Politisk vänster

Politisk vänster är en kategorisering som uppkom 1790 i den franska nationalförsamlingen under franska revolutionen. De radikalaste ledamöterna (republikanerna) satt då till vänster i nationalförsamlingens sessionssal.

Under senare delen av 1800- och början av 1900-talet betecknade ”vänstern” den liberala och socialistiska riksdagsoppositionen mot de konservativa partierna. Från 1900-talet och framåt har begreppet i Europa kommit att bli i stort sett synonymt med olika former av socialdemokratiska och andra socialistiska partier. Med "revolutionär vänster" avses kommunistiska och - beroende på definition - olika anarkistiska inriktningar. Liberala partier inkluderas inte längre i begreppet, utan har i stället intagit en "mitten"-position. Detta på grund av att liberalismens progressiva socialpolitik, alltså individuella fri- och rättigheter för alla samhällsgrupper, i den offentliga debatten vunnit allmänt erkännande från både höger och vänster, samtidigt som den genom sitt stöd för marknadsekonomi snarare än ekonomisk demokrati ligger närmare den politiska högern.[1][2]

Något förenklat brukar således partier till vänster beskrivas som socialistiska.[3] Ett fokus för dagens politiska vänster är ofta utjämning av skillnader i utfall, ofta i ekonomiska termer. Skillnader i utfall menar de utgör orättvisa klyftor. Att utjämna klyftor mellan olika grupper i samhället menar vänstern är en strävan efter jämlikhet och rättvisa. Grupper definieras ibland utifrån marxistiska idéer om klassamhället och ibland utefter diskrimineringsgrunder[4][5][6]

”Vi eftersträvar jämlika och rättvisa utfall... Makt, kapital och sociala förmåner ska inte koncentreras till några få, utan fördelas rättvist.„
– Socialdemokraterna 2021

Liberala idéer (t.ex. jämställdhet mellan könen och antirasism, men utan ett klassperspektiv) lever dock kvar hos vänsterpartierna. I Norge och Danmark bär liberala partier fortfarande namnet Venstre (vänster). I USA används däremot begreppet om Demokratiska partiet, som ur europeisk synvinkel snarare torde anses tillhöra den politiska mitten (borgerlig vänster).[7][8]

I dagens Sverige anses Socialdemokraterna och Vänsterpartiet som delar av den politiska vänstern.[3] Under perioden kring 1970 bildades en rad andra vänsterorganisationer, ibland kallade bokstavsvänstern, varav vissa finns kvar idag (2022).[9] Den extrema och våldsbejakande delen av svensk politisk vänster kallas av Säkerhetspolisen för "den autonoma miljön".[10] Dessutom finns ett stort antal lokala och nationella vänsterinriktade grupper och partier som ibland men inte alltid ställer upp i parlamentariska val.

Se även

Källor

  1. ^ ”Left”. https://www.britannica.com/topic/left. Läst 13 oktober 2021. 
  2. ^ ”https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1032291/FULLTEXT01.pdf”. https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1032291/FULLTEXT01.pdf. Läst 13 oktober 2021. 
  3. ^ [a b] ”Höger och vänster i politiken” (på svenska). 8 Sidor. Myndigheten för tillgängliga medier. 3 december 2013. https://8sidor.se/hoger-och-vanster-i-politiken. Läst 5 oktober 2022. 
  4. ^ Henrekson, Magnus (2021). ”Ett värdigt liv” (pdf). Axess. sid. 3. https://www.ifn.se/media/thgfcu5a/2021-henrekson-ett-v%C3%A4rdigt-liv.pdf. Läst 24 december 2022. 
  5. ^ ”Underlagsrapport från partiets arbetsgrupp för fördelningspolitik för jämlikhet och rättvisa” (pdf). Socialdemokraterna. 18 maj 2021. sid. 4. https://www.socialdemokraterna.se/download/18.3a4645e7179129c10c74edca/1622820316173/Underlagsrapport%20fo%CC%88r%20ja%CC%88mlikhet%20och%20ra%CC%88ttvisa%202021.pdf. Läst 24 december 2022. 
  6. ^ ”Nolltolerans mot rasism” (pdf). Vänsterpartiet. 2021. sid. 3. https://www.vansterpartiet.se/wp-content/uploads/2022/07/antirasistisk-strategi-feb2020.pdf. Läst 24 december 2022. 
  7. ^ ”Finns det en vänster i USA?”. https://www.dagensarena.se/essa/finns-det-en-vanster-usa/. Läst 13 oktober 2021. 
  8. ^ ”Vänster och höger i dagens USA”. Arkiverad från originalet den 27 oktober 2021. https://web.archive.org/web/20211027181826/https://panorama.lupef.se/2020/12/08/vanster-och-hoger-i-dagens-usa/. Läst 13 oktober 2021. 
  9. ^ Gunnar Brodin. ”SOU 2002:91 Hotet från vänster. Säkerhetstjänsternas övervakning av kommunister, anarkister m.m. 1965-2002.”. Regeringskansliet. https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/statens-offentliga-utredningar/2002/01/sou-200291/. Läst 11 oktober 2022. 
  10. ^ ”Våldsam politisk extremism - Antidemokratiska grupperingar på yttersta höger- och vänsterkanten”. https://sakerhetspolisen.se/. 2009. https://bra.se/download/18.cba82f7130f475a2f180002415/1371914720927/2009_15_valdsam_politisk_extremism.pdf. Läst 5 oktober 2022.