, lokalitet
  • M: maximum a posteriori, Monoidring (se ev. Gruppring), Mordell–Weils sats (en)
  • N:
  • O:
  • P: paradoxal ekvation, partikulärlösning, Pearsons chitvåtest, Polynomidentitet, Precision (en), Primäruppdelning (eller möjligen Primärdekomposition), Properad, Proändlig grupp (en)
  • Q:
  • R: Rang (ringteori), Reesring, Riemannyta, Ringhomomorfi (eller Ringhomomorfism), Roths sats, rotlagar, rotort, rangkorrelationskoefficient, Ren matematik
  • S: Schema, Selbergs zetafunktion (en), separationsaxiom, Shanks algoritm (?), Shtuka, sifr, Sions minimaxteori(d), självorganisation, Slutvärdessatsen, Smith-tal (en), statistisk inferens, Sturm–Liouvilles sats, Steinberggrupp (Lieteori) (en), symplektisk geometri, syntetisk division
  • T: Thieles differentialekvation, Thomsons problem (en), tillförlitlighetsteori, Tom operation, Tonelli-Shanks algoritm(d)
  • U: Ultralimes, universell algebra, möjligen Upp till isomorfi o. d., Utvidgning av skalärer
  • VW: Verkan (matematik), Vermamodul, Varietet (universell algebra)
  • XYZ:
  • ÅÄÖ: Ändligtdimensionell, Ändligtgenererad, Ögla (topologi) (ev. hänv. t. Sluten kurva?)
  • ? : en:Transformation geometry, en:Inscribed square problem, en:Light's associativity test, något som motsvarar engelskans en:Stratified sampling


Redigera

Portaler
Den här portalen använder mallen Portalmall.

Media som används på denna webbplats

Infoiconhourglass.svg
Info icon with hourglass
E-to-the-i-pi.svg
Författare/Upphovsman: Ingen maskinläsbar skapare angavs. Dermeister antaget (baserat på upphovsrättsanspråk)., Licens: CC BY 2.5
Stub image for the Math-stub template on Wikipedia. Shows part of Euler's identity.
Mandelbrot sequence new.gif
Used Zom-B's library with my own code and a golden gradient (similar to the default gradient used in Ultra Fractal). Each scene is 6x supersampled to remove sharp edges. Took... a while to render

Links to Java source code: Zom-B version project directory containing DoubleDouble class, adjustments made by Simpsons Contributor to keep max iteration and anti-aliasing factor at more conservative values for faster rendering. New golden gradient added. Includes animated gif encoder.

Zom-B version

Mandelbrot zoom with center at (-0.743643887037158704752191506114774, 0.131825904205311970493132056385139) and magnification 1 .. 3.18 × 1031 created using my own Java program, using:

  • Double-double precision (self-written library),
  • Adaptive maxiter depending on the inverse square root of the magnification
  • Adaptive per-pixel antialiasing strength depending on the maximum iteration of nearby pixels (15x AA max), (during antialiasing phase, maxiter is quadrupled),
  • Iteration smoothing,
  • New warm gradient which also gives clearer details, applied to the base-2 log of the smoothed iteration number,
  • Modified periodicity checking algorithm from Fractint, for significant speedup,
  • Main cardioid and period-2 bulb checking for another speedup,
  • Multi-threaded calculation
  • 136 hours calculation time on two PC's (6 cores combined)