Polynesisk havslöpare

	Polynesisk havslöpare; Status i världen: Starkt hotad
Systematik
Domän	Eukaryoter; Eukaryota
Rike	Djur; Animalia
Stam	Ryggsträngsdjur; Chordata
Understam	Ryggradsdjur; Vertebrata
Klass	Fåglar; Aves
Ordning	Stormfåglar; Procellariiformes
Familj	Havslöpare; Oceanitidae
Släkte	Nesofregetta; Mathews, 1912
Art	Polynesisk havslöpare; N. fuliginosa
Vetenskapligt namn
	§ Nesofregetta fuliginosa
Auktor	(Gmelin, 1789)
Utbredning
Synonymer
	vetenskapliga Procellaria fuliginosa Gmelin, 1789 (protonym); Nesofregetta albigularis Finsch, 1878; Procellaria albigularis Finsch, 1878; trivialnamn Vitstrupig stormsvala; Polynesisk stormsvala;

Polynesisk havslöpare^[2] (Nesofregetta fuliginosa) är en utrotningshotad fågel i familjen havslöpare inom ordningen stormfåglar.^[3] Den förekommer i tropiska delar av Stilla havet.

Utseende

Denna art är en stor stormsvala (25 centimeter) med breda och runda vingar samt kluven stjärt. Fågeln uppträder i flera morfer. Den vanligaste har brunsvart huvud, nacke, mantel, stjärt och ovansidan av vingen men med vit övergump och ett vitt band på större täckarna. Undersidan är vit förutom ett brunaktigt bröstband. Undersidan av vingen är vit på undre vingtäckarna, i övrigt mörk. Ovanligare mörka morfen är helt sotbrun, medan den intermediära har svart fläckning på den vita undersidan.^[1]

Utbredning och systematik

Fågeln placeras som enda art i släktet Nesofregetta. Den förekommer i tropiska centrala och västra Stilla havet.^[4] Häckning har konstaterats i Lineöarna och Phoenixöarna i Kiribati, i Austral-, Sällskaps-, Gambier- och Marquesasöarna i Franska Polynesien, på Nya Kaledonien, öarna Sala y Gomez tillhörande Chile och i Banks Islands.^[1] Tidigare har den även förekommit i Vanuatu, Samoa och Fiji.^[1]

Familjetillhörighet

Traditionellt behandlades havslöparna som en del av familjen stormsvalor (Hydrobatidae) som en och samma familj. Genetiska studier visar dock att de inte är nära släkt, sannolikt inte ens systerfamiljer.^[5]^[3]

Levnadssätt

Polynesisk havslöpare häckar vanligen i lösa kolonier året runt.^[6]^[7] Botunnlar grävs ofta ut i sand och kan vara mycket fragila, men bona placeras vanligare under vegetation eller i klippskrevor.^[1]^[6] Fågeln livnär sig på fisk, bläckfisk och kräftdjur.^[6]^[7]

Status och hot

Polynesisk havslöpare har en mycket liten och fragmenterad världspopulation. Den tros idag bestå av endast mellan 1000 och 1600 häckande individer, men eftersom vissa av populationsstudierna härrör från mitten av 1990-talet är det möjligt att beståndet är än mindre. Den minskar dessutom i antal, mestadels på grund av predation från invasiva arter. Internationella naturvårdsunionen IUCN kategoriserar därför arten som starkt hotad.^[1]

Namn

Tidigare var artens officiella svenska trivialnamn polynesisk stormsvala, men 2024 valde Birdlife Sveriges taxonomikommitté att justera namnet från stormsvala till havslöpare för att betona att de ej är närbesläktade med stormsvalorna i Hydrobatidae. Likaså har familjenamnet för Oceanitidae ändrats från sydstormsvalor till just havslöpare. Arten har på svenska även kallats vitstrupig stormsvala.

Noter

^ [a b c d e f] Birdlife International 2018 Nesofregetta fuliginosa . Från: IUCN 2018. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2019.3. Läst 11 december 2019.
^ BirdLife Sverige (2024) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter
^ [a b] Gill, F & D Donsker (Eds). 2019. IOC World Bird List (v 9.2). doi : 10.14344/IOC.ML.9.2.
^ Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2017) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2017 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2017-08-11
^ Nunn, G. & Stanley, S. (1998) "Body Size Effects and Rates of Cytochrome b Evolution in Tube-Nosed Seabirds" Molecular Biology and Evolution 15(10): 1360–1371 PDF. Corrigendum (PDF).
^ [a b c] Holyoak, D. T.; Thibault, J. -C. 1984. Contribution à l'étude des oiseaux de Polynésie orientale. Memoires du Museum National d'Histoire Naturelle - Serie A: Zoologie 127: 1-209.
^ [a b] Carboneras, C. 1992. Hydrobatidae (Storm-Petrels). I: del Hoyo, J.; Elliott, A.; Sargatal, J. (ed.), Handbook of the birds of the world, pp. 258-271. Lynx Edicions, Barcelona, Spain.

Externa länkar

Wikispecies har information om Nesofregetta fuliginosa.
Artförteckning

Denna artikel behöver bilder. Har du en passande fri bild får du gärna ladda upp den.

[IUCN-1] [a b c d e f] Birdlife International 2018 Nesofregetta fuliginosa . Från: IUCN 2018. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2019.3. Läst 11 december 2019.

[BLS-2] BirdLife Sverige (2024) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter

[IOC-3] [a b] Gill, F & D Donsker (Eds). 2019. IOC World Bird List (v 9.2). doi : 10.14344/IOC.ML.9.2.

[CC-4] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2017) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2017 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2017-08-11

[5] Nunn, G. & Stanley, S. (1998) "Body Size Effects and Rates of Cytochrome b Evolution in Tube-Nosed Seabirds" Molecular Biology and Evolution 15(10): 1360–1371 PDF. Corrigendum (PDF).

[Holyoak-6] [a b c] Holyoak, D. T.; Thibault, J. -C. 1984. Contribution à l'étude des oiseaux de Polynésie orientale. Memoires du Museum National d'Histoire Naturelle - Serie A: Zoologie 127: 1-209.

[hbw-7] [a b] Carboneras, C. 1992. Hydrobatidae (Storm-Petrels). I: del Hoyo, J.; Elliott, A.; Sargatal, J. (ed.), Handbook of the birds of the world, pp. 258-271. Lynx Edicions, Barcelona, Spain.

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

Navigation

Navigering

Temaportaler