Polska

polska
język polski
Talas iPolen Polen
Litauen Litauen
Rumänien Rumänien
Slovakien Slovakien
Tjeckien Tjeckien
Ukraina Ukraina
Belarus Belarus
Tyskland Tyskland
USA USA
Israel Israel
Storbritannien Storbritannien
Frankrike Frankrike
Ryssland Ryssland
Australien Australien
RegionCentraleuropa
Antal talare55 miljoner
Statusmycket stabilt
SpråkfamiljIndoeuropeiska språk
Officiell status
Officiellt språk iPolen Polen
Europeiska unionen Europeiska unionen
SpråkmyndighetRada Języka Polskiego
Språkkoder
ISO 639‐1pl
ISO 639‐2pol
ISO 639‐3pol – inkluderande kod
Individuella koder:
szl – Schlesiska
SILPQL

Polska (język polski eller polszczyzna) är ett västslaviskt språk talat i Polen.[1] Med 40,3 miljoner talare är det det näst största slaviska språket. Polska talas förutom i Polen, där det är officiellt språk, även av betydande minoriteter i Belarus, Litauen, Ukraina, Tyskland och USA. Det skrivs med det polska alfabetet, en variant av latinska alfabetet.[2]

Polska

Grammatik

Polska är liksom andra slaviska språk i hög grad flekterande. Nominalsystem äger tre genus och böjs i sju kasus. Liksom i andra slaviska språk görs en grundläggande skillnad mellan imperfektiv och perfektiv aspekt i verben. Grundordföljden är SVO.

Ortografi

Polska bokstäver.

Det polska alfabetet är ett modifierat latinskt alfabet med de extra skrivtecknen ą, ć, ę, ł, ń, ó, ś, ź och ż. Bokstäverna q, v och x används bara i lånord. Endast ett tiotal ord inleds med bokstaven h och de flesta förekomster av /x/ stavas ch. Det finns inga ord som inleds med ą, ę och ń.

Uttal

Alla bokstäver uttalas, med undantag för rz, cz, dz och sz som har egna ljud (se nedan).

Man betonar så gott som alltid den näst sista stavelsen i varje ord (vissa lånord undantagna), även efter böjning.

  • Szukam jakiejkolwiek wiadomości o siostrze (jag söker efter vilken nyhet som helst om systern).

Bokstaven "i" följd av en vokal betonas aldrig. Exempel: siedzieć (att sitta) uttalas [ɕɛʥɛʨ] (två stavelser).

Polska språket är mycket rikt på sje-ljud, vilket ofta orsakar svårigheter för studenter. Observera att många ljud saknar svenska motsvarigheter och då blir de svenska analogierna i vissa fall grova förenklingar.

Uttal för bokstäver i polska
BokstavUttalExempel på polskt ord
a[a], som i svenska kamratatak
ą[ɔ~], som i franskans chanson eller bonmąka
b[b], i ordslut [p]Bałtyk
c[ʦ], som ts i tsarcały
ć, ci[ʨ], som ett mjukt tje-ljud med t-förslag, som i engelska chess.ćma, ciebie
d[d], i ordslut [t]droga
e[ɛ], hårdare än svenska "e", snarare mot "ä"estetyka
ę[ɛ~], nästan som i 'e', följs av 'u', och lite som 'äng'największe
f[f]fałszywy
g[g], i ordslut [k]gaz
h, ch[x], som i tyska achharcerz, chwila
i[i]instalacja
j[j]jakość
k[k], oaspireratkanapka
l[l]lampa
ł[w], som i engelska workładna
m[m]magiczny
n[n]najwyższy
ń, ni[ɲ], som i ryska njet eller som i spanska mañanadzień, nic
o[ɔ], som i svenska bortaoko
ó[u], som i svenska oidentifieradbóg
p[p], oaspireratPolska
q[k], i lånordquiz
r[r]Rysy
s[s]strona
ś, si[ɕ], ligger lägre ner i tonala frekvensen än ć och motsvarar tje-ljudet i svenska kyrkaśliwka, siekiera
t[t], oaspireratturyści
u[u], som i svenska oidentifieradumarł
v[v], i lånordvel
w[v], som i svenska vild, i ordslut [f]Warta
x[ks], i lånordxenia
y[ɨ], hårt uttalmysz
z[z], i ordslut [s]znają
ź, zi[ʑ], tonande motsvarighet till ś, men inte nära żźrebak, zielony
ż, rz[ʐ], ljudande lågfrekvent, likheter med franska Jean (Notera: det finns ett litet fåtal undantag då rz uttalas som två ljud, r efterföljt av z, till exempel zamarznąć). Om rz efterföljer en icke-tonande konsonant som i przenosić uttalas det som sz.żyje, rzeka
ck[ʦk], alltid c efterföljt av k, d.v.s kompositören Penderecki uttalas Pen-de-rec-ki och den svenske kriminologen Sarnecki uttalas Sar-nec-kiPłock
cz[tʂ], något hårdare än ć, ungefär som tsch i rutschkanaczarny
dz[dz], tonande motsvarighet till cdzwonić
dź, dzi[dʑ], tonande motsvarighet till ć / ci, uttalas som i engelska Jacketdziała
[dʐ], tonande motsvarighet till czdżownica
sz[ʂ], liknar tyska sch-ljudszeroka

Konsonantkombinationer förekommer sparsamt och uttalas då som två distinkta fonem; samma sak för dubbla bokstäver:

  • inny (=annan) uttalas in-ny
  • samoobrona (=självförsvar, sammansatt ord) uttalas som samo-obrona
  • Anna (kvinnonamn) uttalas som An-na

Exempelfraser:

Polska

W Szczebrzeszynie chrząszcz brzmi w trzcinie
I Szczebrzeszyn z tego słynie.

Wół go pyta: „Panie chrząszczu,
Po cóż pan tak brzęczy w gąszczu?"

IPA

[f ʃʧεbʒεʃɨɲε xʃɔ̃ʃʧ bʒmʲi f tʃtɕiɲε]
[i ʃʧεbʒεʃɨn s t̪εgɔ swɨɲε]

[vuw gɔ pɨta paɲε xʃɔ̃ʃʧu]
[pɔ ʦuʃ pan tak bʒεn̺ʧɨ v gɔ̃ʃʧu]

Svensk översättning

I staden Szczebrzeszyn ljuder en skalbagge i vassen
Och det är därav som Szczebrzeszyn är så känd.

En oxe frågar honom: "Herr skalbagge,
Varför ljuder Ni så i busken?”

Lyssna på det polska uttalet av dessa två fraser

Fler exempel:

  • Przybieżeli do Betlejem pasterze (=julsång: herdarna skyndade till Betlehem)
  • Trzeba się szczepić (=man måste vaccinera sig)

Språkhistoria

Påverkan från andra språk

I polska språket har i olika tider infogats utländska ord, ofta med modifiering. Tydligaste inverkan kommer från:

  • Tyska, till exempel kartofle (potatis), urlop (semester)
  • Tjeckiska
  • Latin till exempel wademekum (vademecum)
  • Italienska till exempel kolacja (kvällsmat - obs annan betydelse!), pomidor (tomat)
  • Franska till exempel prestiż (prestige)
  • Ryska
  • Engelska, till exempel sweter (ylletröja)
  • Ukrainska, mest i de östra dialekterna.

Bland de grammatiska konstruktionerna kan man även hitta påverkan från de latinska språken. Det är inte ovanligt med både fonetiska (ljudhärmande) lån och översättningslån.

  • Telewizor (TV-apparat)
  • Komputer
  • Samochód (själv-gång = [auto|mo]bil)
  • Szopen - den polske tonsättarens Frédéric Chopin (fransk version) originalnamn
  • Szekspir - förpolskning av William Shakespeare

Dialekter

Under 1900-talet har en aktiv språkpolitik förts som ett led i en strävan att bygga upp en gemensam polsk identitet. Denna har medvetet missgynnat de olika polska dialekterna, i synnerhet inom skolväsende och i media, till fördel för "język literacki/kulturalny" (litteratur-/kulturspråk).

Man kan urskilja bland andra dessa dialekter:

  • Storstadsslang från till exempel Warszawa, Poznań, Lwów, Wilno.
    Not: polska ortnamn används här istället för ukrainskt Lviv och litauiskt Vilnius då det rör sig om dialekter som talades av polsk befolkning när städerna var under polsk administration. Efter andra världskriget förflyttades befolkningen huvudsakligen till Polens västra delar som övertogs från Tyskland, exempelvis till städerna Wrocław, Zielona Góra och Szczecin. Dessa dialekter finner man således hellre hos den äldre befolkningen inom Polens gränser än i Lviv eller Vilnius.
  • Östra dialekterna, hos de polska folkgrupperna härstammande från nuvarande Ukraina, Belarus och Litauen
  • Śląski-dialekten
  • Wielkopolski-dialekten
  • Małopolski-dialekten
  • Mazowiecki-dialekten

Observera att kasjubiska är ett eget språk, och inte en polsk dialekt.

Vanliga polska fraser

Svensk frasPolsk frasFonetisk skriftUttalNoter
Polska språketjęzyk polski,
polszczyzna
[ˈjɛ̃zɨk ˈpɔlskʲi]
[pɔlˈʃʧɨzna]
lyssna
lyssna
Hej och hejdåcześć[ˈʧɛɕʨ]lyssnaAnvänds både som hej och som hejdå
Goddag, godmorgondzień dobry[ˌʥɛɲ ˈdɔbrɨ]lyssnaordagrant god dag
Adjö, på återseendedo widzenia[dɔvʲiˈʣɛɲa]lyssna
Godnattdobranoc[dɔˈbranɔʦ]lyssna
Var så god; var vänligproszę[ˈprɔʃɛ]lyssna
Var så godproszę bardzo[ˌprɔʃɛ ˈbarʣɔ]lyssna
Det var så litenie ma za co[ˌɲɛmaˈzaʦɔ]lyssnaSom svar på tack så mycket / dziekuje bardzo
Tack (så mycket)dziękuję (bardzo)[ʥɛŋˈkujɛ] (['barʣɔ])lyssna
Den/det härm: ten
f: ta
n: to
[tɛn]
[ta]
[tɔ]
lyssna
Den/det andram: tamten
f: tamta
n: tamto
[ˈtamtɛn]
[ˈtamta]
[ˈtamtɔ]
lyssna
Hur mycket?ile?[ˈilɛ]lyssna
Svenska språketjęzyk szwedzki
Engelska språketjęzyk angielski[ˈjɛ̃zɨk aŋʲˈgʲɛlskʲi]
Jatak[tak]lyssna
Nejnie[ɲɛ]lyssna
Jag förstår inte.Nie rozumiem.[ɲɛrɔˈzumʲɛm]lyssna
Var finns badrummet?Gdzie jest łazienka?[ˌgʥɛ jɛst waˈʑɛŋka]lyssna
Skål! och Prosit!Na zdrowie![na ˈzdrɔvʲɛ]lyssnaordagrant: “för hälsan”
Talar ni engelska?Czy mówi Pan po angielsku?
Czy mówi Pani po angielsku?
Czy mówisz po angielsku?
[ʧɨ ˈmuvʲi ˈpan pɔ aŋʲˈgʲɛlsku]
[ʧɨ ˈmuvʲi ˈpaɲi pɔ aŋʲˈgʲɛlsku]
[ʧɨ ˈmuvʲiʃ pɔ aŋʲˈgʲɛlsku]
lyssna
lyssna
lyssna
Pan – herr; Pani – fru;
Vad är det här?Co to jest?[ˈʦɔ tɔ jɛst]lyssna
Välkommen till Polen!Witamy w Polsce[vʲiˈtamɨ ˈfpɔlsʦɛ]lyssna
Jag älskar digKocham cię[ˈkɔxam ʨɛ]lyssna

Referenser

Externa länkar

Media som används på denna webbplats

Question book-4.svg
Författare/Upphovsman: Tkgd2007, Licens: CC BY-SA 3.0
A new incarnation of Image:Question_book-3.svg, which was uploaded by user AzaToth. This file is available on the English version of Wikipedia under the filename en:Image:Question book-new.svg
Flag of Israel.svg
Flag of Israel. Shows a Magen David (“Shield of David”) between two stripes. The Shield of David is a traditional Jewish symbol. The stripes symbolize a Jewish prayer shawl (tallit).
Flag of Europe.svg
The Flag of Europe is the flag and emblem of the European Union (EU) and Council of Europe (CoE). It consists of a circle of 12 golden (yellow) stars on a blue background. It was created in 1955 by the CoE and adopted by the EU, then the European Communities, in the 1980s.

The CoE and EU are distinct in membership and nature. The CoE is a 47-member international organisation dealing with human rights and rule of law, while the EU is a quasi-federal union of 27 states focused on economic integration and political cooperation. Today, the flag is mostly associated with the latter.

It was the intention of the CoE that the flag should come to represent Europe as a whole, and since its adoption the membership of the CoE covers nearly the entire continent. This is why the EU adopted the same flag. The flag has been used to represent Europe in sporting events and as a pro-democracy banner outside the Union.
Wikipedia-logo-v2.svg
Författare/Upphovsman: Version 1 by Nohat (concept by Paullusmagnus); Wikimedia., Licens: CC BY-SA 3.0
New Wikipedia’s logo. See also File:Wikipedia wordmark.svg for the wordmark, and File:Wikipedia-logo-v2-wordmark.svg for the logo+wordmark.
Chrzaszcz.ogg
Författare/Upphovsman: Adam78, Licens: CC BY-SA 3.0
Pronunciation of sentence W Szczebrzeszynie chrząszcz brzmi w trzcinie i Szczebrzeszyn z tego słynie, wół go pyta - panie chrząszczu, po cóż pan tak brzęczy w gąszczu? in Polish. Male voice.
Polish-alphabet.png
Författare/Upphovsman: unknown, Licens: CC BY-SA 3.0
WIKITONGUES- Marta speaking Polish.webm
Författare/Upphovsman: Wikitongues, Marta Sawicka, Licens: CC BY-SA 4.0
This video was recorded by Marta Sawicka in Poland. Polish is the official language of Poland and one of the official languages of the European Union. Polish has been influenced heavily by German, with loanwords and grammatical structures from Latin and French. It has at least three recognized varieties: Greater Polish, Lesser Polish, and Masovian, each of which is closely related due to the unfolding and aftermath of World War II. In fact, much of the modern linguistic situation and distribution of Polish speakers is a result of the territorial exchanges following the second world war, in which Polish refugees were resettled in the recovered territories of west and north Poland that had been predominantly German speaking. This process rendered Poland the most linguistically homogeneous European country, with almost 97% of Poland's citizens speaking the Polish language today. Polish has significant speaker populations in Canada, the United States, England, Wales, Lithuania, Belarus, and Ukraine.

Polish is spoken by almost 50 million people worldwide. It is a Lechitic language within the West Slavic grouping of the Indo-European language family.

Help us caption & translate this video!

https://amara.org/v/q5g7/