Polonium

Polonium
Nummer 84 Tecken Po Grupp 16 Period 6 Block p
Te ↑ Po ↓ Lv Vismut ← Polonium → Astat     [Xe] 4f14 5d10 6s2 6p4             84Po                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                         Emissionsspektrum
Generella egenskaper
Relativ atommassa	209 u
Utseende	Silverfärgad
Fysikaliska egenskaper
Densitet	9 196 kg/m3 (273 K)
Aggregationstillstånd	Fast
Smältpunkt	527 K (254 °C)
Kokpunkt	1 235 K (962 °C)
Molvolym	22,97
Smältvärme	60,1 kJ/mol
Atomära egenskaper
Atomradie	109 (135) pm
Jonisationspotential	Första: 812,1 kJ/mol (Lista)
Elektronkonfiguration
Elektronkonfiguration	[Xe] 4f14 5d10 6s2 6p4
e− per skal	2, 8, 18, 32, 18, 6
Kemiska egenskaper
Oxidationstillstånd	4, 2 (amfoterisk)
Elektronegativitet	2,0 (Paulingskalan)
Diverse
Kristallstruktur	primitiv kubisk (α-Po) romboedrisk (β-Po)
Elektrisk konduktivitet	2,19·106 A/(V × m)
Magnetism	icke magnetisk
Mohs hårdhet	6,5
Identifikation
Historia
Stabilaste isotoper
Nuklid NF t1/2 ST SE (MeV) SP 208Po {syn.} 2,898 år α ε 5,215 1,401 204Pb 208Bi 209Po Syntetisk 103 år α ε 4,979 1,893 205Pb 209Bi 210Po 100% 138,376 dagar α 5,407 206Pb 212Po Syntetisk 0,29 µs α 8,78 208Pb 214Po Syntetisk 164 µs α 7,68 210Pb
Säkerhetsinformation
Övriga faror Radioaktiv
SI-enheter och STP används om inget annat anges.

Polonium är ett radioaktivt metalliskt sällsynt grundämne. Polonium är kraftigt alfastrålande och används därför som strålkälla. De flesta poloniumisotoper är kortlivade stadier i sönderfallskedjor för tyngre ämnen. I naturens tre långa sönderfallskedjor återfinns ²¹⁰Po, ²¹⁴Po och ²¹⁸Po i kedjan ²³⁸U-²⁰⁶Pb, ²¹²Po och ²¹⁶Po i kedjan ²³²Th-²⁰⁸Pb, och ²¹⁵Po i kedjan ²³⁵U-²⁰⁷Pb.

Egenskaper

Polonium är det enda metalliska grundämnet vars α-modifikation har en primitivt kubisk enhetscell med en atom i. En sådan kristallstruktur finns för övrigt bara hos antimons och fosfors högtrycksmodifikationer.

Vid inandning av den radioaktiva gasen radon är det radonets sönderfallsprodukter som innebär de allvarligaste strålningsriskerna. Av dessa ger poloniumisotoperna ²¹²Po, ²¹⁴Po, ²¹⁶Po och ²¹⁸Po upphov till α-strålning, därför är de mycket skadliga om de kommer ut i kroppens vävnader.

I människokroppen uppges polonium ha en biologisk halveringstid på cirka 50 dagar, vilket innebär att alla viktiga sönderfallsprodukter vid den tiden har utsöndrats eller fått sin verkan reducerad till hälften genom sönderfall^[1].

Polonium 210 är en naturlig förorening i tobak och antas vara en av de många faktorer som kan initiera lungcancer.^[2]

Framställning och användning

Polonium 210 som är den enda naturligt förekommande isotopen med någorlunda lång halveringstid (138 dygn), kan framställas i grammängder genom neutronbestrålning av vismut 209. Polonium används som strålnings- och jonisationskälla bland annat vid aktiveringsanalys (jmf californium).^[2]

Historia

Polonium upptäcktes 1898 av Marie Curie när hon undersökte pechbländets radioaktivitet^[3]. Grundämnet är uppkallat efter Marie Curies ursprungsland Polen, som vid tiden för grundämnets upptäckt inte erkändes som ett oavhängigt land.

Kända förgiftningsfall

Mellan 1957 och 1969 avled fysikprofessorn Dror Sadeh och flera av dennes medarbetare på Weizmann-institutet i Israel, vilket har ansetts bero på påverkan av radioaktivt polonium^[4].

Den före detta ryske säkerhetsagenten Alexander Litvinenko förgiftades hösten 2006 med ämnet vilket ledde till hans död några veckor senare. Han fick i sig en över hundra gånger dödlig dos av ²¹⁰Po.^[5]

2004 insjuknade och avled den palestinska ledaren Yasser Arafat plötsligt. Länge spekulerades det om att det skulle röra sig ett giftmord. De misstankarna stärktes 2012 efter att Institut de Radiophysique i Schweiz undersökt hans kläder och andra tillhörigheter vilka visade på spår av polonium-210.^[6] Efter att resultaten blev kända startades en mordutredning.^[7]

Referenser

Noter

Källor

• Nationalencyklopedin 15. Bra Böcker. 1989. sid. 197. ISBN 91-7024-621-1 
• Sherwood, Martin (1990). Kemin, Grundämnen & föreningar. Bonniers. sid. 160. ISBN 91-34-50893-7 

Periodiska systemet 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18  1  H He  2  Li Be B C N O F Ne  3  Na Mg Al Si P S Cl Ar  4  K Ca Sc Ti V Cr Mn Fe Co Ni Cu Zn Ga Ge As Se Br Kr  5  Rb Sr Y Zr Nb Mo Tc Ru Rh Pd Ag Cd In Sn Sb Te I Xe  6  Cs Ba Lu Hf Ta W Re Os Ir Pt Au Hg Tl Pb Bi Po At Rn  7  Fr Ra Lr Rf Db Sg Bh Hs Mt Ds Rg Cn Nh Fl Mc Lv Ts Og La Ce Pr Nd Pm Sm Eu Gd Tb Dy Ho Er Tm Yb Ac Th Pa U Np Pu Am Cm Bk Cf Es Fm Md No Metaller Halvmetall Icke-metaller Okända kemiska egenskaper Alkalimetall Alkalisk jordartsmetall Lantanoid Aktinoid Övergångsmetall Övrig metall Diatomisk icke-metall Polyatomisk icke-metall Ädelgas