Portal:Filosofi
![]() | Denna sida är museimärkt och hålls inte längre uppdaterad. Den behålls främst av historiska skäl. Se eventuellt diskussionssidan för mer information. | ![]() |

Ordet Filosofi kan härledas till grekiskans Φιλοσοφία (Philosophia). Ett ord som består av rötterna philos = kärlek och sophia = visdom och kan alltså betyda kärlek till visdom.
I det antika grekland, där västerlandets filosofi uppstod, omfattade filosofi studiet av all dåtida kunskap och vetande. Efterhand kom olika specialvetenskaper, som fysik, psykologi och sociologi att förgrena sig ifrån filosofin och bli egna kunskapsfält. Som en konsekvens av detta brukar man idag säga att filosofin studerar sådana problem och begrepp som inte kan behandlas av de andra vetenskaperna. Typexempel på sådana begrepp är kunskap, sanning och värde.
Utvald artikel![]() Conatus (latin: ansträngning; strävan; impuls, benägenhet, tendens; undertagande; bemödan) är en term som användes i tidiga psykologiska och metafysiska teorier för att beteckna en inneboende benägenhet hos en entitet att fortsätta existera och i någon mening utöka sig själv. Denna entitet kan vara medvetande eller materia, men även en kombination av båda. Över årtusendena har många olika definitioner och behandlingar formulerats av filosofer. De viktigaste av dessa innefattar 1600-talsfilosoferna René Descartes, Baruch Spinoza och Gottfried Leibniz, tillsammans med den samtida empirisisten Thomas Hobbes. Conatus kan syfta på den instinktiva "viljan att leva" hos djur eller på diverse metafysiska teorier om rörelser och tröghet. Begreppet kopplas ofta samman med Guds vilja i en panteistisk syn på naturen. Begreppet kan delas upp i separata definitioner för medvetandet och kroppen, eller till och med särskiljas i fråga om centrifugalkraft eller tröghet. (mer...) Delområden inom filosofinRörelser inom filosofinÖnskelistaEfesiska skolan - Kritias - Faidros - Theaitetos - Rajneesh - identitetsfilosofi - Rickard Matz - Krister Segerberg - Apelles - tysk idealism - Archidamos III - erfarenhetsfilosofi - Kratinos - Exekias - causa - Hampus Lyttkens - Fler... | Utvald bild![]() En avbildning av Platon (424/423 f.Kr. – 348/347 f.Kr.), en av den västerländska filosofins frontfigurer. Skulpturen är en romersk kopia efter ett grekiskt original Betydande filosoferLista över filosofer Projekt
|
Filosofi på andra Wikimedia-projekt
Sök efter mer information om Filosofi på Wikipedias systerprojekt:
|
|
|
Media som används på denna webbplats
Info icon with hourglass
Museum icon
Jean-Paul Sartre (um 1950)
(c) Sting, CC BY-SA 2.5
Portrait bust of Aristotle; an Imperial Roman (1st or 2nd century AD) copy of a lost bronze sculpture made by Lysippos. Louvre

Sketch of Søren Kierkegaard. Based on a sketch by Niels Christian Kierkegaard (1806-1882).
During the 13th century, Saint Thomas Aquinas sought to reconcile Aristotelian philosophy with Augustinian theology. Aquinas employed both reason and faith in the study of metaphysics, moral philosophy, and religion. While Aquinas accepted the existence of God on faith, he offered five proofs of God’s existence to support such a belief.
Head of Platon, Roman copy. The original was exhibited at the Academy after the death of the philosopher (348/347 BC).
Portrait of G.W.F. Hegel (1770-1831)
Författare/Upphovsman: The original uploader was Galilea på tyska Wikipedia., Licens: CC BY-SA 3.0
Busto di Pitagora. Copia romana di originale greco. Musei Capitolini, Roma.
(c) Sting, CC BY-SA 2.5
Portrait of Socrates. Marble, Roman artwork (1st century), perhaps a copy of a lost bronze statue made by Lysippos.
Författare/Upphovsman: Herbert Wetterauer, Licens: CC BY-SA 3.0
Brush drawing of German philospher Martin Heidegger, made by Herbert Wetterauer, after a photo by Fritz Eschen
Agustín de Hipona